Idag är det den Internationella Kvinnodagen!Det var från början en radikal, ja tidvis på sina ställen närmast en revolutionär och socialistisk manifestation. Som framgår nedan har även borgerliga och reaktionära organisationer kommit att fira 8 mars och ändrat dagen i dess revolutionära innehåll och fina historik av kamp för bättre villkor, som var internationella kvinnodagens ursprung.

En manifestation i samklang sker i Göteborg idag!

Kvinnodagen i Göteborg
Internationella Kvinnodagen i Göteborg 180308

Och i Stockholm.

Internationella Kvinnodagen i Göteborg 180308

* Denna manifestation Stockholm saknar väl radikala politiska paroller. ”I år lägger vi fokus på allt som uppnåtts under året som gått med #metoo genom att inte låta kampen stanna där.”

8 mars: Aldrig mera tyst! Demonstration på internationella kvinnodagen

Torsdagen den 8:e mars är det den internationella kvinnodagen då vi traditionsenligt genomför årets viktigaste demonstrationståg i Stockholm.

Under gemensam paroll Aldrig mera tyst! vill vi uppmärksamma den internationella vågen som vi ser inom kvinnorörelsen världen över. Vi samlas på Norra Latin kl. 17.30 och avgår mot Norrmalmstorg, där vi avslutar demonstrationen.

Tillsammans har vi brutit tystnaden med #metoo och vi vill nu krossa tystnadskulturen med trygga villkor, stoppa handeln med kvinnors kroppar och vägra vara duktiga.

Krossa tystnadskulturen med trygga villkor! Trygga anställningsvillkor krävs för att kvinnor ska våga vittna, utan risk att förlora jobbet.

Stoppa handeln med kvinnors kroppar! Vi vill stoppa denna handel, vi vill skydda kvinnor på flykt och i flyktingläger från prostitution. Surrogatmödraskap bör motverkas för kvinnornas och barnens skull.

Vägra vara duktig! Vi vägrar vara duktiga flickor och vill bryta tabun kring psykisk ohälsa. Samhället ska ta våra problem på allvar. Vi är här för att leva, inte bara överleva.

Demonstrationen arrangeras precis som tidigare av 8 mars-kommittén.

I år lägger vi fokus på allt som uppnåtts under året som gått med #metoo genom att inte låta kampen stanna där.

Varmt välkomna att sluta upp med oss för att tillsammans genomföra årets största feministiska demonstrationståg

Konferencier Amra Bajric (V)

Talare:
Grön Ungdom – Fylgia Flohr, Frankie Lindstedt, Linn Borseman
Varken hora eller kuvad – Gurleen Kaur Sahota
RKU – Emelie Mcbay
RAZEM – Juta Kawalerowicz
Kvinnoförbundet Sara – Aglar Kasirga
KFKI – Mahin Alipour
Vänsterpartiet – Nooshi Dadgostar
FI – Sissela Nordling Blanco
Kurdiska Fria Ungdomsförbundet – Helin Üzel
SUF – Tua Lundgren
Kommunistiska Partiet -Anita
KKR Amara -Ajeen Ahmed

Historik

År 1910 föreslog socialisten Clara Zetkin i Tyskland, inspirerad av kvinnorörelsen bland arbetarkvinnor i USA, vid den andra internationella konferensen för arbetande kvinnor inom Socialistinternationalen att en internationell kvinnodag borde anordnas bland annat för att hedra rörelsen för kvinnors rätt och att hjälpa till att uppnå allmän rösträtt för kvinnor. Förslaget godtogs enhälligt av över 100 kvinnor från 17 länder. Inget bestämt datum bestämdes dock.
Clara Zetkin
Den första Internationella Kvinnodagen (IK) hölls sedan den 19 mars 1911 i Österrike, Danmark, Tyskland och Schweiz, där mer än en miljon kvinnor och män deltog. Förutom rösträtt, krävde de rätt till arbete, yrkesutbildning och slut på diskriminering på arbetsplatserna. Datumet valdes av kvinnor från Tyskland.
Alexandra Kollontaj

År 1913 ändrades datumet till 8:de mars för att fira viktiga händelser som inträffat den dagen. Den 8 mars 1857 hade kvinnliga textilarbetare i New York för första gången protesterat mot inhumana arbetsvillkor, 12-timmars arbetsdag och låga löner. De protesterade attackerades och skingrades av polisen. I mars 1915 bildade dessa kvinnor sin första fackförening. 8 mars 1908 demonstrerade 15.000 kvinnor i New York för kortare arbetstid, bättre lön, rösträtt och slut på barnarbete. De antog parollen ”Bröd och rosor”, med bröd som symboliser för ekonomisk trygghet och rosor förbättre livskvalitet. I maj samma år utsåg socialistiska partiet i USA sista söndagen i februari till nationell kvinnodag som för första gången hölls över hela USA 1909.

Snart började kvinnor i Europa firar kvinnodagen samma dag. Det var då som Clara Zetkin lade fram förslaget om en internationell kvinnodag. Den 25 mars 1911 dog över 140 arbetande flickor i en tragisk brand i USA, vilket hade en långtgående effekt på arbetsrätten i USA och gav kraft åt Internationella Kvinnodagen (IK).

1913 arrangerade kvinnor i Ryssland sin första internationella kvinnodag. Runtom i Europa protesterade kvinnor år 1914 antingen mot kriget eller för att visa solidaritet med förtryckta kvinnor. En känd IK ordnades 8 mars (24/2 i rysk tideräkning) 1917 i Ryssland som en strejk för ”bröd och fred” av kvinnorna i S:t Petersburg. Både Clara Zetkin och Alexandra Kollontaj deltog. Denna strejk blev en del av februarirevolutionen som tvingade tsaren att abdikera.

I Sovjetunionen blev 8 mars en nationell helgdag som en hyllning till ”de heroiska kvinnliga arbetarna”. Sedan dess har 8 mars vuxit i betydelse och dagen har markerat en växande medvetenhet om kvinnors rättigheter runtom i världen. De stora framsteg som skedde för kvinnors rättigheter i Sovjetunionen blev en inspirationskälla för kvinnor i hela världen. Den kinesiska revolutionen 1949 visade hur kvinnor kan väckas till förändring även i en av de mest efterblivna länderna i världen. De gigantiska framstegen bland kvinnor i socialistiska Kina var ett levande exempel på kvinnor i hela tredje världen. Särskilt den stora proletära kulturrevolutionen, och dess konsekventa angrepp på feodalt konfucianskt tänkande var betydelsefull för ytterligare frigörelse för kvinnor i Kina.

1960-talet och början av 1970-talet såg ett starkt demokratiskt uppsving i de kapitalistiska länderna Kraftfulla nationella befrielserörelser i tredje världen vitaliserade kvinnorörelsens utveckling. Rörelsens framgångar medförde imperialisterna försökte förstöra den genom samarbetsalternativ och avleda den till för dem acceptabla kanaler. Detta medförde att stora företag eller statligt finansierade frivilligorganisationer häftigt angrep socialismen och i stället förde fram en borgerlig form av feminism. Processen kulminerade i att FN officiellt erkände 8 mars som Internationella Kvinnodagen 1977. Sedan dess har de mest borgerliga och reaktionära organisationer också kommit att ”fira” 8 mars och berövat dagen dess revolutionära innehåll och fina historik av kamp för bättre villkor, som var internationella kvinnodagens ursprung.

Denna process ytterligare katalyserades då socialismen upphörde i Sovjetunionen, och senare i Kina.

Den internationella kvinnodagen lever bland de förtryckta kvinnor i världen. Det tillfälliga bakslaget för den kommunistiska rörelsen och socialismen och återupprättandet av kapitalism och imperialism har drabbat kvinnorna hårt. Globaliseringen och den krassa konsumismen har medfört en kraftigt ökad kommersialisering av kvinnor. Den kosmetiska industrin, turismen och borgerliga media har exploaterat kvinnorkroppen som aldrig förr, utan respekt för individualitet. Detta, tillsammans med massfattigdom, har lett till att stora grupper kvinnor har tvingats vända sig till prostitution i östra Europa, Östasien, Nepal, etc. Samtidigt har det skett en ökning av religiös fundamentalism. Olika sekter i hela världen driver kvinnor tillbaka till ett medeltida tillstånd. Pressad mellan dessa två ytterligheter känner dagens kvinnor, mer än någonsin tidigare, behov av uppskattning, självrespekt och jämlikhet med sina manliga motsvarigheter.

8 mars har därför egentligen ännu större betydelse idag.

i Andra om: kvinnor, Internationella Kvinnodagen, Sovjetunionen,folkrätt imperialism, utsugning, prostitution, USA, Politik, FN, massmedia solidaritet Kina, demokrati