Igår lyssnade jag på Carl-Henric Svanbergs pressträff i Washington och frapperades av hans utomordentligt dåliga uttal. Svenska direktörer talar ofta om att de är attraktiva på den internationella marknaden men ytterst få har lyckats. Enligt många sanningssägare beror det på ovanan vid utrikiska språk, något som den f.d. Ericssonchefen visade prov på igår.
Jag påstår inte att mitt uttal är bättre, men jag säger att Svanbergs uttal inte tyder på att har någon större vana att tala engelska.
Rapport: ”Reaktionerna efter Svanbergs klumpiga användning av ”small people” vid presskonferensen efter BP-ledningens möte med president Obama i går kväll har inte låtit vänta på sig. Över hela världen ifrågasätts Svanbergs förmåga att uttrycka sig på korrekt engelska. Går det överhuvudtaget att fungera som ledare för ett stort multinationellt företag med bas i Storbritannien utan att behärska engelska? frågar sig flera.”
Sett i ljuset av hans uttal så kanske det är helt naturligt att han inte yttrar sig offentligt på British petroleums vägnar, även kritiken inifrån BP kan nog delvis bero på detta. Visserligen var det inte lika illa som kocken i The Muppet Show, men inte lät han som någon världsvan direktör inte. Han får väl trösta sig med att han redan skrapat ihop en stor förmögenhet så att han kan behålla chaufför, trädgårdsmästare och ett antal husor i sin lyxvilla i Djursholm, eller om det kan vara London.
Daniel Westling skickades på kurs enligt någon kvällstidning, borde inte näringslivsdirektörer också gå en sådan?
i Carl-Henric Svanberg, BP, British petroleums, Barack Obama, Oljekatastrofen, Engelska, Direktörer svt dn12 ab1 ex12 svd12 e24 t
15 svar till “Svanberg och Svenske Kocken”
När man lyssnar på politiker och företagsledare från Sverige så rodnar man ju av skam för deras knaggliga engelska. Törs inte ens tänka på hur det är med datakunskaperna?
Analfabeter?
Bedrövlig engelska från Svanberg. Man borde kräva mer av en person som sitter i en internationell koncern.
Tror aldrig Svanberg läst ens affärsengelska, vilket borde vara ett krav för en person i hans ställning. Nu är detta inte den ende Svenska företagsledare vars engelska är bedrövligt knagglig. Hur kommer detta sig?
Man kan ju tycka att internationellt verkande företagsledare tillbringar en tid i landet för att få pejl på uttal.
Min min dotter som läser på IB-linjen lustgör sig över att svenska politiker, och tydligen nu också företagsledare, på knaglig enelska betonar hur viktigt det är att dagens ungdommar lär sig korekt engelska : -)
Men jag vil dock betona här att det viktigaste inte är uttalet, utan det viktigaste är ordföreödet, sedan gramatiken och sist uttalet. Fast allra viktigaste är väl modet att över huvudtaget våga öppna käften på ett främmande språk, alls!
Jag var där — när engelskan infördes som koncernspråk på gamla LME. Det innebar att en sjuhelsikes massa människor från olika håll i världen skulle börja prestera muntliga och skriftliga meningsyttringar på engelska. Dålig engelska. När svenska ingenjörer som inte var något vidare på att skriva svenska (eller vad för språk de nu talade hemma hos sig) skulle börja meddela sig på engelska blev det inte alltid så jäkla bra. Jag har inte hört Svanberg, men jag antar att han har väl en tämligen normal nivå för svenska direktörer.
Svenskar över lag är så jäkla stolta över sin engelska. Det är inte sällan man hör en politiker eller företagsledare prata och önska att han/hon hade använt sig av en tolk istället. När jag hörde Margot Wallström prata på engelska första gången så skämdes jag.
Att man ska prata affärsengelska bara för att man är en företagsledare tycker jag inte är självklart (även om man arbetar i ett engelsktalande land). Det finns en hel drös med ledare från alla världens håll och kanter som inte förstår ett ord utan använder sig av tolk.
Sedan är det svårt även om man behärskar språket bättre än vad Svanberg gör för där finns en hel del regionala skillnader när det gäller språk. Jag frågade jänkaren på jobbet här och enligt honom hade little people varit lika illa som small people, medans i England har little people samma mening som här (den vanliga människan), så han hade haft fel även om han sagt rätt.
På drottningens engelska kan man förövrigt säga fag, cock och ass utan att skämmas (cigarett, tupp och åsna). :P
För en annan liten anekdot måste jag berätta att min pappas kompis (som har väldigt dålig engelska) var utomlands och ville låna ett säkerhetsfack av hotellet. Han frågade i receptionen ”I want a fack” vilket gav honom lite speciella blickar men det kan nämnas att det här var i Thailand så det knackade på en prostituerad på hans dörr senare och han hade ingen aning vad det handlade om. ;)
Var är ni så förvånade, nästan varenda pamp som har ett annat modersmål än engelska/amerikanska talar dem ganska taskigt emellanåt. Det är ganska få som behärskar ett annat språk fulländat och framför allt i områden de inte behärskar.
När det gäller Svanberg har jag en känsla att han formulerade sin ord med tänka dem på svenska och jag tror också att hade det handlat om det som är hans profession, så hade det varit flyt i det han sa och inga ”taffliga” uttryck. För en sak är säker, småfolk har ingen dålig klang här, men vad small people står för i us det vet jag inte riktigt än.
”men vad small people står för i us det vet jag inte riktigt än” – Det kan jämföras med ifall man sa ”människor som är mindre värda” här.
Och att säga, som Svanberg sade, att BP skulle ta hand om (eller liknande) ”the small people” är faktiskt en ren förolämpning på engelska. Det är ingen slump att amerikanska politiker alltid pratar om ”the middle class”. Sade någon något om att han/hon tänker på ”the small people” kunde man nog anse sig som avkopplade från politiken vid nästa val.
Sedan vill jag protestera mot natures åsikt om vad som är viktigast när man talar ett främmande språk. Jag hävdar att i alla fall om man talar svenska som främmande eller nytt språk så är uttalet det allra viktigaste. Spelar ingen roll om man kan en massa ord, men uttalar dem så att ingen begriper vad man säger. Spelar ingen roll om grammatiken är perfekt, om man har ett uttal som låter som om man skäller ut svensken.
Ingen svensk orkar lyssna mer än 10 minuter till en person som har dåligt eller hårt uttal.
Jag håller med Kerstin ang. uttal. Förstår ingen vad man säger pga en taskig accent så spelar det ingen roll hur stort ordförråd man har. Försöker man dessutom prata språk som är väldigt beroende av uttal så gäller det att ha tungan rätt i mun, ”ma” på mandarin betyder både häst, mamma och hampa t ex, beroende på betoning.
När Sverige nyligen var ordförande för EU så använde de svenska ministrarna konsekvent Engelska som språk, deras Engelska är betydligt sämre än Carl-Henric Svanbergs, förutom att det låter illa så förloras ju alla typer av nyanser i språket om man inte kan det riktigt bra. Ordförrådet har faktiskt mycket stor betydelse när det kommer till förhandlingar och andra viktiga samtal, det räcker inte att göra sig förstådd.
ÄR det verkligen språket som var fel?
Hur låter ”små folket” på svenska?
Jag tror inte att det är språkkunskaperna som brister här, utan det är människosynen ($) i dessa kretsar.
Sedan kan man ju undra hur pass språkkunniga amerikanerna själva är! ”What do you call someone who speaks two languages?” Answer: Bilingual. ”And someone who speaks only one language?” Answer: American!
Den förre amerikanske presidenten G W Bush kunde ju för höge farao inte ens ETT språk! När han skulle säga ”nuclear” blev det ”nukilar”, och så vidare. Youtube är nerlusat med hans språkgrodor.
Att sedan Svanberg och en hel del andra svenska direktörer och politiker är en hoper töntar som väcker stor munterhet utomlands är ju fullt klart. Men amerikaner och britter har ständigt överläge eftersom dom får använda sitt modersmål. Vände man på steken skulle ni få se på annat!
Det dystra är att så få verkligen förstår vad det innebär att ”kunna ett språk” och hur otroligt lätt det är att det uppstår missförstånd när man talar med människor som inte behärskar språket man talar, eller inte behärskar det själv. Här har vi ex. orsaken till att så många svenskar anser att man inte kan lita på ”invandranra” eller ”utlänningar”. Man förstår helt enkelt inte varandra men förstår inte att man inte förstår (och detta är dessvärre ofta ett ömsesidigt problem, invandrare anser nämligen ofta att man inte kan lita på svenskar) och sedan anser man att invandraren/utlänningen sade något annat än han/hon försökte säga, faktiskt sade, eller menade.
Det är samma med svenska politiker, de där som ex. beslutar om svenska för invandrare, och med dem som beslutar om engelska som koncernspråk. De förstår dessutom inte att man faktiskt inte tänker lika bra på ett främmande språk (om man inte är genuint tvåspråkig) och att det i själva verket är katastrofalt när man börjar slopa svenskan i alltfler sammanhang, ex. inom företag och forskarvärlden.
Men Svanberg m.fl. höjdare tror att de talar en så utmärkt engelska. Det gör de inte. Deras engelska är ganska bristfällig (liksom min tyvärr).
Efter 17 år i engelsktalande länder förvånades jag över det bristfälliga ordförrådet som svenska studenter (ungdomar) har. Som lärare i engelska upplevde jag att man kan ord som ”fack” och ”kitt” som används i tid och otid utan att förstå ordens rätta valör. De kan inte ens uttala ”shit” riktigt. Stavningen tänker jag inte ens kommentera.
Man fick ta bort det obligatoriska diagnostiska provet för att läsa engelska A på högskolan för så få klarade av det efter gymnasiet. Är inte förvånad över Svanbergs dåliga engelska. Kunde läsa mail skrivna av civilekonomer där man inte visste skillnad på ”sale” och ”sail”. Det ger inte ett särskilt imponerande intryck.
Tyvärr talar så få svenska i världen att vi får finna oss i att lära åtminstone engelska hyggligt om vi ska ha en chans i denna globaliserade värld. Holländarna är mycket duktiga på det, så varför inte vi?