Sommaren är snart här men före sommaren kommer alltid mardrömmarna, sommarens mardrömmar, farhågorna för de stora krigen i Mellanöstern. Och istället för sommarparadisen inpräntar sig nya namn i medvetandet, Sabra och Shatila, Qana 1 och Qana 2, Jenin, etc…
Det har hotats vitt och brett, och anklagelserna har duggat tätt. Israelerna har faktiskt hotat både Libanon och Syrien under våren och hoten avtog inte förrän http://www.youtube.com/watch?v=wJxMUS8AhiM Hassan Nasrallah gick ut på tv och gav svar på tal när han lovade att: ”- Raserar ni ett hus Beiruts södra föroter så kommer vi att rasera kvarter i Tel Aviv…”
Nasrallahs svar på hoten bet. Då gick israelerna över till att hota det libanesiska folket med att man kommer att bomba sönder infrastrukturen i Libanon. Det i sig var inte så himla påhittigt därför att Israel har bombat infrastrukturen sönder och samman i Libanon minst ett par gånger och det dog inte libaneserna av, tvärtom, de blev än mer bestämda att skaka av sig det israeliska tyranniet.
Men även det svarade Nasrallah på: ”Det finns infrastruktur i Libanon men det finns en sådan även i det ockuperade Palestina”, (med andra ord i Israel) ”- Idag vill jag säga till Israelerna: Bombar ni al-Hariris flygplats i Beirut så kommer vi att bomba Ben Gurions flygplats i Tel Aviv. Bombar ni våra hamnar så kommer vi att bomba era hamnar. Bombar ni våra oljeraffinaderier så kommer vi att bomba era. Och bombar ni våra fabriker så kommer vi att bomba era. Bombar ni våra kraftverk så kommer vi att bomba era”.
Strax därefter flyttades hoten ett litet steg österut. Mot Syrien. Och svaret på det blev ett möte i Damaskus som avslöjades den 26 februari i år och som inte uppmärksammades tillräckligt på norra delen av halvklotet trots att det kan ha avgörande betydelse för världsfreden. De som möttes där var Ahmadinajad, Nasrallah och Bashar al-Asad. http://news.bbc.co.uk/2/hi/8539178.stm
Man rapporterade om middagen som trion åt tillsammans men att det i själva verket handlade om ett möte mellan tre generalstabschefer var det bara folk i södra halvklotet som uppfattade, inklusive israelerna.
Sedan dess har anklagelser om rakettransporter till Libanon duggat tätt som om ett av de mest utsatta länderna i världen, som var mest utsatta för angrepp utifrån, av någon anledning skulle sakna rätten av beväpna sig, ifall anklagelserna var riktiga.
Varenda människa som har ett uns moral bör givetvis hoppas att de israeliska ”anklagelserna” är riktiga. Raketer och missiler som kan hota israelernas sätt att bedriva krig i andras länder, och som för första gånger hotar att flytta kriget till deras egna kvarter, flygplatser och industriområden är den enda garanten för att reducera antalet krig och massakrer i Mellanöstern, något som kan minska lidandet i den delen av världen.
Det som nu hänt är att Rysslands president, Medvedev, besökt Damaskus med ett budskap från Israels president Peres om att man i Israel inte vill ha krig. Vi får hoppas att budskapet är ärligt menat därför att Israelerna har sagt det tidigare, till turkarna bland annat, bara dagar innan man ställde till den värsta slakten i modern tid i Gazaremsan. Det var anledningen till Erdogans utbrott i Davos http://www.youtube.com/watch?v=OrbQsHkVQ_4
Personligen hoppas jag att israelerna inte tänker dra Rysslands president vid näsan på samma sätt. Skulle Israel angripa Libanon eller Syrien i sommar, som en del av ett angrepp på Iran är det just det som israelerna gör.
Medvedevs besök till Damaskus var inte bara viktigt ur krigsavvärjande synpunkt. Besöket var även en markör på vartåt det barkar när det gäller Palestina. Trots alla år av förväntningar och förhoppningar från oss alla som trott att en fredlig lösning var möjlig under vår livstid, och trots alla miljarder som plöjts ner i området, och som gått upp i rök i form av brända elverk, bombade skolor och förstörelse av nybyggd infrastruktur så har allting gått käpprakt åt helvete.
Bosättarna är aggressivare än någonsin, de har misshandlat, bränt bilar, skördar och moskéer oavbrutet. Bosättningsbyggandet har aldrig haft en sådan rasande fart. Tvåstatslösningen är ett minne blott.
Allt det där vet vi alla. Det nya är Medvedevs besök och möte med Khaled Meshaal, Hamas ledare. http://english.aljazeera.net/news/middleeast/2010/05/201051365834469314.html
Tre delegationer från Hamas har redan tagits emot i Moskva under den senaste tiden, men att Medvedev i egen hög person kommer till ”lilla” Syrien, och träffar Meshaal, är stort. Medvedev kan omöjligen ha gjort detta utan Barack Obamas kännedom och utan EU:s välsignelser.
EU har inte längre råd att plöja ner flera miljarder som hamnar rakt in bosättningarnas kassakistor ty bosättarna är de enda som får och kan tillverka saker och sälja dem medan de arbetslösa, instängda palestinierna är hänvisade till biståndspengarna för att köpa sin matvaror, av dem som kör ut dem ur hus och hem.
En Hamasledare på Västbanken avslöjade i förrgår för aljazeera.net att det pågår möten oavbrutet mellan EU:s representanter och Hamasrepresentanter på Västbanken. EU:s folk lär ha sagt rent ut att de kommer att klippa av penningflödet till Abbas och då kommer hans så kallade myndighet att rasa för sista gången. De som kommer att fylla tomrummet är de som ursprungligen vann valet, de som inte stjäl och som därför kan, utan svårigheter, skaffa fram de pengarna som EU inte längre kan betala, från annat håll.
EU försonas alltså inte med Hamas därför att rätt ska vara rätt, och inte av omtanke om demokratiska principer, utan därför att Hamas är det verkliga som återstår när de korrupta figurerna i den palestinska myndigheten går till historiens sophög, och därför att Hamas är garanten för att de fångna palestinierna på Västbanken inte ska svälta ihjäl utan, även i fortsättningen, köpa sin mat av sina fångvaktare. Men framförallt, EU gör detta därför att de inser att de inte kommer längre med dagens Israel. Arbetarpartiet i Israel stod för de flesta massakrerna på araber och palestinier, visst, men de hade en styrka, och det var att charma européerna. Dagens makthavare i Israel behöver mer än ett mirakel för att kunna kommunicera med andra. Och som bekant, så sker det inga mirakel i vår tid.
Och Gaza, anno 2010 har ännu inte har byggts upp. Och än idag är det förbjudet för Gazaborna att importera papper och pennor, kläder och skor, rakhyvlar, leksaker, bindor, kaffe och annat som verkar hota den israeliska ”säkerheten”.
Och mitt i alltihop önskar jag mig ett mirakel, ja, jag vet, det är idiotiskt, men jag kan inte sluta hoppas på att inga människor ska behöva sätta livet till i krig i Mellanöstern. inte denna sommar, inte i någon sommar någonsin.
i Tags: om Hassan Nasrallah, Bashar al-Asad, Mahmoud Ahmadinajad, Barack Obama, Dmitrij Medvedev, Hamas, Mahmoud Abbas, Mellanösdternkonflikten, Israel, Palestina, Gaza, Libanon, Rawia Morra ab dn svd t
17 svar till “Rawia Morra om Mellanösternkonflikten”
Medvedev är inget sändebud åt västmakterna.
Asia times online ser något annorlunda på saken:
http://www.atimes.com/atimes/Middle_East/LE14Ak03.html
Ryssarna har sedan länge en flott/flygbas i Syrien, Tartus, som man nu kommer att ytterligare bygga ut och uppgradera samtidigt som Ryska olje och gasexperter/firmor utvecklar sådana fyndigheter och dess förädlingar i Syrien med grannländer. Byggandet av gas/oljeledningar som gagnar både Ryssland och lag syd i regionen (minus rasstaten givetvis) pågår redan. Se där, en anledning så gott som någon varför vår stora granne i öster har legitima önskemål om fred och stabilitet i mellanöstern.
Jag rekommenderar dig att faktiskt LÄSA den text som du hävdar ser annorlunda på saken…
Nej, och det har inte jag påstått heller. Jag skrev ju ”kännedom och välsignelser”, inte order.
Däremot är Ryssland en del av kvartetten och vill se förändringar i regionen. Självklart är Tartus och oljan, och förhoppningvis även den gas som finns vid Libanons kust och Gazas intresserar ryssarna, men jag har svårt att tänka mig Medvedev som gör något som äventyrar de nyss förbättrade relationerna med USA och den ryska viljan att ha goda relationer till EU.
Inom kvartetten tror jag att förändringarna åstadkoms och Ryssland vill ha sin roll där, inte alls som sändebud utan som huvudaktör.
UNRWA, FN:s organ som består palestinska flyktingar med skolor, sjukvård och även livsmedel, meddelar nu att de lägger ner sin verksamhet senast i september, på grund av pengabrist.
Miljoner palestinska barn kommer att tvingas sluta skola, andra blir utan sjukvård och åter andra kommer att svälta.
tack Rawia för en mycket bra artikel.
Tack själv!
Intressant. Lugnet som tycktes inbefinna sig nu när Israel får allt de ber om (nästan) kan alltså vara ett bedrägligt lugn. Man kanske kan hoppas att bara det näst sämsta inträffar. (svårt att hopppas på det bästa..)
Man undrar verkligen vad som är görningen. Igår hade man skickat även Spaniens utrikesminister att meddela Syrien och Libanon att Israel inte vill ha krig.
Jag börjar tro att det just det de vill. Och nu har de fått 205 miljoner dollar av Obama för utveckla sitt försvar mot raketer. Inga pengar i världen skulle räcka till så att de slipper krig på hemmaplan den här gången.
Det har redan konstaterats men jag skriver det igen: tack för artikeln!
Ditt bloggande är saknad så det är uppskattat att se dina artiklar
dyka upp här ibland.
Tack ska du ha!
Mina tankar går ständigt till palestinierna i Gaza och på Västbanken. Nyss sköt en bosättare åter ihjäl en pojke, ett barn på 14 år men nästan ingen bryr sig eftersom det betraktas som en vardaglig händelse.
Jag undrar hur palestinierna kan överleva på nästan ingenting, jag undrar hur främst barnen mår?
Jag undrar när nästa krig börjar?
Hur länge ska det här få fortgå? Hur länge ska denne kriminella kärnvapenregim dagligen få fortsätta med sin brottsliga verksamhet?
Under tiden kommer israel in bland i OSCE-länderna som fullvärdig medlem
och tävlar i melodifestivalen…
israel belönas gång på gång även fast de bryter mot nära på samtliga mänskliga lagar.
Mona Sahlin åker (flinande) ner och firar israels seger över urbefolkningen
och struntar fullkomligt i al Nakbah…
Precis som Göran ”Pavan” Persson på sin tid, Levande Historias igångsättare.
Jag skäms över Sverige! Skäms över den skriande okunskapen – och rasismen!!!
Det är nu det gäller!
Inte vad som hände för över sextio år sedan…
Det är andra som lider nu, lider av att de ”permanent lidande” ger sig på dem på det mest brutala sätt
och inte drar sig för att använda vit fosfor på palestinska barn.
De drar sig inte för att stänga in ett helt folk och därefter göra precis vad de vill mot dem i den brutalaste ondskans tecken.
bort med israel och fram med palestina länge leve palestina
Edrogan blev med rätta förbannad, för han såg med egna ögon än en gång hur man från Usrael i parktiken styr över ett möte såsom det i Davos. Tyvärr nu gjorde han sin markering och gick av scen, heder åt denna handling. Samtidigt jublade säkert Peres inombords över att han lyckats få en motståndare av plan.
Eftergifterna som man frivilligt gör från Eu och Sverige är fruktansvärt skämmiga men palestinierna saknar medel och propagandamaskinen för att framhålla sin sak, därför blir den stora massan inkl våra ministrar okunniga. Historieokunskapen späs på av Levande-historia-lika-alster som förändrar händelser till att passa israelsympatier. Fick för något år sedan prenumeration på Illustrerad Vetenskap Världens HISTORIA (Bonnier) som i varje nummer framhöll judarnas-förintelse-förföljelse-förtryck samt demoniserade araber-perser-tyskar-asiater på tok för ofta.
Vad ville du EGENTLIGEN med ditt försök till kommentar?? / Jinge
Läs igenom kommentarsreglerna! / Jinge
Ryssland går så långt att de påstår detta:
Snart seglar Ship to Gaza!
”Ett skepp kommer lastat med cement till Gaza
11 maj, 2010
Ship to Gaza seglar i en konvoj med åtta båtar om några veckor till Gaza för att bryta Israels blockad och leverera cement, prefabricerade hus och generatorer till Gazas hårt prövade befolkning. En båt är svensk-grekisk. Med konvojen följer 700 modiga män och kvinnor som har lyssnat till sitt samvete och hoppas kunna segla in i Gaza, bl.a. Henning Mankell, Mehmet Kaplan och Denis Halliday.
Inför avfarten i slutet av maj pågår insamling av pengar för att kunna köpa cement, eftersom byggnadsmaterial hör till det den isolerade befolkningen i Gaza har särskilt stort behov av, för att kunna bygga upp det som Israel förstörde under kriget för snart ett och ett halvt år sedan. Ship to Gazas postgiro är 46359-6, märk talongen ”cement”…”
HD den 14 maj 20010