Stora svenska framgångar i London-OS!



Äntligen börjar OS! Nu blir det spänning och fest, färre bloggar att läsa (och kanske att skriva). London är ett stort namn i den svenska OS-historiken. Vid OS i London 1948 tog Sverige, som lyckats hålla sig undan kriget, många guldmedaljer. Vi i den generation som föddes i mitten av 40-talet och blev idrottsintresserade tio år senare kunde läsa om alla de ganska färska bedrifterna.

Guld (Henry Eriksson) och silver på 1500 meter. Och än bättre på 3000 meter hinder: guld,silver och broms. Arne Åhman från lilla Nordingrå tog guld i tresteg på 15,40 meter och Wille Grut tog ett överlägset 5-kampsguld. Gert Fredriksson tog 2 guld i kanot och brottarna tog förstås flera medaljer. Den första kvinnliga friidrottsstjärnan Fanny Blankers-Koen från Holland kom, sågs och kunde fara hem med 4 guld, medan 17-årige Bob Mathis från USA tog guld i tiokamp.

OS-guldet i fotboll 1948 är kanske ändå mest känt för oss svenskar – fortfarande den stora internationella triumfen för svensk fotboll jämte VM-silvret 1958 på hemmaplan. I finalen slog vi Jugoslavien med 3-1, då Gunnar Gren slog in en avgöran straff i ett läge då matchen stod och vägde kunde vi unga fotbollsentusiaster läsa. Idag, vanvördigt nog (blir det ramaskri nu?) kan man tycka att det var Jugoslavien som gjorde den stora bragden som tog sig till finalen.
Vem utförde största bragden?
Jugoslavien hade drabbats hårt under andra världskriget. Landet invaderades av tyskarna och en fascistisk regim etablerades i Kroatien, vilken enligt Wikipedia tog död på en halv miljon människor. Jugoslavien befriades av en nationell befrielserörelse under ledning av Tito. En betydande andel av befolkningen, minst en miljon människor, dog till följd av andra världskriget (Wikipedia bl.a.). Sverige hade undsluppit andra världskrigets strider. (I en eftergiftspolitik lät man t.o.m. nazisterna transportera tyska trupper genom landet, ett föga glamoröst inslag i svensk politisk historia. Denna trafik kom att pågå i drygt tre år och innefattade totalt ca 2,1 miljoner soldatresor, cirka 100 000 vagnslaster krigsmateriel och upptog tidvis 10 % av det svenska järnvägsnätets transportkapacitet enligt Wikipedia).
Mot bakgrund av dessa mycket olika förutsättningar – var det Sverige eller Jugoslavien som gjorde den stora bragden i fotbollsturneringen i London 1948? Frågan är kanske inte så viktig, men inte helt ointressant, eller hur?
-Och läsa gärna även Jinges OS-inlägg på Bilderblogg idag.

Nu hoppas man på ett bra OS, utan fler dopingskandaler, och med medaljer för Sverige!Hoppas Tessan kan simma! Och får den förste ”drömmilaren” Roger Bannister verkligen tända OS-elden?

i , , , , , , ,

DN 27/7 SvD 27/7 Aftonbladet 27/7 Expressen 27/7 Sveriges Radio 27/7 SvT 27/7 GP 27/7 ETC 27/7 Bilderblogg om OSA 27 juli

i

























, , ,

3 svar till “Stora svenska framgångar i London-OS!”

  1. ”innefattade totalt ca 2,1 miljoner soldatresor”

    Just det, och räknar man in dem som åkte båt på inre svenskt vatten och de som flög över svenskt luftrum tillät Sverige 2,6 miljoner soldater att färdas över svenskt territorium för att kunna kriga på östfronten.
    Och ändå blev vi inte blivit ockuperade av Sovjet…