Detta gästblogginlägg har skrivits av Margret Stab som är en gästbloggare ”som uppskattar Jinge-bloggen och följer den regelbundet, för att den tar upp och avslöjar det som imperialistiska statsmakter i vår tid håller på med.” Vi har 17/11 2014 publicerat hennes inlägg ”Ett helt nytt världsläge”, 21/11 2014 ”Tankar om Rysslands roll”, 3/7 ”Europa och NATO.” och 5/10 ”Eritrea – en annan av imperialismens skapelser” Hon bor sedan flera år i Tyskland.
Artikeln
De politiska ledarna för kristendomens västerland kungör nu att friheten måste försvaras gemensamt, den frihet som i åratal ”försvarats” i Hindukush, Irak, Libyen och Syrien och som nu ska organiseras i de egna hemländerna – emot en fiende som är lika ond som oberäknelig. Så lätt som aldrig lyckas regeringarna efter terrorattacken i Paris samla sina folk kring sina nationer och Europa, som på grund av sina imperialistiska ambitioner har blivit nya mål för en världspolitisk och vanmäktig terror i Allahs namn. Detta drabbar nu slumpmässigt människor som råkar leva i imperialismens centrum.
”Frankrikes utrikesminister Laurent Fabius säger att attackerna visar att världen måste samlas i kampen mot Islamiska staten och president François Hollande slår fast att det som skett är en krigshandling.” http://www.svd.se/bli-inte-radd-nar-terrorn-slar-till
Skaffa den pinfärska igår tryckta skriften ”USA som världspolis”, en uppdaterad, förkortad version av boken med samma namn.
Behandlar dessa frågor. Endast 50 kr! Beställa från anders.romelsjo@hotmail.com.
Krigen som USA och några europeiska stormakter har fört, för att krossa Taliban-regimen i Afghanistan och Saddam-staten Irak, och för att ta bort Gaddafi i Libyen, och som stödjer Israels krig mot palestinierna, har lagt stora delar av den arabiska världen i grus och aska, allt detta för att ”bygga om” dessa stater, som sen Al-Kaida-attentaten på New York ju varit de världspolitiska störfallen, till demokratiska sådana – nation-building. Hittills har inget kunnat rubba på de västliga folkens förtroende till sina krigförande regeringar – varken att hundratusentals människor dödats och att milliontals förlorat sina hem och existens-möjligheter och är på flykt hit, och inte heller att västmakterna bekänt sig till ”kollateralskadorna” och att tortyrpraktiken i Abu Ghraib offentliggjorts.
”Alla politiska ledare uppmanar sina befolkningar att leva som vanligt. Vi ska inte vara rädda. Vi ska värna det öppna och fria samhället.” (http://www.aftonbladet.se/nyheter/kolumnister/wolfganghansson/article21806289.ab)
Västmakternas regeringar vill förlita sig på att befolkningen inte slösar många tankar på vilken sorts politik det egentligen är, som leder till att den drabbas av de våldsamma motsatserna i världs-politiken, och att folket bildar en trogen antiterroristisk värdefront när terrorn når Europa igen. Den islamska hotbilden bekräftas med varje krigsaktion som västmakterna iscensätter och gäller som en konsekvens av att ”vi” försvarar ”våra” värden mot det islamiska barbariet.
Samtidigt med att väststaterna började dra sig tillbaka ur Afghanistan och Irak som de så ofelbart har lyckats förstöra, medan förankringen av demokratiska styren där inte varit så framgångsrika, förkastade Obama det demokratiska bildningsidealet och utropade nästa krig i regionen, nämligen mot IS, inkarnationen av den existerande islamistiska ondskan och mot Syrien, och det skall pågå i minst 10 år. Allmänheten som sannerligen är informerad om farorna, kritiserar krigsherrarna för att de ”bara” använder drönare, ”no boots on the ground”, bombare och ”leading from behind” och allierade regionalmakter, i stället för att ta verkligt hårda tag för att krossa den fanatiska motståndaren!
IS-hotbilden som målats upp har fått publiken att glömma alla verkliga orsaker till fiendskapen, och bestyrker enbart väststaternas krigsmotiv: Kampen mot den egna krigsföringens resultat, ljugs om till ett rent defensivt krig som de goda världsmakterna måste föra mot de ondas bärsärkagång.
Det har gått bra, för att allmänhetens och mediernas måttstock för västmakternas krigslycka är så anspråksfull:
Det är en oönskad biverkning av västmakternas mångåriga fälttåg, att krigsherrarna över de största krigsmaskinerierna i historien tycks blamera sig, för att de inte kan förhindra att IS-trupperna har lyckats kapa åt sig delar av krigsskådeplatserna i Syrien och Irak för att återupprätta ett kalifat, och halshugger västliga journalister där eller att Jihadkrigare utövar terrorattacker som i Paris.
För övrigt står Allahs kämpare inte i något efter sina mäktiga västliga motståndare när det gäller att moraliskt förvränga verkligheten med sin hotbild: Att de imperialistiska ledarnationerna, i sin strävan att eliminera de som stör världsordningen, har förstört så många muslimska stater, uppfattar politiserade troende framför allt som kränkning och hån mot Allah, profeten och det gudfruktiga samfundet. Innebörden av sånt oförstånd är, att hämnden är berättigad och att varje troende muslim har plikten att söka sina vedergällningsobjekt hos alla icke rättrogna, särskilt när dessa är muslimfientliga eller judar. Så kan Allahs hämnare inte göra fel när de med urskiljningslöst våld attackerar fiendesidans befolkning.
i Andra om: Paris, imperialism,ISIS, demokrati, Syrien, USA, politik, Irak, militär, flyktingar, ekonomi, solidaritet