|
Ibland undrar jag varför jag tycker att vulkaner är så spännande. Jag kommer ihåg sist då Mexicos Popocatépetl var på väg att få ett jätteutbrott, jag satt och tittade på webbkameror och bara väntade… DN: ”Tusentals indoneser har evakuerats från området kring vulkanen Gamkonora i ögruppen Moluckerna sedan den börjat spy ut stora mängder aska och rök.” Jag tror inte att det är sensationslystnad som driver mitt intresse. Snarare är det någon sorts fascination över de naturkrafter som är í farten. DN berättar att den skickar upp sin rökplym 3.500 till 4000 meter. Och ändå är det inte något jätteutbrott.. Nej det handlar troligen mer om samma orsak som jag kollar olika väderprognoser titt och tätt. Och som gör att jag är intresserad av jordhus, stormar och annat. Det är ett resultat av urbaniseringen… SvD DN Andra bloggar om: Popocatépetl, Gamkonora, Natur, Jorden, Vulkan, Vulkanutbrott, Moluckerna |
[tags]Popocatépetl, Gamkonora, Natur, Jorden, Vulkan, Vulkanutbrott, Moluckerna[/tags] |
4 svar till “Varför är vulkaner spännande?”
Du läste väl om damen som trillade ned i en vulkan i Kongo här om dagen? Det slutade inte helt lyckat för hennes del, även om hon fick uppleva den på väldigt nära håll.
Jodå mL! Läbbans. Men jag har ingen dödslängtan så jag skulle direkt avhålla mig från att gå fram till kanten. Åker inte fritt fall på Grönan heller.. :-)
Några skäl för att vulkaner är spännande:
a. Om de spyr ut tillräckligt med stoft i luften minskar det instrålningen från solen, vilket temporärt kan sänka Jordens temperatur. Det hände exempelvis när Krakatau flög i luften på 1800-talet. Skulle möjligen vara ett sätt att få hejd på växthuseffekten, men jag undrar om det är så smart.
b. Mycket stoft i luften kommer att orsaka vackra färgrika solupp- och nedgångar vilket glädjer oss konstnärligt sinnade. Senast tror jag det var i början av 80-talet när stoftet från utbrott i Nordamerika och Indonesien kom hit.
c. Ett jätteutbrott på fel ställe (Vesuvius ödelägger Neapel och halva syditalien)kan påverka hela världsekonomin.
Så nog är det spännande alltid. Jag såg Popocatepl på avstånd en gång från ett hotellfönster i Ciudad de Mexico, och på håll var det vackert. Men jag skulle inte vilja sticka dit näsan!
Vulkaner är urkraften som format och ännu formar vår värld. Vad kan vara mer tilldragande än det? Känslan av att stå på en mullrande vulkan är helt obeskrivlig.
Från en som stått på något mer beskedliga Pacaya i Guatemala, och som gick nästan ända fram till kanten. Guidens förmaningar och min önskan att överleva för att kunna berätta om det hela höll mig tillbaka :-)