Idag för fem år sedan – MC


Ibland kollar jag på vad jag skrev för ett antal år sedan, nyss kollade jag 21 maj 2005, jag tänkte närmast på vädret men hittade en annan sak som i alla fall har en koppling till försommar:

– –

Jag vet inte om jag är speciellt nervöst lagd, eller bara lite normalt husbehovsblödig, men inatt var jag tvungen att klä på mig och springa ut.

Som ni ser av bilden så är det en annons för en jättehäftig motorcykel. Jo, jag har själv kört muskelhoj så jag vet hur himla kul det är att skruva på gasen. De senaste åren har jag bott så att jag har sovrumsfönstret mot Nynäsvägens lokala genomfart här i Handen. Det innebär att jag från april till september får höra hur företrädesvis ynglingar varvar ur sina maskiner på de första tre-fyra växlarna. Skrynkla asfalt é kuliga grejer det..

Det går ju an så länge jag väljer att ha andra fönster öppna i stället för sovrumsfönstret. Men jag oroar mig alltid för deras förmåga att hantera maskinerna. Jämt.. För när de skickar in fyran så går det inte i 30 km/t precis. Ovana motorcyklister borde rätteligen se till att hålla båda hjulen i asfalten men tyvärr gör de inte det. Inatt var ett sådant tillfälle då jag var tvungen att klä mig snabbt och gå ut och leta. Jag hörde nämligen cykeln accelerera fullt på ettan och tvåan, sedan tjöt det till och kraschade och cykeln blev tyst.

När jag kommer ner till rondellen står en ung grabb med böjd rygg och gnider sig. Två av hans kompisar har stannat och de förklarar att de inte behöver någon hjälp. De har till och med hunnit få upp hans nya Yamaha (147 mil) på stödet och den såg inte grann ut kan jag lova. Grabben klarade sig hyfsat tack vare att han var ordentligt utrustad med bra overall och hjälm. Fast nog tror jag att han kommer ha blåmärken i alla regnbågens färger, och i värsta fall upptäcker han fler skador senare.

Framför allt gick det bra eftersom han kraschade på en raksträcka. Hade det varit vägräcken och kurvigt så. Men jag känner mig dubbel inför dessa maskiner. Å ena sidan vet jag hur häftiga de är, å andra sidan tycker jag att en motorcykels maxeffekt ska vara 15-20 hästkrafter och toppfart bara något över 100 km/t.

Nu har en granne till mig skaffat värstingarnas värsting och mekat bort en hastighetsbegränsare och trimmat. När jag beundrade maskinen för några dagar sedan hävdade han att den säkert gör 350 km/t i det skick den nu är. Häftigt, ja visst. Men kvalificerat vansinne! Nej, jag fick inte med mig någon kamera ut klockan 03.00.

i Tags: , , , , , , , annarkiat


5 svar till “Idag för fem år sedan – MC”

  1. Dessa maskiner används som personliga raketer. DEt är jobbigt när de drar på i 120-130 på 50-område, inte bara för dom själva.

  2. Jag tycker att de är jobbiga som fasen, ibland kör de som värst när alla försöker sova

  3. Jag gillar också motorcyklar men förstår inte vad alla ska med dessa sporthojar till. Obekväma är det oftast, men många har dem också mest för att åka någon enstaka mil fram och tillbaka. Själv vill jag ha en bekväm glidare vars accelerationsförmåga passar normala vägar, snarare än racingbanor. Även de flesta nya bilar byggs också efter modeller för racing men när man sitter på en mindre plåtbit så märks det så mycket mer. Ungefär hälften av de som kör ihjäl sig på motorcyklar har kört för fort. Många på en helt ny cykel.

  4. Farsan höll på med hyfsat snabba mc men plötsligt en dag så bytte han till mopeder och jag undrade vad det berodde på? Han hade stått på öronen med mc:n och slagit sig utav helvete. Men inget brutet.

    Man skall inte ha mc på gamla dar. Reaktionerna är inte vad de har varit…

    • Jag skulle vilja säga tvärtom, Statistiken visar tydligt att en snabb MC är farligast med en ung förare i sadeln. De äldre må ha sämre reaktionsförmåga men har å andra sidan oftast betydligt bättre omdöme och är mer medvetna om sina begränsningar. Ett gott omdöme är oerhört mycket mer värdefullt än snabba reaktioner. I de farter som många yngre med noll självinsikt far fram med sina cyklar har de ändå ingen nytta av sina snabba reaktioner om något händer. När något händer så händer det alldeles för fort.