Vi minns Jesus (Josefssons) död idag -stor revolutionär eller?

Idag är det cirka 1988 år sedan (om man antar att han var cirka 30 år då han dog) Jesu dog på korset ”för våra synders skull”. Det står i Bibeln. Så det så.
Oändligt mycket har skrivits om Jesus, som väl tillsammans med Muhammed, Buddha, Aristoteles, Platon, Konfucius, Isac Newton, Charles Darwin, Albert Einstein, och Karl Marx, är en av dem som påverkat mänskligheten mest.

Jesus korsfästelse
* Jag är religiöst intresserad sedan jag vid 7 års ålder fick läsa ut Bibeln för min farfar, född 1868 och delaktig i den religiösa väckelsen i Småland strax därefter. Själv lämnade jag Kyrkan vid 21 års ålder, men är alltså intresserad av religion

Det är ingen stor sensation att påstå att Jesus var en revolutionär. Ofta brukar dock sådana påstående antingen avvisas, eller anses vara mycket underordnad uppfattningen att Jesus var Gud son och av samma väsen som Gud. Frågan om vad för slags figur Jesus var diskuterades mycket under de 300 första åren efter hans död. Beslut i frågan togs av omkring 2000 biskopar från Rom vid det oerhört viktiga kyrkomötet i Nicea år 325 (mera nedan). Jag har under åren påstått i bekantskapskretsen att ett besök vid detta möte skulle komma högt upp på önskelistan vid en (fiktiv) tidsresa bakåt i tiden, något som aldrig tilldragit sig stort intresse.

Boken ”Upprorsmakaren – Berättelsen om hur Jesus från Nasaret blev Jesus Kristus” slog ned som en bomb bland religiöst intresserade härom året. Den är skriven av Reza Aslan (RA), en mycket meriterad religionshistoriker, som utvandrade till USA från Iran 1979 och som konverterade till islam från kristendomen i 20-årsåldern. Med boken vill Aslan korrigera vad han anser vara myter om Jesus. En intervju i DN 28/6 2014 har den passande titeln ”Jesus var en radikal revolutionär”.

Efter en uppmärksammad intervju på konservativa TV-programmet Fox News påpekade under TV-programmets första minut programledaren vid tre tillfällen att Reza Aslan var muslim och undrade ”Varför har du skrivit en bok om kristendom”. ”Jag är en akademiker med fyra examina som doktorerat i religionshistoria och studerat kristendomens ursprung i två decennier” svarade Aslan.
På bokens baksida kan man läsa att ”Den revolutionära rörelse han (Jesus) startade utgjorde ett så stort hot mot den rådande ordningen att han fängslades, torterades och avrättades som fiende till staten.”. Detta skedde efter angiveri och aktiva insatser av överklassen i det dåtida Israel, och av ett folk som kallades ”Guds egendomsfolk” i de bibelstudier som var obligatoriska i den kristendomsundervisning jag fick till livs under min skolgång 1951-. (Är inte detta med ”egendomsfolk” ett oerhört pretentiöst påstående).

RA skriver i förordet ”Grunden för den evangeliska kristendomen är den villkorslösa tron att varje ord i Bibeln kommer från Gud och är sant.. Efter att ha plötsligt ha insett att Bibeln myllrar av de mest uppenbara felaktigheterna och motsägelser – som man kan vänta sig av ett dokument skrivet av hundratals händer under tusentals år – stod jag där bortkommen och utan andligt fotfäste”:

Vidare ”Ju mer jag lärde mig om den historiske Jesus, den turbulenta värld han levde i och brutaliteten hos den romerska ockupation som han trotsade, desto starkare drogs jag till honom. Den judiske revolutionär som utmanade det mäktigaste välde världen någonsin hade skådat och förlorade blev så mycket verkligare för mig än den fritt svävande, ojordiska varelse jag hade presenterats för i kyrkan.” Det finns mycket begränsad historisk dokumentation om Jesus. RA använder sig främst av Markusevangeliet och Q-materialet som är det äldsta materialet och anför också de få historiska skrifter som nämner Jesus.

Reza Aslan menar att varje kultur har skapat sin bild av Jesus, vilket låter närmast självklart. I DN nämns att det endast i USA finns ”prosperity gospel”. Denna variant sammansmälter marknadsliberala värderingar med religion – ju mer förmögen du blir, desto mer sannolikt är att du levt som en god kristen! Med denna syn skulle en fattiglapp som Jesus knappast få kallas kristen, och den gäller än mindre hans brorsa Jakob, som enligt RA var auktoriteten bland de första kristna, ofta i polemik med Paulus.

Bush imagesCA1K6D8G

Jesus var inte rikas eller de etablerades man. Jesus drev ut månglarna ur templet och manade ömsom till fred och ömsom till strid, vilket kan ses som motsägelsefullt. När han var på väg att gripas uppmanade han sina lärjungar att skaffa sig svärd. RA skriver ”I takt med att Jesus förkunnelse blev mer påträngande och konfrontatorisk röjde han i ord och handling alltmer en djup fientlighet mot översteprästen och det judiska religiösa etablissemanget. Han betonade ett Guds rike. RA menar att ”Jesus tänkte sig ett verkligt rike inom snar framtid med en riktig kung. De centrala salighetsprisningarna är en utfästelse att befrielse från underkastelse och främmande välde är nära och förutsäger en radikalt ny världsordning där bl.a. de fattiga blir rika, de rika blir fattiga och de mäktiga får lämna plats åt de maktlösa.”

Sista kapitlet i boken handlar om brodern ”Jakob den rättfärdige” i Jerusalem som var allmänt aktad för sin stora fromhet och sina outtröttliga omsorger om de fattiga. För de första Jesus-trogna var Jakob den store auktoriteten. Han stenades till döds, dömd av en av översteprästerna Hannas. Den lärde Reza Aslan påtalar att de 300 första åren av kristen och judisk tradition tydligt visar Jakobs ledande roll.

Varför är Jakob då närmast utraderad i Nya Testamentet (NT) och marginaliserad till förmån för Petrus och Paulus? Under 200- och 300-talet omvandlades kristendom gradvis från en heterogen judisk rörelse med många sekter och strider till en institutionaliserad, strängt ortodox romersk religion. Då var Jakob, som Jesus bror, ett hinder för dem som hävdade att hans mor Maria förblev jungfru i hela sitt liv. Samtidigt fick Petrus luft under vingarna, främst under hänvisning till Matteus 16:18 där det står att …”du är Petrus, Klippan som jag ska bygga min församling på”. Detta står på bara ett ställe i NT och är omstritt bland forskare. Däremot finns minst tolv avsnitt i den tidens dokument där Jakob får denna roll. Petrus var biskop av Rom, medan Jakob var ”biskoparnas biskop”

I Jakobs brev framträder hans hårda kritik av de rika ”Ni som är rika: gråt och klaga över de olyckor som ska komma över er”….”ert guld och silver rostar och rosten skall vittna mot er och förtära er kropp som eld”.. ”den rike skall vissna bort mitt i all sin strävan”.
RA skriver Jakobs brev avspeglar Jesus ord inom olika områden. Jakob förkastar Paulus idé att enbart tron ger frälsning. I polemik hävdade Jakob ”Liksom en kropp utan livsande är död så är tron utan gärningar död” (Jakob 2:26). Han sände ut lärjungar som minskade inflytandet från Paulus, som genomgick en oerhörd rehabilitering efter Jerusalems förstörelse, och som fick ett avgörande inflytande på kristendomens lära senare. Efter Jakobs död, då judarnas uppror år 70 slogs ned oerhört hårt av Titus med total förstörelse av Jerusalem skars bandet av mellan dem dominerande moderförsamlingen i Jerusalem och andra församlingar runt Medelhavet.
Jesus med gevär images1PAO0N5V

Kyrkomötet i Nicea år 325.
Detta avgörande möte med 2000 romerska biskopar pågick i månader i Nicea i Turkiet och inleddes av den mäktige kejsare Konstatin i Rom. Biskoparna skulle inte få resa hem förrän de löst frågan om Jesus natur (vis människa eller Guds son?) och hans förhållande till Gud. Stor oenighet hade hela tiden rått om detta efter Jesus död. Efter upprörda diskussioner enades man om att Jesus var Guds verklige son och av samma väsen som Gud. Tron på detta och på den Helige Ande blev det centrala i den niceanska trosbekännelsen, en stor seger för Paulus syn. Banden till Jerusalem, lagen och gärningarna var kapade. I stället för klasskamp mot de rika och ett slags socialistiskt samhälle fick man fick en ny religion som också stöddes av kejsaren och som inte kritiserade de rika, som Jesus och Jakob hade gjort.

* Tänk så mycket Jesus och Jakob haft att protestera mot i dagens Israel!!

* Dog Jesus i kampen mot överklassen i kampen för en mer rättvis värld?

Tillägg – från blogginlägg 20/1

Sveriges TV har informerat oss om att ”Påve Franciskus upprepade kritik mot det globala ekonomiska systemet och vårt konsumtionssamhälle och ständiga fokus på en ”fattig kyrka till de fattiga” har länge fått konservativa krafter i USA att ropa: ”Marxist!”.
I en intervju i en ny bok säger Franciskus att hans budskap inte är baserat på någon kommunistisk ideologi, utan istället rotad i evangeliet och upprepats av kyrkan sedan kristendomens första århundraden.
påven-jpg

”Evangeliet fördömer inte de rika, men dyrkan av rikedom gör människor likgiltiga till de fattigas sak”, säger Franciskus i boken ”This Ekonomy Kills”, enligt nyhetsbyrån AP.
* Men är han ändå inte en (åtminstone potentiell) kommunist?


intressant.se jinge människan, , , , , , , ,

DN Debatt 24/12 2013 SvD 24/12 DrCais blogg Blogg -ApostlagärningarnaPÅven – en kommunist?
Fotolasses blogg Röda Malmö Knut Lindelöf DN Debatt 24/12 Bloggaren Peter Linden BBC-undersökningCleveland LeaderSKP-blogg Anders Svenssons bloggDN 23/12 Karin BojsDN 10/2 2012 DN 4/10 2012 DN 23/8 2012
Nina Björk DN 19/9 2012SVD 2/5 2012Expressen Aftonbladet 7/8 2012 DN1 2011 DN2 2012 DN3 2011 SVD1 2011 SVD 2011

  26 comments for “Vi minns Jesus (Josefssons) död idag -stor revolutionär eller?

  1. Björn Nilsson
    3 april, 2015 at 09:25

    ”Idag är det cirka 2015 år sedan Jesu dog” kan ju inte stämma. Enligt nyare faktakontroll skulle han ha fötts år 4 före vår tideräknings början (’år fyra före Kristus’, alltså fyra år före sig själv!). Men om vi antar att korsfästningen skedde när han var i trettioårsåldern kanske 1985 år är en riktigare uppskattning. Fast hela historien är skum och bygger på att man tror att evangelierna är historiskt någorlunda pålitliga. Men om man grunnar över filosofi i religiös dräkt så är de första kristna århundradena intressanta med alla sina stridande och grälande sekter och riktningar, samtidigt som den antika världen sprack och gick under.

    En kurs i koine-grekiska rekommenderas om du vill åka till Nicea 325. Antar att det var det språket förhandlingarna fördes på. Men varning för hotfull stämning!

    • 3 april, 2015 at 10:27

      Tack Björn. Jag ändrar direkt!

  2. Leif Elinder
    3 april, 2015 at 09:56

    USA är i starkt behov av en ny och riktig Jesus.

    ”Jesus—the revolutionary, the political dissident, and the nonviolent activist—lived and died in a police state.
    Unfortunately, the radical Jesus, the political dissident who took aim at injustice and oppression, has been largely forgotten today, replaced by a congenial, smiling Jesus trotted out for religious holidays but otherwise rendered mute when it comes to matters of war, power and politics. Yet for those who truly study the life and teachings of Jesus, the resounding theme is one of outright resistance to war, materialism and empire”.

    https://www.rutherford.org/publications_resources/john_whiteheads_commentary/jesus_died_in_a_police_state

  3. Vittvättning
    3 april, 2015 at 10:57

    Det jag inte förstår är att Jesus avbildas som vitt. Ändå står i bibeln att han kommer från de färgade folken? Den ”vite” Jesus som pryder kyrkor och annat är även det ett påhitt, precis som mycket annat kring honom. Jesus är en vit tvättad figur.

  4. Peter Grafström
    3 april, 2015 at 16:38

    Om den Jesus som beskrivs i artikeln existerade i verkligheten kan jag inte bedöma, men om vi antar det, vågar jag påstå att han skulle djupt ogillat Karl Marx’s inspiratör Moses Hess och många andra bland dem som spred marxismen. Deras strävan var direkt ondskefull. Det fanns en uttalad drift att framkalla kaos och blodbad.
    Det gör det begripligt varför det imperialistiska England såg marxismen som en tillgång för att slita sönder konkurrenter inifrån.

    • 3 april, 2015 at 17:02

      Jag tror du väsentligen felbedömer Englands syn. Churchill var hatisk mot Oktoberrevolutionen, som byggde på marxismen, och var bland de länder som skickade trupper för att strida mot revolutionen. Sedan finns det olika uppgifter om hur mycket och bra dessa stred.
      Mûnchen-överenskommelsen mot Sovjetunionen gav Hitler Tjeckoslovakien och carte blanche för krig mot den marxistiska produkten Sovjetunionen. Sedan finns verkligen olika uppfattningar om hur ”marxistiskt” Sovjetunionen egentligen var.

      • Fredric
        3 april, 2015 at 17:49

        ”Mûnchen-överenskommelsen mot Sovjetunionen gav Hitler Tjeckoslovakien och carte blanche för krig mot den marxistiska produkten Sovjetunionen.”

        Det mest omfattande ”carte blanche”, som utfärdades under upprinnelsen till Andra Världskriget var det hemliga tilläggsprotokollet till Molotov-Ribbentropp-pakten där Stalin och Hitler kom överens om att dela Polen emellan sig. Vidare fick det nationalsocialistiska Tyskland fria händer i södra Baltikum medan det kommunistiska Sovjet fick fria händer i norra Baltikum och i Finland.

        Utan denna allians mellan nationalsocialism och kommunism hade Hitler aldrig vågat att starta kriget, då han då genast skulle ha riskerat en tvåfrontssituation. En annan konsekvens av denna nazist-kommunistiska pakt var Sovjets brutala angrepp på vårt demokratiska grannland Finland.

        Samarbetet, vars utgångspunkter givetvis var olika, mellan Tyskland och Sovjet startade redan 1917. Tyskland var då en huvudfinansiärerna bakom Lenins revolution (syftet med detta stöd uppnåddes också genom separatfreden i Brest-Litovsk 1917). Lenins revolution var inte slutet på samarbetet. Under tidigt 20-tal organiserades genom chefen för Reichswehr, general Hans von Seeckt, och med den senare kanslern Kurt von Schleischer som drivande kraft, ett omfattande militärindustriellt hemligt samarbete med Sovjet. Mot investeringar i sovjetisk krigsindustri gavs Tyskland möjlighet att följa med i den militärtekniska utvecklingen, något som förhindrades av villkoren i Versaillesfreden. Exempelvis Luftwaffe hade aldrig så snabbt kunnat rustas till sin styrka utan nämnda nazist-kommunistiska samarbete. Versaillesfreden förbjöd nämligen Tyskland att ha ett flygvapen.

      • Martin Kullberg
        3 april, 2015 at 20:06

        Moses Hess har blivit populär igen, det är vad de antisemitiska konspirationsteorierna brukar använda för att beskriva marxismen som en jude-konspiration. Sånt snack kan man med fördel ignorera.

        Marx beskrev jorden som rund, det spelar ingen roll hur mycket antisemitiska konspirationsteorier man kommer dragande med. Det står mellan en ekonomisk princip som erkänner jorden som rund och en ekonomisk princip som ser jorden som platt och evigt utbredd.

        De som försöker få dig att grotta ned dig i identitära egenskaper hos folk som hör till den ena eller andra teorin är förvillare och dem kan man högaktningsfullt skita i. Det vore lika enkelt att framställa liberalismen som en judisk konspiration, men det gör ingen, fundera på varför det är på det viset istället.

      • Peter Grafström
        4 april, 2015 at 23:10

        Anders
        Du missleds av de anglofila instinkter du programmerats med under hela din levnad. Du har aldrig kommenterat att Marx prisade sina utmärkta möjligheter att utveckla sina ideer under brittiskt beskydd. Du tiger ihjäl detta besvärande faktum. Och att en av dem som hade mycket nära kontakt med Marx var den reaktionäre David Urquhart som bearbetade Marx med att Ryssland låg bakom omstörtande verksamhet runtom i Europa, som i verkligheten var britternas verk. Urquharts överordnade Lord Palmerston brittisk utrikesminister höll i ett stall av revolutionärer. Urquhart lyckades också tillfälligtvis få Marx att tro att Palmerston, (Urquharts chef), var rysk spion. Trots alla märkligheter dröjde det åtskilliga år innan Palmerston till sist omflyttade Urquhart. Inget tvivel om att britterna hela tiden manipulerade Marx. Och det lyckades ju, för det blev Ryssland som drabbades värst av revolutioner och omstörtande verksamhet. Analogt med de många färska färgrevolutionerna där misshagliga regimer påstås ha skjutit på obeväpnade eller det försökts provocera fram ett sånt förlopp så finns liknande kännetecken från Tsarryssland 1905 och hela vägen fram tom 1917.
        Men då fanns inte internet och vänsterfolk har matats med anglosaxarnas historieversion där det heter att tsarregimen sköt på obeväpnade demonstranter etc. Blodiga söndagen. Senare, februari 1917, då sista chansen för britterna förelåg att förhindra Ryssland att avdela folk till erövringen av utloppet genom turkiet, som britterna hade lovat Ryssland i utbyte mot krigsdeltagandet, då inträffade mycket lägligt revolten med nya påstådda brutaliteter av regimen vilket ledde till abdikationen. Britternas dubbelspel pågick oavbrutet i över tio år dessförinnan.
        Gallipoli angreps tidigare för att Ryssarnas skulle luras att tro att deras allierade skulle ta dessa utlopp för Rysslands räkning. Alternativet var nämligen annars att britterna hade anledning frukta separatfred mellan tyskar och ryssar. Ryssarna hade inledningsvis gjort stora förluster. Men britterna hade aldrig för avsikt att lyckas utan agerade medvetet för att förlora. Britternas mest kunniga experter på turkiets försvarsanläggningar och övriga brittiska experter avvisades av Churchill och Kitchener som i st lät obevandrade officerare ta över. Churchills ständiga dubbelspel berodde inte på militär inkompetens, vilket visas av att han i dagboksanteckningar skrev saker som visar att han insåg att deras taktik omöjligen kunde lyckas, utan det berodde på att hans chefer var den skygga eliten som låg bakom många år av ansträngningar för att provocera fram ett världskrig och kunna skylla på Tyskland.
        Så Anders när Churchill säger eller gör något så behöver det inte betyda att ärligt uppsåt föreligger. Lägg därtill att interventionskriget senare också innehåller saker i samma stil så finns det ingen motsägelse i att han hängivet bekämpar bolshevismen i ord. Han kan tom mena det han säger, men det innebär inte att anglosaxarnas faktiska agerande står i samklang med orden.
        Munchenöverenskommelsen inträffade under den tid som Hitler följde planen att närma sig Sovjets gräns. Han var ett verktyg för det önskade storkriget. Utan Hitlers fanatism skulle inte Tyskland kunna luras att krossas och förnedras.
        Dina argument är naiva, ursäkta att jag säger det, men marxister kommer att strula till det för oss alla om de inte blir mer misstänksamma, även mot sitt eget önsketänkande.

        • 5 april, 2015 at 12:05

          Det finns väl inga belägg för att goda arbetsförhållanden för Marx påverkat hans ekonomiska och politiska analyser. Jag tror inte att goda arbetsförhållanden här påverkat mitt synsätt nämnvärt heller. En del av Marxs bedömningar om t.ex. Ryssland och Indien har senare visat sig vara felaktig, om än mer eller mindre förklarliga utifrån den tid han befann sig. Det starkaste socialdemokratiska partiet under Marxs tid var inte det ryska utan det tyska med 1 miljoner partimedlemmar. Churchill avskydde bolsjevismen, lika mycket som Hitler förmodligen. Ur brittisk synpunkter hade det bästa varit om Ryssland varit kvar i kampen mot Tyskland i första världskrigets slutskede, eller hur? Separatfreden i Brest-Litovsk var förstås inte populärt hos England och Frankrike. Gallipo-äventyret under marinminister Churchill hade knappast något att göra med Marx, eller?

          • Peter Grafström
            5 april, 2015 at 14:30

            ”Det finns väl inga belägg för att goda arbetsförhållanden för Marx påverkat hans ekonomiska och politiska analyser. ”
            Det är ju det som borde göra dig misstänksam. Varför understödde de en sån fiende, om han inte vore ett bättre vapen mot deras konkurrenter? Som de gör med terrorister som de beskyddar i vår tid.

            ”Jag tror inte att goda arbetsförhållanden här påverkat mitt synsätt nämnvärt heller.”
            Du skrev väl inte upproriska pamfletter när du förväntades jobba som läkare?

            ” En del av Marxs bedömningar om t.ex. Ryssland och Indien har senare visat sig vara felaktig, om än mer eller mindre förklarliga utifrån den tid han befann sig.” Men berodde också på att han manipulerades mha bibliotekarier på british museum som enligt Urquharts instruktioner försåg honom med orepresentativ info. Marx var som många intellektuella skrivbordsmänniskor naiv.

            ”Churchill avskydde bolsjevismen, lika mycket som Hitler förmodligen.”
            Analogt med att han säkert skulle avsky de terrorister som England beskyddar i vår tid. Poängen är ju att tsarryssland var en oerhört mäktig konkurrent och maktskiftet med övergång till av anglosaxarna beroende terrorister gjorde slut på expansionen till Konstantinopel och även östra Europa samt slut på Ryssland som en självständig konkurrenskraftig industrination. Rockefeller tog över Nobels oljeindustrier.
            Svenskarna som föredrog lån från Rysslands nationella bank röjdes ur vägen. Någon betalade lönnmördare för att mörda svenska medarbetare en efter en, långt före revolutionen.

            ”Ur brittisk synpunkter hade det bästa varit om Ryssland varit kvar i kampen mot Tyskland i första världskrigets slutskede, eller hur?”
            Nej Usas inträde gjorde det onödigt. Viktigare var att förhindra att löftet om Konstantinopel kunde realiseras. Nu var tsarryssland det kvarvarande hotet.

            ”Separatfreden i Brest-Litovsk var förstås inte populärt hos England och Frankrike. Gallipo-äventyret under marinminister Churchill hade knappast något att göra med Marx, eller?”
            Poängen var att illustrera att Churchill liksom hela den brittiska eliten spelar dubbelspel, låtsas ha en avsikt men har i st den motsatta.
            Man kan mycket väl stödja bolshevismen av ett skäl men hetsa mot dem av ett annat. Jämför med IS och Al Qaeda idag- både understödd och fiende.
            Det har med Marx att göra eftersom han själv var föremål för deras dubbelspel. Han var enligt samstämmiga uppfattningar en betydande intellektuell men inte streetsmart. Britterna lär ha tagit upp mönstret från Venedigs oligarki med ständiga ränksmiderier.

  5. Martin Kullberg
    3 april, 2015 at 17:21

    Det är en sedelärande historia om att nacka sina kungar.

    Jesus var revolutionären som skulle bli kung. Den enda vägen till räddning var genom honom, han skulle upprätta paradiset på jorden, ett helvete för de som inte trodde på honom med fruktansvärda fasor och ett paradis för de som underkastade sig honom. Det var planen allt enligt bibeln, en monokultur skulle upprättas.

    Så jag ser det som att man skall lyssna på revolutionären, man skall ta till sig av hens läror och tankar om att skapa ett bättre jordeliv. Men så snart hen gör anspråk på hela makten, och byggandet av sitt monokulturparadis, då skall man nacka honom.

    Nacka era kungar, mycket bra visdom.

    • Martin Kullberg
      3 april, 2015 at 20:02

      Men påsken är den mest politiska helgen i den kristna kalendern. Det är helgen vi minns och firar folkmord på bankirers barn! Min favorithelg!

    • 30 mars, 2018 at 22:10

      @Martin Kullberg
      Jesus var sannolikt inte ett könlöst ”hen”. Vad hade Jesus svarat på att tilltalas som ett könlöst ”hen” om han nu var en revolutionär i en mansdominerad tid? Jag kan bara spekulera och meditera likt Jesus på den saken och kommer fram till följande: – Ett ”hen” kan du vara själv!

  6. Johan Eriksson
    3 april, 2015 at 19:10

    ”Sedan finns verkligen olika uppfattningar om hur ”marxistiskt” Sovjetunionen egentligen var”.

    Det är anmärkningsvärt att denna blogg, som påstår sig företräda socialistiska värderingar, visar på en ofattbart stor okunskap om grundläggande begrepp. Låt oss vara tydliga med att marxismen är en vetenskap, som beskriver maktförhållandet i samhället baserat på ägande och klasser. En stat kan vara socialistisk eller kapitalistisk men aldrig marxistisk av den enkla anledningen att marxismen inte är någon samhällsmodell. Denna sammanblandning av begrepp nyttjas förövrigt flitigt av socialismens fiender i den ständigt pågående manipulationen av arbetarklassen.

    Utifrån en på marxistisk grund byggs sedan socialistiska samhällen på vägen mot det stora målet – det klasslösa samhället. Sovjetunionen var ett lysande exempel på ett socialistiskt samhälle. Här var det privata ägandet till produktionsmedlen avskaffat och alla tillförsäkrades en god försörjning. Borgarklassen eliminerades skickligt av Lenin och Stalin. Tragiskt nog återupprättades efterhand borgarklassen under ledning av arbetarfienden Gorbatjov, som genom utländskt stöd förrådde revolutionen. Idag styrs Ryssland av hans arvtagare kontrarevolutionärer Putin.

    • 3 april, 2015 at 22:00

      Du har rätt i att man inte kan tala om marxistiska stater utan om socialistiska och kapitalistiska stater.

  7. 5 april, 2015 at 16:25

    Kort svar till Peter Grafström utgående från början av hans kommentar:

    1. Det finns väl inga belägg för att goda arbetsförhållanden för Marx påverkat hans ekonomiska och politiska analyser. ” Det är ju det som borde göra dig misstänksam. Varför understödde de en sån fiende, om han inte vore ett bättre vapen mot deras konkurrenter? Som de gör med terrorister som de beskyddar i vår tid.
    Svar: Det är fullt möjligt att man i den härskande klassen i England hoppades att Marx arbete skulle medföra revolutioner i konkurrentländer. Men du har därmed inte belagt att hans analyser eller teorier är felaktiga.

    2. ”Jag tror inte att goda arbetsförhållanden här påverkat mitt synsätt nämnvärt heller.”
    Du skrev väl inte upproriska pamfletter när du förväntades jobba som läkare?
    Svar: Jo, i hög grad. Jag sålde en Vänstertidning varje lördag på den centrala försäljningsplatsen i stadens centrum i den lilla staden i mellersta Sverige där jag – en faktiskt uppskattad – läkare. Samt i bostadsområden. Sålde mycket bra, faktiskt. Visst en del patienter köpte. Delade ut flygblad utanför arbetsplatserna tillsammans med kamrater. Första maj stod jag med röd fana (och hörde en ledande lokal socialdemokrat halvhögt viska ”Hemskt att vi fått en så röd läkare.”

  8. Johan Eriksson
    5 april, 2015 at 18:01

    ”Det är fullt möjligt att man i den härskande klassen i England hoppades att Marx arbete skulle medföra revolutioner i konkurrentländer. Men du har därmed inte belagt att hans analyser eller teorier är felaktiga.”

    Bourgeoisiens och dess lakejer, giriga småborgare, kontrarevolutionär, och arbetarfiender har allt sedan Marx formulerade sina banbrytande teorier om klassamhället och dess utsugning, försökt att smutskasta Marx. Orsaken är att man inser styrkan i Marx vetenskap. Det beståendes försvarare, allt från fascister, konservativa och liberaler till revisionistiska socialdemokrater, har alla förstått sprängkraften i Marx teoribygge och försöker därför på alla sätt misstänkliggöra Marx. I detta har man vunnit tillfälliga framgånger men ingenting kan hindra att arbetarklassen till sist kommer att göra en världsomfattande revolutionär resning. Här kommer det beståendes försvarare att elimineras på de sätt som krävs. Arbetarklassen kommer inte att tillåta några arbetarfiender efter detta.

    Peter Grafström deltar i smutskastningen av Marx, historiens störste vetenskapsman. I Grafströms texter, vilka är en del i borgarklassens ständigt pågående manipulation av arbetarklassen, finns, som Romelsjö påpekar, inte en stavelse som stödjer att Marx analyser och teorier skulle vara felaktiga.

    Problemet för det beståendes försvarare, inklusive Grafström, är att de aldrig kommer att hitta några fel i den marxistiska vetenskapen av den enkla orsaken att den beskriver sanningen.

    • 5 april, 2015 at 19:31

      I inledningen av ”Staten och revolutionen” 1916 skriver Lenin mycket levande hur bourgeoisin gärna uttalade uppskattning av Marx, medan man på alla sätt försökte vanställa Marx åsikter. (Har ej boken här så jag kan inte citera direkt).

    • Peter Grafström
      5 april, 2015 at 21:48

      Johan Eriksson
      Rätt ut i luften kallar du mig det beståendes försvarare. Nonsens. I själva verket gynnade Marx det bestående genom att inte sätta huvudfokus på finansmaktens uppbyggnad. Finanseliten gnuggade händerna över att motsättningen mellan dem och resten av samhällspyramiden i stället genom Marx försorg kom att utspela sig mellan proletariatet längst ner och medelklassen. De som skapar pengar och lånar ut till små och medelstora företagare kan genom att strypa penningtillgången försätta företagen i obestånd och köpa dem billigt. Om medelklass och proletariat bringats till en enig kamp för att ta ifrån finansvärlden dess makt vore det lättare att skapa ett väl fungerande samhälle. Fn finns inga politiska partier som företräder en sån modell.
      Och beträffande utopiska skrivbordsteorier som Marx’ så gäller att när ett samhälle fungerar någotsånär(om man frågar vanligt folk) är det inte enkelt att ändra det till det bättre.
      Du talar som en frälst person som tror sig ha en överlägsen kunskap genom profeten Marx. Den typen av människor, kommer genom sitt självförhärligande och blinda tro, garanterat att leda oss till ett sämre samhälle om de lycka sno åt sig diktatorisk makt, med falsk hänvisning till att de representerar folket.
      Man bör vara öppen och beredd att ompröva ståndpunkter och ställa förutsättningslösa frågor snarare än att förlita sig på doktriner. Lite av den öppenheten tror jag föreligger i nuvarande Ryssland. Man anser att fri företagsamhet tillsammans med en stark statsmakt har fördelar.
      Många anser att Marx har poänger i sin analys men därifrån till att tro att hans lösningar är något för oss är stolligt. Därtill är det problem han grep sig an alltför komplext. Imponerande att ens vilja försöka sig på ett så ambitiöst projekt. Vad jag vet är alla kända förslag till lösningar förvrängda så att det tenderar att bli en kontrollerad opposition. Marx, von Mises, Libertarianer etc etc. Gemensamt är att finansmakten klamrar sig kvar vid makten.

  9. Sven Andersson
    30 mars, 2018 at 21:23

    Hela diskussionen ovan rör ett icke-problem för Sverige. Varken Jesus, Marx eller Lenin hade blivit insläppta till Sverige om SD, Jan Myrdal eller Anders Romelsjö fått bestämma. I Sverige skall bara svenskar bo, vänner av mång-kulturalismen göre sig inte besvär.

    • 31 mars, 2018 at 07:18

      Du har helt fel i din spekulation om min uppfattning. Så mycket känner jag till Jan Myrdal och dennes uppfattning att jag vet att du har fel där också. SD är ett högerparti med invandringsrestriktiv/-fientlig inställning, som enligt sitt program är för låg invandring och mot mångkulturalism. Har inget som heslt positivt intresse för SD.

    • arbetarklass
      3 april, 2018 at 02:03

      Är det mångkulturella samhället något självändamål menar du?
      Samt skulle det i så fall vara önskat av svenska folket?

  10. Grail
    31 mars, 2018 at 10:29

    SD är ett parti för missnöjda socialdemokrater, vilket redan namnet antyder. SD ställer sig på inhemska låginkomstagares sida mot importen av låglönekonkurrens. Alliansen, miljöpartiet och socialdemokraterna intresserar sig mer för vilken nytta den kan ha av importen, bryr sig inte om att den försnillar de gemensamma pengarna, och klär sig i solidaritetens nersolkade skrud.

    Mångkulturvurmarnas valspråk? ; ”gånge denna kalken från mig”

  11. arbetarklass
    3 april, 2018 at 02:04

    Goddag Kerstin
    Här får du något att fundera över. Jag funderar inte längre. Jag har bestämt mig att så här ska vi inte ha det. Det är vansinne, eller snarare en godhjärtad politik som förvrängs till vansinnets politik. En gränslös hjälp utan urskiljning fungerar inte. Jesus barmhärtighet och förlåtelse till alla är och förblir en utopi därför människan är inte godheten även om vissa kan vara i närheten. Arbetarklassen är heller inte en flock änglar. Vi är människor med människans fel och brister. De flesta av oss skulle bli kapitalister om vi bara kunde. Naturligtvis är jag för hjälp till andra människor men det får inte urarta till stjälp för någon. Slapphänt politik, till nytta för arbetarklassen?

    https://www.expressen.se/nyheter/brottscentralen/eva-60-stampad-till-dods-i-sitt-hem/

Comments are closed.