Anders Romelsjö på jinge.se

Varning – Kattbloggning om ”Kattefnatt!”

Katter är nog det underligaste djur en människa kan komma i kontakt med.

Ofta tvingas jag slänga ut katten ur sovrummet då jag ska bädda sängen.

Känns det igen?

Alla som lever med en katt vet att sängbäddning är en av kisses favoritsysselsättningar.

För att inte tala om inslagning av paket.

Hur många katter som av misstag hamnat i själva paketet och blivit ivägsända törs jag inte tänka på.. :-)

Har man något pyssligt för sig vid köksbordet som innebär att man mekar med en massa små pryttlar, ja då bör man låsa in jamet på toaletten..

Har man dessutom en innekatt så drabbas misse med jämna mellanrum av kattefnatt.

Kattefnatt är ett resultat av under-stimulans och resulterar i att den far högt och lågt jagande någon fiktiv råtta.

Eller bara svansen. (Vem har påstått att en svans är ”bara” ??)

Inte en kattsambo i alla fall..

 Eftersom jag av rent egoistiska skäl inte låter min lilla Felin gå ut och bli överkörd så drabbas jag ofta av dåligt samvete. Tre fyra gånger om dagen ungefär.. :-)

Men jag har ett bra botemedel.

Bortsett från alla vanliga kattabus-grejer i form av låtsasråttor och pingisbollar så har jag också en laserpenna.

Den röda prick som den ger är utomordentligt provocerande och dessutom märbart svårfångad.

Hon blir gaalen av upphetsning. En spyfluga kan aldrig mäta sig med laserpennan.

Sedan tvista de lärde om vem som har roligast, katten eller husse. Men det slutar i alla fall alltid med att hon ligger utsträckt på mattan och flämtar.

Ett bra kattefnattverktyg således.

Finns hos Clas Olsson och Teknik-magasinet och liknande ställen..

Jinge

7 svar till “Varning – Kattbloggning om ”Kattefnatt!””

  1. Låter som en bra leksak åt katterna. Fast våra är två och när de får fnatt börjar de leka tafatt med varandra. Det är rätt behändigt.

  2. Ja det är bra så länge två katter accepterar varandra. Det är långt ifrån alltid de gör det. Min kattfröken får leka med husse i stället. :) Men Lasern blir hon galen på. Hon får ju aldrig fatt i den, och dessutom brukar den ibland parkera på hennes vita tassar. Det AVSKYR hon.. :-)

  3. He He He!
    jaaaa, det är första ggr jag ger mej ut o skriver en kommentar…..
    Detta ovanför beskrivna kattbeteende känner man så väl igen….Det är ingen enkel ”syssla” att försöka bädda sängen här hemma inte!! Är innehavare av 1 st katt av hankön som benämns som ”Kisse” i vardagligt tal…en blandis mellan bondiskatt/engelsk korthår enl. div. efterforskningar..STOR e han oxå….utan att vara tjock…väger mellan 7-8 kg o ludar hår som bara den (fjunigt!!)
    Hur farao får man håret att sitta fast på kattskrället????? Jag bara undrar..han e ju född med det o det kan han ju inte hjälpa själv.l….
    Laser e den bästa leksak han har, men så har jag tips
    om en ytterligare sak som kanske verkar underlig men kissarna gillar att tugga på det….en bit avklippt duschslang ……som
    man busar med o så kan de få ”motionera” tänderna emellanåt…
    Släng ej gamla duschslangar!!!!
    ketty

  4. Man limmar fast håret på misse. Det är ju synd att de ska tappa det, i värsta fall kan de ju komma att likna Reinfeldt eller Persson.. :-)

    Mja, bäst är nog att kamma dem dagligen. Min kattfröken kammas varje dag till hennes stora glädje. Och trots att hon är korthårig så blir det en daglig tuss som hon storögt ser falla ner i toaletten för att sedan försvinna.

    Det betyder en hel del faktiskt. Mina kläder är absolut inte lika håriga som förut.

  5. Beteendet känner jag igen väl, men ordet ”kattefnatt” var nytt. Bra term! Har mest hört ”kattryck” tidigare.

    Har du några bra tips på stimulans för katten när ingen är hemma. Här länge försökt komma på någon mekanisk lösning, så att katten får lite interaktion, men inte hittat något riktigt bra.

  6. Mja tips och tips.. Jag har köpt ett paket pingisbollar åt henne och det är poppis. Dessvärre trampar jag på dem själv lite då och då så det är en förbrukningsvara. Men har man 3-5 stycken så hittar missen alltid någon.. :)

    F.ö. har jag ett ”gummiband” upphänt i en takkrok (tygklätt band från vikmappar). Sedan har jag fyllt en gammal strumpa med lite kattmynta och sytt ihop det till ett litet hårt paket.

    Hon blir gaaalen när hon får leka med den och jag vet att hon gör det när hon är ensam oxo. Det fjädrar och hoppar.. :)

    Men efter ett tag behöver man sy ihop de delar hon lyckas riva sönder.. :)