Varför demonisering och krigshets mot Ryssland?

Ämnet i rubriken har jag behandlat många gånger på denna blogg. Jag vill fästa uppmärksamheten på en utmärkt artikel i ämnet av Ingemar Wärnström, författare, debattör på siten Newsvoice. Jag återger här delar och ber läsaren gå vidare till Newsvoice (http://newsvoice.se/2015/08/24/ingemar-warnstrom-varfor-mobbas-putin-del-1/). Medan DN, det osaklig Rysslandshatets främsta ansikte i Sverige (?) idag publicerar artikeln ”Ryssland på de anklagades bänk”, som länkats.

* ”Medan de ryska opinionssiffrorna till stöd för president Putin nu stigit till rekordhöga 89% så utsätts han för grov smutskastning från västmedia inte minst de svenska. Putin sägs vara en maktgalen diktator vars avsikt är att återskapa Sovjetimperiet. Han utmålas som en fara för världsfreden, en diktator med bakgrund som KGB-officer, som styr det ”kommunistiska” Ryssland med järnhand. Allt helt absurt, och med ett uppenbart syfte.
untitled (53)
* Annekteringen av Krim.
Det som kallas: ”Putins annektering av Krim”, tas som exempel på hans aggressivitet. Att Krim varit ryskt sedan 1758 nämns inte i västerländsk press. Chrustiev överlämnade administrationen av Krim till Ukraina vid en tidpunkt då båda ingick i Sovjetunionen och det hela var en rent administrativ åtgärd. Ryssland har sedan slutet av 1700-talet haft sin svartahavsflotta baserad på Krim, och ett leasing-avtal med Ukraina har gett dem rätt att ha 25 000 soldater där.

Insatta bedömare vet att annekteringen inte var annat är Krims återanslutning till moderlandet. Expresident Jimmy Carter sa att ”Det var något som krimborna önskade.”

Även antiryska Forbes Magazine skrev: ”Ett år efter annexeringen föredrar lokalbefolkningen Moskva framför Kiev.” Men svenska media tiger om detta och hävdar med en dåres envishet att Ryssland erövrat Krim militärt.

Allmänheten ska hållas ovetande om att USA låg bakom kuppen i Kiev och att vice utrikesministern Nuland tillsatte den första regeringen i Ukraina, inte det ukrainska folket.
Hennes överläggning med USA:s Ukrainaambassadör om vilka de skulle ta med i regeringen har läckts och finns att lyssna till på internet [1]. USA investerade 5 miljarder dollar i Ukraina som stöd för ”demokratiskapande åtgärder” (riktigare benämning vore undergrävande verksamhet) åt så kallat ideella organisationer [2].
Ukrainas folk fann att de plötsligt fått en regering med starka nazistiska inslag vars första beslut var att förbjuda det ryska språket. Minst 5000 civila rysktalande ukrainare har mördats och ett par miljoner flytt, de allra flesta till Ryssland [3].

Krims återanslutning till Ryssland räddade dess befolkning från ett liknande öde. Nazistiska grupper som Svoboda och Azovbataljonen är pådrivande men i västmedia förnekas fortfarande att det finns någon nazism i landet. Ett amerikanskt lagförslag tyder på annat; . . . ”nazistiska grupperingar i Ukraina ska inte längre stödjas”. Detta har dock tystats ner. , och västmedia fortsätter hävda att Ryssland för krig mot den ryska befolkningen i Ukraina, absurt så det förslår men tydligen det bästa de kunnat hitta på.

Den enda insats Ryssland stått för är att skicka lastbilskaravaner med mat och mediciner till den svårt drabbade befolkningen, vars pensioner och sociala stöd tagits från dem. Däremot har USA, Canada och andra länder skickat dit både vapen (vilket Obama sägs ha förhindrat men som George Friedman från tankesmedjan Stratfor säger ändå sker) och militär personal.

Washingtons ansvar
Anledningen till kuppen, som tvingade den demokratiskt valde presidenten Yanukovych att fly, var definitivt inte ökad demokrati åt Ukrainas folk, utan hade politiska orsaker, som kan föras tillbaka på en enda, nämligen USA:s världshegemoni som inte tillåter något annat land att sticka upp. Wolfowitz-doktrinen anger USA:s utrikespolitiska strategi:

”Vårt primära mål är att förhindra att någon ny rival dyker upp vare sig på sovjetstatens mark eller någon annan stans, som kan bli ett lika stort hot som Sovjetunionen var. Detta är ytterst viktigt och basen för vår regionala försvarsstrategi. Den kräver att vi hindrar varje fientlig kraft att dominera ett område där resurserna under deras kontroll skulle kunna vara tillräckliga för att ge dem global makt.”

Washingtons primära mål är alltså inte fred, inte välstånd, inte mänskliga rättigheter, inte demokrati, inte rättvisa. Washingtons primära mål är att förbli den enda supermakten i världen. [4] Om det behövs krig att försvara detta så får världen acceptera det! Ett väl fungerande samarbete mellan Tyskland och Ryssland är enligt presidentrådgivaren Zbigniew Brzeziński den enda maktformation som skulle kunna hota USA:s ledande ställning. Att slå in en kil i samarbetet mellan dem, var ett uppenbart skäl till kuppen i Ukraina.

Ett annat var att Ryssland inte stödjer den världsregering, under finanselitens egen kontroll, som de planerat sedan länge och som nu håller på att smygas in, även i Sverige, utan att medborgarna är medvetna om det. Putin chockade eliten då han uttalade sig om denna världsregering (han använde orden enpolär värld), i ett anförande i München 2007, där han bl.a. sa:
RyssKrig-768954
”Vad är då en enpolär värld? Till syvende och sist betyder det: ett centrum för auktoritet, ett militärt maktcentrum, ett centrum för beslutsfattande. Det är en värld med en ledare, en härskare. Och i slutändan är detta fördärvligt inte bara för alla inom systemet, utan också för härskaren själv, eftersom ett sådant system bryter sönder sig självt inifrån. Och det har definitivt inget att göra med demokrati, för som vi vet är demokrati majoritetens makt i ljusets av en minoritets synpunkter och intressen. Ryssland undervisas ständigt om demokrati, men av någon anledning vill de som undervisar oss inte själva ta lärdom. Jag anser att den enpolära modellen inte bara är oacceptabel i dagens värld, utan även omöjlig.”

Håller du inte med om det? Läs vidare i artikeln på Newsvoice!(http://newsvoice.se/2015/08/24/ingemar-warnstrom-varfor-mobbas-putin-del-1/).

Referenser

[1] ”Fuck the EU!” – Victoria Nuland phoning with Geoffrey Pyatt (video)

Ukraine Crisis – What You’re Not Being Told (video)

[2] USA: 5 Billion to Ukraine Recently

[3] Donetsk Warzone: First-hand account from E. Ukraine (RT Documentary)

[4] Who is Zbigniew Brzezinski and what is his plan for humanity (video)

[5] Present! – Sharon Tennison: Citizen Diplomacy Works!

intressant.se , kärnvapen, , , , , ,

DN 24/8 Pål Steigan ELN:s rapport Global Network Against Weapons & Nuclear Power in Space Newsvoice 16/7 Counterpunch DN Debatt 6/8 Pentagons strategi för att behärska världen Ab 8/8 Globalresearch V Kozin 18/6 Pål Steigan 28/6 Pål Steigan 27/6 IBS Ukraina Deutsche Welle Sven Hirdman DN Debatt Aftonbladet 21/6 Nyhetsbanken DN 21/6 Wolodarski Washington blog a href=”http://steigan.no/2015/05/14/motet-mellom-kerry-og-putin-i-sochi/” target=”_blank”>Steigan 14/5 Steigan 17/5 DN 13/5 New York Times 16/5 Nuland i Kiev Post Pepe Escobar i Globalresearch Pål Steigan 27/4 Pål Steigan 21/4 Grardian 16/4 Expressen 21/4 DN 14/4 DN 17/4 Pål Steigan 14/4 Pål Steigan II 14/4 DN Kolumnen 7/4 Pål Steigan 6/4 Information från Ukrainas försvarsdepartement Namnuppropet Krypskyttarnas massaker på Majdan Peter Wolodarskis ledare 8/2 DN 8/2

  4 comments for “Varför demonisering och krigshets mot Ryssland?

  1. Benny
    25 augusti, 2015 at 16:37

    Ja, inte lever stollarna i Washington i den verkliga världen! Självklart kommer Kina som redan är världens största reala ekonomi att fortsätta och växa både militärt och ekonomiskt. USA med sin uppblåsta spekulationsekonomi är ju dömda att få spela andrafiolen även om man lyckas locka med EU på sin sida. När ska man i Bryssel inse att det är bättre att att samarbeta med de kommande vinnarna i Asien?

  2. Johan Eriksson
    26 augusti, 2015 at 17:52

    Varför detta krypande inför Putin, oligarkernas och den reaktionära ryska ortodoxa kyrkans främste lakej?

    Putin är en direkt arvtagare till de som förrådde den ryska revolutionen och som åter öppnade Ryssland för monopolkapitalets utsugning. På enbart några år raserades de stora socialistiska framgångarna, som byggdes i Sovjetunionen.

    • 30 augusti, 2015 at 19:46

      Här kryps inte för borgerlige antikommunisten Putin. Här beskrivs hur han demoniseras av främst den ledande imperialistmakten USA och dess anhängare och hur detta ökar risken för krig som främst drabbar arbetarklassen i vid mening. Det handlar bl.a. om motsättningar mellan imperialistmakter, där den ena dominerar stort. Situationen är i viktiga avseenden annorlunda än 1914 då det inte fanns en dominerande imperialistmakt som USA och då socialistiska rörelser var ofantligt mycket starkare. Ett krig nu skulle inte föra socialismen sak framåt.
      Det skedde stora socialistiska framgångar i Sovjetunionen. Men där fanns också brister – annars skulle inte kapitalismen kunna ta över så pass lätt.

Comments are closed.