Regeringarna i så kallade ”demokratiska länder” som USA, Belgien, Frankrike, Tyskland, Kanada, Qatar och Saudiarabien tillät inte syrier att rösta. Däremot hyllar flera av dessa länder statskuppsregeringen i Kiev och valet där, samt tar avstånd från demokratiskt valda Hamas. Man kallar valet i Syrien en fars, men sluter upp bakom det av valet i djupt korrumperade Afghanistan, där en betydande (större än i Syrien troligen) av landet inte kontrolleras av regeringen hyllas, och där kandidater som vill att USA och andra angripande stater genast ska lämna landet inte kan delta.
USA har medverkat i att störta demokratiskt valda regeringar i flera länder och har försökt påverka val i flera andra länder, med odemokratiska metoder. USA har också bidragit till att störta demokratiskt valda regeringar som Mossadeq i Iran och Arbenz i Guatemala 1953, Sukarno i Indonesien 1965, Sihanouk i Kambodja, Allende i Chile 1973, Grenada 1986. Dessutom alla försöken att störta Castro, Chavez och sandinister i Nicaragua. Samt Aristide på Haiti och Selaya i Honduras detta millenium.
Jag kan tillägga att jag bott ett år i USA och besöker släktingar och samarbetspartner i USA vart eller vartannat år samt har övervägande positiva erfarenheter i kontakten med olika människor i USA.
DN skriver idag ”Republikanerna är djupt impopulära. Över hälften av amerikanerna tycker direkt illa om partiet, många uppfattar det som extremt och på ständig drift högerut. Ändå tyder allt på republikansk seger i dagens mellanårsval till kongressen, överläget i representanthuset kommer att utökas och en majoritet i senaten sannolikt säkras.”. Jag menar att det mesta blir sig likt oberoende av vem som vinner (se nedan). Ett valdeltagande på 40 % väntas, vilket i andra länder skulle ses som ett fiasko, och ligger långt efter valdeltagandet i östra Ukraina i Helgen.
I USA har demokratin upphört enligt ex-president Carter, och där råder plutokrati då det gäller valet, vilket beskrivits i flera blogginlägg. 
Låt oss åter se på USA:s valsystem.
Frågan är viktig då USA är världens enda stormakt (supermakt). Än mer, då USA kritiserar andra länder för bristande demokrati. Och än mer då USA startar krig med det uppgivna motivet att införa demokrati (förre presidenten GW Bush prisar sig för att ha infört demokrati i Irak). Jag har i tidigare blogginlägg påvisat att demokratin under senare år minskat på olika områden i USA, baserat på bedömningar av jurister i USA. I debatt har jag då bl.a. replierat på bedömning av statsvetare och andra att det finns grader av demokrati och mellanformer mellan diktatur och demokratin. En dikotom uppdelning av demokrati och diktatur är inte möjlig menar dessa forskare.
I boken ”Dollarocracy – how the money and media election complex is destroying America” ges en ingående och skrämmande analys som påvisar hur valsystemet i USA alltmer fjärmat sig från att vara demokratiskt. Den är skriven av ansedde professor Robert E McChesney och John Nichols som är journalist vid tidningen Nation.
I inledningskapitlet får vi veta att presidentvalet 2012 kostade 10 000 000 000 dollar, dvs. motsvarande 65 miljarder svenska kronor, efter en kraftig ökning sedan 2008. Enligt radionyheterna igår uppgick kostnaderna för dagens val till 4 miljarder dollar, rekord för mellanårsval. Har detta stöd hos väljarna? Enligt en opinionsundersökning av ett slumpvis urval i USA 2012 trodde 59 % att valen i USA är riggade för att ge resultat som är bortom väljarnas kontroll. Enligt en annan opinionsundersökning i USA året innan menade 45 % att det var bättre att välja medlemmar till USA:s kongress genom lottning bland telefonnummer i telefonkatalogen än i valen. Vi minns att Obama fick motsvarande 100 miljoner kronor i kampanjstöd från Wall Street 2008, varav 7 miljoner från Guldman Sachs.
Låt mig behandla andra viktiga karakteristika för valsystemet i USA.
1. Svårigheter att få rösta. I USA måste man registrera sig en viss tidpunkt före valet. DN skriver 25/9 2012 att ”Nya vallagar gör det svårare för minoriteter att rösta” och ”Vid valet 2008 missade 6 miljoner amerikaner sista datum för registrering och kunde ej rösta.” Vid valet 2008 var bara 71 % (146 miljoner invånare) av alla röstberättigade registrerade enligt USA:s SCB. Genom de nya vallagarna med skärpta krav på foto-id (som 11 % saknar, 25 % bland svarta), ökar svårigheter för röstregistrering och poströstning, vilket särskilt drabbar de med mindre resurser, en grupp som anses främst vilja rösta på demokraterna. Vidare saknar de miljontals medborgare i USA som är dömda till fängelse rösträtt.
2. Lågt valdeltagande. Vid president- och kongressval röstar sedan decennier endast 50-60 % av de röstberättigade. Vid presidentvalet 2008 röstade knappt 130 miljoner, vilket var knappt 62 % av alla röstberättigade (Wikipedia), den högsta siffran sedan 1968. Obama fick knappt 53 % av rösterna, vilket innebär att knappt 33 % av de röstberättigade aktivt röstade för Obama. Då GW Bush vann över Al Gore år 2000 hade den senare fler röster, valdeltagande var lägre, varför den valde presidenten bara fick drygt 25 % av de röstberättigades röster. Vid dagens mellanårsval väntas lägre deltagande.
3. Elektorsystemet, som gynnar delstater med mindre befolkning. Detta kan innebära att den kandidat som får flest röster inte vinner. Vid valet 2000 fick Al Gore 48,4 % av rösterna medan segraren GW Bush fick 47,9 %. Elektorsystemet medför att valdeltagandet lätt sjunker i delstater som anses säkra för ena parten, varför en del av dem som sympatiserar med motståndaren avstår.
4. En stark ekonomi behövs hos presidentkandidaterna, med ekonomiskt stöd från näringslivet i praktiken. Detta ger lätt ett beroende, och inte för inte kommer många av GW Bush och Obamas män från näringslivet.
5. Smutskastning av motståndaren i annonser och reklam dominerar. Vid presidentvalet 2008 användes 2 800 miljoner dollar till TV-reklam, medan beloppet i år beräknas bli 5 000 miljoner dollar.
År 1972 spenderades 37 miljoner USD totalt på politisk reklam i TV, vilket var fyra gånger mer än 1960. Dessa 37 miljoner USD 1972 motsvarar 200 miljoner år 2012. I presidentvalet 2012 spenderar man alltså 25 gånger mer på TV-reklam än 1972. Forskning visar att andelen negativa politiska TV-inslag, inkl. de med smutskastning, ökat från 50 % år 2000 till 60 % år 2008. Och andelen var större vid kongressvalen 2010 och var mer framträdande vid presidentvalet 2012.
6. Smutskastningen har effekt. Ett känt exempel är från presidentvalskampanjen 1988. Då ledde den demokratiske kandidaten Dukakis över G Bush den äldre med 17 %. Bush kampanjgäng kom på att Dukakis gett permission till en färgad fånge, som under permissionen våltog en vit kvinna. De kunde blåsa upp detta till, liksom en nedsmutsning av hamnen i Boston, till orimliga proportioner. Vid presidentvalet 2004 ledde under sommaren ledde demokraten John Kerry (nu utrikesminister). Hans insatser i Vietnam som dekorerad soldat i framträdanden med hans ”band of Vietnam brothers” kontrasterade mot Bush som undvikit att ta värvning. Då framträdde en oberoende grupp ”Swift Boart Veterans for Truth”, talesmän för GW Bush som i en serie TV-annonser med framgång förde fram budskapet att Kerry egentligen varit en fegis och förått sin soldatkompisar i Vietnam.
7. Politiska budskap har fått minskad sändningstid.1952 fick kandidaterna 60 minuter på sig att presentera sitt budskap, 1972 20 minuter medan tiden var nere i 5 minuter år 1988. Att man har 3 timslånga debatter på TV mellan presidentkandidaterna i år är förstås bra. De drunknar dock tidsmässigt i all massmediareklam.
8. TV-bolagen skär guld med täljknivar genom den kraftig ökning av betalda politiska TV-inslag. I början av 1990-talet svarade dessa för 2 % av vinsten medan de beräknas svara för 20 % 2012. Och här behövs knappast några säljinsatser av TV-bolagen och de får betalt i förväg.
Vem vinner valet? Verkligheten vinner valet. Detta innebär bland annat att:
* De mycket stora ekonomiska skillnaderna, som ökat under senare decennier kommer att bestå.
* Trenden att den 1 % som äger mest också äger en allt större andel av den totala förmögenheten består
* Den odemokratiska kapitalismen omfattas inte av valet
* Den höga arbetslösheten består
* Det stora budgetunderskottet består eller ökar
* Den mycket höga kriminaliteten består eller ökar
* Förhållandet att en stor andel av befolkningen är undanhållen högre utbildning består
* De mycket höga sjukvårdskostnaderna för samhället och för den enskilde består
* Hälso- och sjukvårdssystemet försämras
* Andelen medborgare som inte kan få acceptabel vård kommer att öka (även Obama försämrar Medicaid)
* De enorma militärutgifterna kommer inte att minska nämnvärt
* Kärnvapensprogrammets modernisering fortsätter
* Innan Obama & Co kallar andra länders val för ”fars” kan man måhända se sig själva i spegeln?
Sammanfattningsvis innebär utvecklingen en kraftig ökad kommersialisering av politiken där presidentkandidaterna blivit en handelsvara som ska säljas in, och som då också blivit mycket beroende av rika och av storbolag. Den ökade smutskastningen, de fula tricken och den minskade tiden för seriös debatt innebär att demokratin kraftigt urholkats, hur än den definieras. Om detta påverkar valdeltagandet i USA vet jag inte, men folk är där kanske lika trötta på politisk TV-reklam som på annan TV-reklam – ett sundhetstecken.
Hur påverkas utsikterna för stöd och framgång för ett socialistiskt parti som vill ha progressiv skatt, stark allmän hälso- och sjukvård, bra socialförsäkringar och kraftig reduktion av de enorma militärutgifterna?
intressant.se, USA, politik, president, kapitalism, orättvisor, ekonomi,
val pengar, demokrati, reklam,TV, Obama,Syrien
DN Valet i USA DN 26/10 DN 13/8 Gunnar Jonsson DN 4/11 DN 4/11 DN 2/11 DN 4/10SvD 4/10 Expressen 4/10Aftonbladet 4/10SvT
Sveriges Radion
DN DN om vänstern i USA-val SvD Aftonbladet
Expressen SvT
Sveriges Radio
DN 15(7 SvD Aftonbladet Expressen SvT DN 2/9 SvD 2/9 DN1 DN2SvD 30/8DN 30/8DN huvudledare SvD ABExpressen SvT Newsmill Monthly ReviewDN SvD Aftonbladet Expressen SvT
8 svar till “USA:s odemokratiska val”
En kommentator som kallar sig androm har skickat in en kommentar till DN:s artikel http://www.dn.se/ledare/signerat/kongressval-i-usa-mellan-geografi-och-demografi/) (om valet idag
”USA-valen visar stora problem i landets demokrati. En plutokrati (styre genom rikedom) har kraftigt försvagat demokratin, som ej längre finns i USA enligt ex-president Carter. Lågt valdeltagandet, stort beroende av rika & industrin, smutsiga kampanjer med ofta förtal i stället för politisk debatt, svårigheter att få rösta för fattiga. Är valresultatet i USA mer demokratiskt än valutgången i östra Ukraina, med större valdeltagande, och avsaknad av dessa svagheter.”.
Bluffen som man i USA kallar för demokrati är väl egentligen ingen nyhet. Ok, kanske en nyhet för dem som låtit sig luras av alla floskler om ”världens bästa demokrati, bla, bla” som politiker från USA gärna strör kring sig. Och som med alla bluffar så tål den inte en närmare granskning, och ca hälften av USA:s befolkning har ju gjort denna iakttagelse. Kanske svårt att undvika då de lever mitt i detta svindleri och ser resultatet, trots allt snömos som media där försöker lura i befolkningen. Dessbättre finns numera internet ( givetvis noggrant övervakad av NSA) där USA:s befolkning fortfarande (hur länge?) kan se en annan sida av vad deras politiker sysslar med.
Så kallade ”Jim Crow lagar” – hundra år gamla segregations/apartheidlagar – aktualiseras nu åter i samband med amerikanska val.
Det handlar om ett ”Interstate Voter Registration Crosscheck Program,” vars syfte (säger man) är att kolla att inte en person med samma namn röstar två gånger.
Kritiker menar dock att programmet kan missbrukas och att det riskerar att hindra miljontals röstberättigade – framför allt personer med afrikanskt, asiatisk eller sydamerikanskt ursprung – från att rösta.
http://www.democracynow.org/2014/11/3/jim_crow_returns_interstate_crosscheck_program
http://projects.aljazeera.com/2014/double-voters/
http://www.democracynow.org/2014/11/4/40_000_voters_missing_in_georgia
http://www.democracynow.org/2014/11/4/new_voter_suppression_laws_could_decide
http://www.democracynow.org/2014/11/4/the_priciest_midterms_ever_brought_to
Sveriges främste expert på val, professorn Sören Holmberg från Göteborg, tillfrågades just i TV Aktuellt om han anser att valen i USA är demokratiska ”Högst tveksamt”, sa Holmberg. Han nämnde att valdeltagandet är lågt, omkring 40 %, och att det är främst den vikta medel- och överklassen som röstar. En annan demokratibrist är att valdeltagandet är betydligt lägre, kanske under 20 %, hos viktiga grupper som ungdomar, afro-amerikaner och de fattiga. Jag har inge avvikande bedömning.
Man sitter ivrigt och väntar på att SVT (”fri och oberoende television”) ska göra ett reportage värd namnet om hur korrumperade val man har i USA. Är det val i Ryssland får vi i all oändlighet höra om rysk demokratis tillkortakommanden trots att Ryssland bara varit demokrati i knappt 20 år och ännu har vissa brister. Man kan väl nämna att när Sverige varit ”demokrati” i 20 år så var det inte mycket bevänt med den som jämförelse. Man kan i alla fall slå fast att USA inte kvalar in som demokrati enligt våra kriterier och vad värre är underkänns den även av en stor del av befolkningen i USA. Om man hade samma system i Sverige som i USA skulle vi bara ha två partier att välja på…de blå moderaterna (demokraterna) och de mörkblå moderaterna (republikanerna) med i stort sett samma agenda att bevara dessa partiers hegemoni. Inte konstigt att folk i USA inte röstar, det finns ju inga riktiga alternativ bara mer eller mindre korrumperade politiker i de två partierna att välja på. De verkliga makthavarna dvs oligarkerna håller sig i bakgrunden och ser till att politikerna gör som de blir tillsagda. Intressant att Jimmy Carter varit så frispråkig på äldre dagar men han är nog så gammal att han knappast bryr sig om påtryckningar eller hot längre.
Man har en investerardemokrati, vad man puttar in i enorma bidrag får man betalt i policy och politik. Wall Streets finansierande av Obamas egen presidentkampanj betalade sig i att han hämtade många regeringstjänstemän från denna affärselit. Detta ledde ju som alla vet till ”bailout” och användandet av skattemedel för att skydda ett fåtal utvalda jättebanker som var: ”too big to fail”. Förstatligande av Bilindustrin ett annat exempel. Lobbyföretagen i sig äter pengar, men väl framme vid påverkan så gäller det att punga ut rejält för att få igenom sin politik som alla vet gynnar företagsintressen som står bakom pengarna. Plutokrati kommer nog närmare beskrivningen.
Okunskapen om amerikanska val tycks vara stor och fokuserad på presidentvalet.
Det är fullt möjligt att Carter kan ha rätt i att demokratin har försämrats men allt beror också på vilken nivå man räknar ifrån och vad man jämför med. Exempelvis får svenska folket inte välja sin egen statsminister något som vore otänkbart i ett amerikanskt val.
Det som nu kallas mellanårsval i USA innebär inte bara att elektorer skall väljas utan de flesta frågorna är personval där ytterst få är kopplade direkt till något parti. En typiskt val detta år i en stad innebär val av Guvernör och andra 9 positioner på statlig nivå, vilket innebär minst 20 personer att läsa in.
På justitiesidan är det 13 personer som väljaren skall avgöra om deras kontrakt med staten skall förlängas eller inte.
En domare skall väljas av folket till Superior Court, minst tre personer att välja på.
Superintendent till skolan skall väljas, två personer har anmält sitt intresse men du kan också skriva in vilket namn du vill.
Två medlemmar till skoldistriktets board skall väljas 8 personer är listade.
I Countyt skall Supervisor och Assessor väljas 4 personer listade.
Staden råd skall ha nya medlemmar åtta personer plus valfri finns att välja på.
Vattenverkets direktör skall väljas, fem personer.
Staten har fem folkomröstningar, vilka är bindande inte rådgivande som i Sverige.
Countyt har har två folkomröstningar, lika bindandes.
Staden har en folkomröstning.
Nu är jag själv positiv till dessa direkta personval men det krävs en hel del av väljaren att sätta sig in i alla dessa frågor inklusive komplicerad lagtext och framför allt att läsa in alla dessa personers bakgrund och deras handlingsplaner. Det behövs för att valsedeln inte enbart skall bli en lottorad. Det är enligt min uppfattning det låga valdeltagandet som existerar i USA. Se det som en kommentar till Anders påstående nummer 2.
När det gäller påstående nummer 1 existerar det inget som helst problem att registrera sig och ett fotoID är ett fullt rimligt krav för att rösta. Ett körkort eller ID är inget problem att skaffa och ett krav för både kreditkort eller bankärenden.
Elektorsystemet finns för att mindre stater skall få något att säga till om. Fullståndigt normalt i en federation.