Idag möts vi av rubriker som berättar att Nordea och Handelsbanken har fått sänkta kreditbetyg, och de av oss som följer diskussionerna och informationen om den ekonomiska krisen i södra delarna av Europa känner igen tongångarna.
Massor av grekiska, spanska och italienska banker har fått sina kreditbetyg sänkta, något som gör det dyrare för dem att låna upp pengar. Vår finansminister, Bagdad Borg, har vid ett flertal tillfällen varnat för detta och har sagt till på ”skarpen” ett antal gånger. Men som vanligt när det gäller vår finansminister så är det ingen som bryr sig. Nordea satsar istället stora pengar på att bygga om en jättevåning på Narvavägen så att bankens verkställande direktör ska ha en ståndsmässig bostad.
På samma sätt förhåller man sig till samma VD:s lön och bonusar. Var och en av oss skulle, om vi fick det han kostar bara under en enda månad, kunna köpa oss ett torp på landet och leva på slantarna livet ut. Det är förstås ett allvarligt systemfel när en enskild bankdirektör tjänar så mycket att en person mitt i livet skulle klara sig resten sitt liv på det som bankernas kunder tvingas betala i lönekostnad bara under en månad för en ledande medarbetare.
Bankerna tvingas låna pengar utomlands och en stor del av orsaken är förstås att vanligt folk fått det allt mer knapert, man har helt enkelt inte råd att sätta in sina surt förvärvade slantar på ett bankkonto. Men sådant bekymrar inte bankväsendet, man intecknar istället kommande vinster och kan på det sättet låna pengar utomlands. En människa kan inte göra så, människor vet att man måste betala tillbaka det man lånar, annars blir man jagad av kronofogden.
Sådant gäller inte bankdirektörer, de går glatt vidare till nästa arbete och låter efterträdaren ta hand om skulderna. Eller så gör de som i mitt torpexempel, drar sig tillbaka, fast då till ett antal inköpta lyxlägenheter i London, New York och till villan i Västindien, något torp handlar det definitivt inte om.
Mannen med ansvar, vår finansminister, han gör som vanligt några piruetter och får betydande utrymme i de olika TV-kanalernas nyhetsprogram, i radion, och i praktiskt taget varenda tidning över hela landet med undantag för Kalle Anka och Fantomen. Orsaken till det sistnämnda är väl att han själv är en produkt av den sortens seriemagasin, där slipper huvudpersonerna alltid undan precis som vår egen Bagdad Borg.
Som vanligt efter en borgerlig regeringsperiod så blir det vi själva som får fylla alla nya hål i statens budget.
it Andra om: Bagdad Borg, Nordea, Handelsbanken, Moderaterna, Eurokrisen, Finansministern, Nyliberal, Borgerlig, Högerpartiet, Alliansen ab12345 ekot12 dn1234567 gp12 svd12345678
18 svar till “Storbankernas kreditbetyg och Bagdad Borg”
Lite förvånande att Handelsbanken fick sänkt betyg? De har ju alltid framställts som solida.
Handelsbanken låg ytterst risigt till under senaste bankkrisen men fick nödlån av amerikanska staten. Det renderade, vad jag vet, en liten notis i någon ekonominättidning som i sin tur någon enskild bloggare sedan tog upp.
Varför just Handelsbanken har framställts som en mer solid bank, en försiktigare bank med bättre ordning, kan man undra, och att de dessutom fått bibehålla den bilden utåt, utan större knorr från någon, är märkligt.
Det bör kanske läggas till VARFÖR svenska banker får sina kreditbetyg sänkta. I Sverige har vi en ovanligt hög privat belåningsgrad (bostadslån) samtidigt som vi sparar relativt lite. Det innebär att bankerna måste finansiera krediterna genom att ta marknadslån – vilket härmed alltså blir dyrare.
Hushållens höga belåningsgrad nämns ibland men diskuteras mycket sällan. Det är ungefär som om vi, i besvärjelsesyfte, helst talar tyst om saken. Att en så stor del av ett lands vanliga inkomsttagare sitter på oamorterade jättelån, med sannolikt väldigt övervärderade fastigheter som enda säkerhet, är en krutdurk som skrämmer.
Om boprisbubblan en dag skulle spricka blir effekterna oöverskådliga. Det här handlar om skuldvärden på Greklandsnivåer, fast inom den privata sektorn.
Bra med förtydliganden, tnx!
Ja, tydligen sänktes betygen för Nordea och Handelsbanken för att de relativt sett lånar ut för mycket. Det där kan jag inte bedöma men kanske är det så.
Vad som emellertid är mest stötande är att den värsta banken av alla, Swedbank, får behålla sitt höga betyg trots att de nu i dagarna över hela landet genomför ett paradigmskifte och slopar all kontanthantering. En bank som gör detta!!! Och som förhånar sina gamla kärnkunder som är så dumma att de inte ”delar bankens vision” om ett kontantlöst bankväsende.
Konkurrensen tycks inte fungerar på banksidan för oss varliga dödliga, fast det visst finns möjligheter. På Forex har du möjlighet att öppna ett konto med HÖG ränta samt naturligtvis kontanthantering.
Vet du varför svenskar sparar så lite?
Ja … För att de missköter sin ekonomi.
Varför ska man spara i de där bankerna? De ger ju i stort sett ingen ränta!
Dvs om du lånar pengar i din bank får du betala hög ränta, men om banken lånar pengar av dig får du tji.
Ska man ha ett sparkonto finns det andra banker med bättre ränta. Så har du pengar på ett lågräntekonto där: byt bank.
Varför skriver ingen att Handelsbanken och Nordea har bättre betyg än SEB och SwedPank?
Vad har du för källor till det? url?
Ja, så är det ju. SEB och Swedbank har lägre kreditbetyg sedan förra finanskrisen.
Moodys nergradering av Nordea och Handelsbanken ger dem båda betyget Aa3. SEB har sedan tidigare A1 och Swedbank ännu lägre A2. Alla betygsnivåer från Aaa ner till A3 får betraktas som goda kreditbetyg på banker, och de svenska storbankerna ligger genomsnittligt bättre till än många andra länders.
Så det är inte som om det svenska banksystemet skulle stå inför någon omedelbar kollaps eller något.
Att de ligger genomsnittligt bättre till än många andra länder säger ingenting om huruvida Svenska banker står på säkrare grund än andra, när det börjar blåsa.
Med senaste bankkrisen i minnet bör man nog vara försiktig med att tro på kreditbetygen som någon slags garant för att man står säkrare ju högre betyg man har.
Svenska banker var bara några timmar från kollaps senast det begav sig, om man skall tro denna artikel i Affärsvärlden. Kreditbetygen var goda.
http://www.affarsvarlden.se/hem/nyheter/article596746.ece
Och ingenting har i grunden förändrats sedan dess.
Inte för att jag kan bedöma vare sig det ena eller det andra efter att ha läst den artikeln. Men, det känns värkligen vanskligt att i princip så vilar tydligen vanliga människors vardag på ett system som är så oerhört sårbart. Dvs, cash is king och man ska inte ha några lån, dessutom är nog Jinges tal om ett torp med självförsörjning av jordade produkter vådligt förståndigt.
På något sätt är det nog tur att man är fullständigt ointresserad av ekonomi och att samla på pengar som en del av bland Bagdadborg och rajrajs vänner, så länge man bara kan skrapa ihop till livets nödtorft.
Vägrar fäjsboock och har inte ens ajfåån;-)
Aftonblajan verkar vara gripen av fantasierna & sagorna, man påstår (visserligen korrekt) att jobb försvinner men tillägger käckt sedan att nya kommer till som ersätter de gamla. Vart sker detta? Allt för att slippa erätta ”gamla fina a-kassan” med andra lösningar. Sagan om jobb som ersätter de gamla är tänkta att rädda klenoden. Folk i den sagan slås inte ut, de befinner sig bara ”i omställning”! Köper folk den (s)agan?
Så skriver de i och för sig inte. De skriver att jobb ”försvinner och tillkommer i snabb takt” – vilket inte nödvändigtvis innebär att alla jobben ”ersätts”.
Men riktigt är att Sverige har en relativt hög takt på förnyelsen inom arbetsmarknaden. Processen från traditionellt industrisamhälle till någonting helt annat har gått fort här. Till stor del på grund av att politikerna inte försökt sakta ner processen lika mycket som i många andra länder. I motsats till den populära borgarmyten har vi en lång tradition just av att inte skydda vår industri och arbetsmarknad.
Givetvis finns det under sådana förutsättningar en särskilt vettig poäng med en stark omställningsförsäkring. Om jobben förändras måste ju folk få en hederlig chans att anpassa sig efter den verkligheten.
Det där handlar om den tröghet som finns på arbetsmarknaden. Och med tröghet menar jag de stereotypa bilden av vad en människa är och kan. Det finns utbildningar för allt i dag; det finns till och med en universitetsutbildning som spaföreståndade? Hur svårt kan det vara? Ofta säger arbetsgivaren att de saknar kompetens folk med adekvat utbildning. Det är trams. 90& av alla arbeten utnyttjar bra en bråkdel av en människas kreativitet kognitiva förmågor. Det är precis som om en människa bara kan göra en sak och det är vad de är utbildade för.
Sanningen som lilla aftonblajan försöker ”skydda” läsarna från är väl att landet gått från industrisamhälle till i många fall ingenting alls? ”Omställningen” förutsätter alternativ till rådande massarbetslöshet. Vilket ofta helt saknas. Man ställer inte om. Man slås ut. Ofta börjar inte ens arbetslivet. Och ofta slutar det heller inte något vidare.
omtöcknad journalist: ”-55+:arna befinner sig nu i en omställnings-period!”
Utslagen 55+are: ”-Äh, lägg ägg! Jag torkar mig med blajan ska du veta!”