Den oberoende tyska tidningen Deutsche Wirtschafts Nachrichten hade igår sin dittills senaste intressanta artikel om Ukraina ”Nu hotar inbördeskrig i västra Ukraina, vilken jag översatt och publicerar nedan.

Artikeln.
Den EU-finansierade regeringen i Kiev är på väg att kollapsa. Oligarken Julia Tymosjenko parti vill uppenbarligen stödja kraven hos extremhögern, som vill störta regeringen. Ett nytt inbördeskrig hotar, men denna gång i västra Ukraina

Stora delar av östra Ukraina har förstörts under inbördeskriget mellan den ukrainska militären och rebellerna. En (behövlig) återuppbyggnad av regionen saknar stöd i regeringen i Kiev. Men inte heller i västra Ukraina blir det någon rekonstruktion. I stället har det kommit till en öppen strid inom den regerande koalitionen strax innan de lokala valen den 25 oktober.

Koalitionen inkluderade ”Block Poroshenko” bakom den ukrainska presidenten Petro Poroshenko, ”Folkfronten” under premiärminister Arsenij Jatsenjuk, ”Fäderneslandets parti” under oligarken Julia Tymosjenko, Radikala partiet och partiets Samopomich. Radikalpartiet har redan lämnat koalitionen i början av september. Som skäl angav de att de inte vill delta i en federalisering (ökat självstyre) i Ukraina. de fruktar en utbrytning av östra Ukraina.

Men även ”Fäderneslandets parti” under Tymosjenko är mot sina koalitionspartners decentraliseringsplaner. Förra veckan Tymosjenko anklagade sina koalitionspartner på en partikongress för att indikera att detta gav efter för Ryssland och därmed främjade en federalisering av landet, rapporterar tidningen Vidomosti.

Florian Rötzer skriver på Tele ”Båda är under press från rättsnationalister som vill ha en stark centralregering och avvisar regeringens decentraliseringsplaner, som de beskriver som eftergift åt Moskva och separatister. Om ”Högra sektorn” har det emellertid blivit tyst efter de blodiga kravallerna framför parlamentet. Sektorn kräver en folkomröstning om regeringens avgång.”

Det är oklart hur länge regeringen i Kiev, som är beroende av västerländska lån, kan hålla ut. Missnöjet i befolkningen beror delvis på de politiska beslut som inte stöds av folket. Exempelvis utsåg Poroshenko Georgiens förre president Mikhail Saakasvili i juni till guvernör för Odessaregionen. Strax innan blev Saakasvili blev medborgare i Ukraina. I Georgien misstänks Saakasvili för maktmissbruk av tjänsteställning framför. Stämningen i landet har försämrats. En upptrappning av konflikten mellan de politiska aktörerna i västra Ukraina närmar sig.

I öster har extremhögern inte framgångar, medan regeringen godtyckligt har infört en blockad av Krim.

I måndags ägde en explosion rum i Högra sektorns kontor i den ukrainska staden Sumy, vilken dödade Oleksandr Yakovenko, tjänsteman vid Högra sektorn. Detta berättar guvernören i Sumy, Mykola Klotchko, på sin Facebook-sida. Det är oklart om det var en medveten attack. En granat exploderade dock i byggnaden. Lite senare anmälde en anonym person händelsen till polisen via telefon.

I juli ägde skottlossning rum mellan polis och medlemmar av Högra sektorn i västra Ukraina. Poroshenko vill avväpna den militära milisen. Mellan Högra sektorn och regeringen i Kiev har en öppen maktkamp över inflytelsesfärer i Ukraina rasat under våren. I slutet av augusti hölls i Kiev en demonstration av den Högra sektorn och andra nationalister. Då detonerade en granat, som dödade en person och skadade över 100 andra.

Kommentar
Att det finns mycket stora politiska problem i Ukraina och hos regeringen är väl känt.
* I blogginlägg 2/9 rapporterade jag att en gallupundersökning i Ukraina visade att president Poroshenko hade fullt stöd av 3 % av befolkningen medan premiärminister Jatsenjuk saknade stöd (0 %). (http://jinge.se/mediekritik/ukrainas-regering-saknar-stod-av-befolkningen-surprise.htm)
* I blogginlägg 22/9 och 23/9 hade vi förmånen att få publicera gästblogginlägg om utvecklingen i Ukraina med 141 referenser av mycket kunnige Oleg Mezjuev. (http://jinge.se/mediekritik/ukraina-krisen-fran-nulandkakor-till-kallt-krig-del-2.htm)

Historik.
Hösten 2013 avböjde den demokratiskt valde presidenten Janukovitj (i föredömliga val enligt OSSE) och hans regering ett ekonomiskt förslag från EU. Rysslands förslag var 25 gånger större än EU:s bud och innebar bland annat att Ryssland erbjöd sig att betala en del av Ukrainas statsskuld på motsvarande 15 miljarder dollar. Därtill erbjöds gasleveranser till rabatterat pris.
Utan statskuppen mot den folkvalde presidenten Janukovitj 22/2 2014, dagen efter en av EU och USA i ord lovordad överenskommelse med oppositionen hade:
* Det ekonomiska läget och framför allt framtidsutsikterna varit betydligt bättre
* Den demokratiska legitimiteten har betydligt högre hos demokratiskt sinnade runtom i världen
* Krim hade tillhört Ukraina
* Inget krig eller separatism hade sett i östra Ukraina
* Risken för krig mot Ryssland varit mindre.
* USA-imperialismen hade fått en näsbränna
* Ekonomin varit bättre i flera EU-länder, som Tyskland, som drabbas av USA-påtvingade sanktioner. Tysklands maskinexport till Ryssland föll med 28 % första kvartalet i år jämfört med 2014. Ryssland har halkat ned från 4:e till 10:e plats bland Tysklands exportnationer.
* Det ukrainska folket haft det klart bättre.
* Fascismen i Europa varit svagare.
Eller hur?

Ukraina skulle må bättre om landet:
* Strikt iakttar Minsk 2-avtalet
* Tar avstånd från USA:s krigshets om detta
* Återupptar ekonomiskt samarbete med Ryssland, som varit förmånligt tidigare
* Avstår från lån från och beroende av IMF
* Bestämt säger nej till NATO-medlemskap
* Ger regioner ökat självbestämmande
* Avskedar/flyttar fascister från poster i statsförvaltningen
* Erkänner statskuppen
* Utreder dödsskjutningen på Maidan
* Tar itu med korruptionen.

intressant.se Ukraina, Ryssland, Brzesinski
Kissinger, politik, USA, statskupp krig, desinformation ekonomi imperialism, kapitalism NATO EU,