Detta bygger närmast på information från Globalresearch och Pål Steigans blogginlägg.
Vladimir Kozin (sannolikt ej den ryske skidåkaren på 1950-talet) skriver i Globalresearch att enligt en offentliggjord rapport av general Martin Dempsey, ordförande för USA:s Joint Chiefs of Staff överväger Washington att placera kryssningsrobotar med kärnstridsspetsar i Europa som ett svar på Rysslands påstådda ”kränkningar ”av INF-avtalet, från 1987.
Directed against Russian Cities, Pentagon Considers Deploying Nuclear Missiles to Europe
Fyra dagar senare skedde ett liknande uttalande av brittiske utrikesministern Philip Hammond. ,
Faktum är att den nya ryska R-500 kryssningsroboten, som nämns i de amerikanska militära handlingarna, inte omfattas av någon av de kategorier som anges i INF.
(http://www.globalresearch.ca/directed-against-russian-cities-pentagon-considers-deploying-nuclear-missiles-to-europe/5457035)
Vid möte mellan försvarsministrarna i NATO 26/6 i Bryssel beslöt man om en stor upprustning vid Rysslands gränser. Generalsekreteraren Jens Stoltenberg,f.d. statsminister i Norge summerade:
1.Ytterligare förstärkning och ökning av kapaciteten hos NATO:s Response Force, inklusive flygvapen, marin och specialstyrkor. Styrkorna ökas från 13.000 till 40.000 soldater.
2.Åtgärder för att snabbare kunna fatta politiska och militära beslut.
3.Upprättande av 6 mindre högkvarter i Bulgarien, Estland, Lettland, Litauen, Polen och Rumänien.
4.Opprättande av ett nytt stående Joint Logistics Headquarters. Stoltenberg: «Dette vil sette oss i stand til å rykke raskere fram i terrenget med de nødvendige forsyninger, utstyr og kjøretøyer.»
Blant tiltakene er å legge til rette for utplassering av den nye Very High Readiness Joint Task Force (VJTF) med 5000 soldater, som vil være klare til å mobilisere mot Russland på to dager. Stoltenberg sa at dette var viktig, fordi det ville gi øverstkommanderende makt til å «sette i gang, legge til rette og forberede våre styrker til å sette i gang».
Bare dager før NATO-møtet forkynte USAs forsvarsminister Ashton Carter, at USA vil utplassere hundrevis av tanks, panserkjøretøyer og tungt artilleri i Bulgaria, Estland, Latvia, Litauen, Polen og Romania.
Carter møtte Ukrainas forsvarsminister Stepan Poltorak under NATO-møtet og lovte ham ytterligere 100 humveer og annet utstyr og bekreftet at Ukrainas militære styrker vil bli inkludert i framtidige militærøvelser i NATO. Minskar sannolikheten för fred i Ukraina. (http://www.ibtimes.com/us-send-extra-100-humvees-ukraine-after-ash-carter-stepan-poltorak-meeting-1985404)
James Carden som skriver krönikor i The American Conservative, The National Interest och The Nation har beskrivit åtgärderna:
”Natos försvarsministrar rusade huvudstupa in i ett nytt och potentiellt farligare kallt krig mot Ryssland genom att ta det exempellösa beslutet att placera män och materiel direkt vid Rysslands västgräns. Natos beslut, som saknar motstycke i historien från det kalla kriget, kommer bara att öka spänningarna med Ryssland och kan mycket väl vara en katalysator för mer våld i utbrytarregionerna östra Ukraina.”
Carden er ikke noen utpreget alarmist, så når han sier at dette er en verre opptrapping enn vi så under den kalde krigen, så ar det en alvorlig advarsel. Det er flere grunner til at dette er en svært farlig form for brinkmanship (balansgång):
•Det tvinger Russland til å trappe opp på sin side, og dette kan bli begynnelsen på en ny rustningsspiral.
•Det øker faren for at en krig kan bli utløst ved en tilfeldighet og at kamphandlingene utløser bruk av taktiske kjernevåpen.
•Både Russland og USA har en militærdoktrine som forutsetter at konvensjonelt angrep kan bli møtt med et kjernefysisk motangrep.
•Disse systemene har fra før av en kort varslingstid. I løpet av varslingstida må beslutningstakeren tolke trusselen og avgjøre om det skal gis et kjernefysisk svar.
Jo tettere NATO står opp mot Russlands grenser, jo kortere tid blir det til å fatte en beslutning, og jo større blir faren for å utløse atomkrig ved et feilgrep.
Gjennom all krigsentusiasmen til Stoltenbert og Eriksen Søreide er det nødvendig sindigere folk aldri glemmer at det ikke finnes noe som heter en begrenset kjernefysisk krig.
Etter møtet mellom John Kerry, Sergeij Lavrov og Vladimir Putin i Sochi så det ut til at USA kunne være villig til å dempe aggresjonen mot Russland. Men etter NATO-møtet er det NATOs krigstrommer vi hører mest til.
James Carden summerar:
Dessa händelserna har släckt varje strimma av hopp som kan ha utlösts av John Kerry diplomatiska parley (möte) med ryssarna i Sotji i maj.
* Deutsche Welle skriver att NATO i år bedriver den största övningen sedan kalla krigets slut.
* USA:s militärutgifter är större än de sju därpå följande staterna.
Är USA redan i krig mot Ryssland??
Paul Craig Roberts – förre biträdande finansministern under president Reagan, före detta redaktör för Wall Street Journal, listad i Who’s Who in America som en av de 1000 mest inflytelserika politiska tänkarna i världen – säger att USA:s krig mot Ryssland har redan börjat .
Mark Galeotti – professor i globala frågor vid Center for Global Affairs vid New York University, och en framstående expert på Ryssland – säger ”västvärlden och Ryssland är redan i krig”.
Ron Paul säger att sanktioner är en krigshandling … och vi har haft sanktioner mot Ryssland och Iran sedan en tid. Och USA hotar med militär konfrontation i Sydkinesiska havet. Kina tar hotet på allvar.
* Kom ihåg att Ryssland och USA har var tillräckligt med kärnvapen för att utplåna varandra … och amerikanska, brittiska, polska och ryska experter varnar för att fortsatt striderna i Ukraina skulle kunna leda till kärnvapenkrig.
* Pentagon rapporterar att Kina nu har ballistiska missiler som kan nå nästan hela USA.
* Ryssland och Kina är i en militär allians, och genomför gemensamma militära övningar.
* Kina har varnat USA för att fortsätta sitt ukrainska Proxy-krig mot Ryssland.
* Kina och Ryssland har båda sagt att en attack mot Iran – eller Syrien – kommer att betraktas som en krigshandling mot dem själva. Vi är redan i Syrien för att försöka att störta Assad, och vi har stött terrorister i Iran under många år.
En fundering (Anders Romelsjö): Ledande kretsar inser nog att USA kommer att vara svagare ekonomiskt och militärt, relativt sett, inom 5-10 år. Mycket talar för att USA då också kommer att vara svagare politiskt, till följd av ökat samarbete mellan Kina och Ryssland, den kinesiskt-inspirerade investeringsbanken, och sannolikt ökad splittring och minskad generell följsamhet inom EU visavi USA. Detta talar för att risken för konventionellt storkrig ökat – med USA som angripare (som vanligt då det gäller krig), möjligen via ombud. Helst bör motståndaren framställas som angripare, som man försökt göra med Ryssland i Ukraina.
Då är det bra för Sverige att stå utanför NATO!
intressant.se Ukraina, Ryssland, Putin, politik, USA, Kerry krig, desinformation ekonomi imperialism, Sochi NATO EU, Iran
Globalresearch V Kozin 18/6 Pål Steigan 28/6 Pål Steigan 27/6 IBS Ukraina Deutsche Welle Sven Hirdman DN Debatt Aftonbladet 21/6 Nyhetsbanken DN 21/6 Wolodarski Washington blog Steigan 14/5 Steigan 17/5 DN 13/5 New York Times 16/5 Nuland i Kiev Post Pepe Escobar i Globalresearch Pål Steigan 27/4 Pål Steigan 21/4 Grardian 16/4 Expressen 21/4 DN 14/4 DN 17/4 Pål Steigan 14/4 Pål Steigan II 14/4 DN Kolumnen 7/4 Pål Steigan 6/4 Information från Ukrainas försvarsdepartement Namnuppropet Krypskyttarnas massaker på Majdan Peter Wolodarskis ledare 8/2 DN 8/2
5 svar till “NATO rustar stort för krig mot Ryssland”
De danska samhällsanalytikerna Ellen Bruun och Jaques Hersh frågar sig om inte USA redan befinner sig i en ”hegemonisk kris”, där gapet mellan ambitionerna att behärska världen och förmågan att upprätthålla en sådan makt redan har blivit för stora.
http://modkraft.dk/artikel/imperialismen-kan-v-re-under-forvandling
De citerar Immanuel Wallerstein om att ”redan nästa decennium” kommer USA-dollarns ställning som internationell handels- och reservvaluta att vara över. Då kommer USAs skuldsättning, som möjliggjort den militära expansionen, att bli omöjlig. USA kommer att ställas inför mycket stora ekonomiska omställningsproblem ”The chicken is coming home to roost”
Jag tror Wallerstein är mycket generös i sin uppskattning att USA-dollarn kan hålla sin ställning i världen i ytterligare tio år. Kina har redan tagit några mycket stora steg genom att sluta olje- och handelsavtal i RMB istället för dollar och genom sin nystartade utvecklingsbank.
Krig kan utlösas av bagateller, om de redan gjorda insatserna är höga nog. Men att USA för stunden kan gynnas av ökad spänning (t ex genom ökad uppslutning i NATO bakom USA), är inte detsamma som att USA medvetet skulle söka en utlösning av konflikten i Ukraina i ett öppet storkrig. Frågan är om ens den styrande eliten i USA är ense om en inriktning efter snart femton år av aggression som lett till den önskade kontrolle.
Innan ett eventuellt storkkrig verkligen är här, tycker jag inte att vi som vill se en fredlig lösning på Ukraina-konflikten ska stämma in i DNs alarmrapporter om att stora kriget redan är här. Vi bör istället ställa krav på Sveriges regering och EU att inte bidra till att skärpa konflikten och istället bidra till en förhandlingslösning på inbördeskriget.
Väl luftiga spekulationer, tycker jag. Av USAs agerande att döma har USAs ”ledande kretsar” inte insett det oundvikliga i denna prognos. Deras politik idag – tex TTIP och möjligen också agerandet i Ukraina – har snarare till syfte att hindra den”ökande splittring” och ”minskade generella följsamhet inom EU visavi USA” som Anders Romelsjö beskriver som ”sannolik”. Och viktigare: Vilka ska föra detta konventionella angreppskrig från USAs sida? Krigströttheten hos den amerikanska allmänheten har redan tvingat USAs presidenter att ta hem sina soldater från Afghanistan och Mellanöstern och troligtvis hindrat ett amerikanskt ingripande på marken i Syrien. Det verkar inte troligt att opinion kan skapas för att i massiv skala skicka ”våra pojkar” till ett angreppskrig mot Ryssland – oavsett vilka avlägsna intressen och folk det landet sägs utgöra ett hot mot. Återstår då ”ombuden”. Finns det idag någon större europeisk stat som skulle låta sin befolkning vara kanonmat och ”ombud” för ett amerikanskt krig mot Ryssland? När tom sådana hökar som den förre polske utrikesminstern Radoslaw Sikorski verkar ha genomskådat det amerikanska spelet?
Överdrivet alarmistiska prognoser om akut ökande krigsfara kan kanske tjäna syftet att skrämma svensk opinion från att stödja en anslutning till NATO. Men lika troligt är att den får motsatt effekt. Det vill säga, att den spelar NATO-anhängarna i händerna.
Kanske har du rätt i det mesta. Upprustningen bidrar till demoniseringen av Ryssland då den motiveras av Rysslands påstådda aggressivitet. Den ökar uppslutningen kring NATO bland medlemmarna, stödet för att 2 % av BNP ska gå till försvaret i NATO-länder och stärker opinionen för medlemskap bland Partnerskaps- och andra närstående länder. Sverige hör dit. Och förståelsen för behovet USA-soldater utomlands stärks nog i hemmaopinionen. En del hoppas nog på ett felsteg, något dumdristigt av ett nervöst Ryssland, något som kan utnyttjas starkt i den psykologiska krigföringen via tjänstvilliga politiker och dominerande massmedia.
Felsteg? Tror i så fall att man gör en false flag operation. Vi har redan set test på detta genom majdan-skjutningen och MH17, vilket enbart var ett opinionstest från USA via Ukraina.
Vi kan vänta oss att minst en av de 6 ny natobaser a blir anfallen av Amerikaner i ryska uniformer i ett Östland, sedan startar helvetet och då står bl.a svenska plan redo för bombfällning som man har övat hela sommaren 2015.
First strike kommer att fungera eftersom inget land i världen, inte heller Ryssland, kan hantera att få false flag operation mot sig.
För att klara ett krig mot Ryssland och Kina krävs logistik och snabb produktion, här är TIPP och TPP nyckeln till att lyckas. Med dessa avtal på plats kan samtliga länder under avtalet bli producenter och logistiker åt USAs krigsmakt, något som de flesta förbiser. TIPP och TPP ställer europeiska regeringar åt sidan helt om någon politiker skulle motsäga sig att leverera t.ex vapen åt USA:s supply chain.
Nu sitter en kuppregering vid rodret i Kiev, vars provästliga, antiryska kurs kräver ukrainskt medlemskap i NATO. För detta förehavande behöver USA sina europeiska allierade. Ryssland ska på dubbelt sätt tvingas på Ukraina-kriget, nämligen att kriget kommer att fortsätta tills Kievregeringens krav på hela det ukrainska området uppfylls och för att avskräcka Ryssland från att agera för sina intressen:
Diplomatiskt är Eus agerande o.k. så länge det ligger på USAs linje – ensidig skuldbeläggning till Ryssland, Putin ska inte få förhandla. Om inte, så ignoreras och torpederas EU:s förslag; europeerna ska ju vara funktionella för världsmakten.
Ekonomiskt lever sanktionerna mot Ryssland av att landet är inbundet i världsmarknaden och särskilt i EU. De ekonomiska relationerna är numera „strategiska“ och används som vapen i ett ekonomiskt krig mot Ryssland. Egna ekonomiska förluster är kollateralskador. Sanktionerna är inledningen till en mycket större konfrontation och ska därför inte vara tidsbegränsade.
Militäriskt ska europeerna engagera sig enligt Amerikas definition. Europas regeringar uppmanas av amerikanarna att höja sina försvarsbudgetar och utrusta den nya supersnabba NATO- interventionstruppen i frontstaterna.
På det viset vill USA få europeerna att godkänna alla medel som Washington anser nödvändiga för att bekämpa den ryska makten och göra det till sin sak. Den nya östliga NATO-fronten ska avskräcka ryssarna och demonstrera att hela alliansen står som en man mot dem. Det innebär en ny betydelse av NATO-alliansen för den amerikanska ledarmakten: Den europeiska kolonnen ska bekänna sig till fiendskapen mot Ryssland. Även om europeerna har sina egna synsätt på saken (de kommer att drabbas först av storkriget), så ska de absolut inte rätta sig efter det utan efter USA – detta är nämligen ett fiendskap som Europa endast kan uthärda, om de endräktigt sluter upp bakom USAs beskydd.
Det är alltså inte att undra på, att Amerikas politiker har en massa att göra för att få till detta.