Vapenstilleståndsdagen 8 maj är helgdag nästan bara i Frankrike.
Flera gånger har jag deltagit i fina, högtidliga ceremonier i vår lilla by vid minnesstenen över de som stupat i Första och Andra världskriget ”Morts pour la France”. Den populäre, bra ”opolitiske” borgmästaren talar, barn och vuxna sjunger Marseillejäsen och man går sedan till den närbelägna kyrkogården och hedrar de döda. Minnesdagen för de fem unga män från byn i motståndsrörelsen som sköts av tyskarna i augusti 1944 högtidsinnehålls på samma sätt, förutom att en av deras överlevande kamrater också talar då. Vår framlidne granne var en lokal ledare för motståndsrörelsen i Toulon.
* De politiska motsättningarna i denna och andra byar var mycket hårda efter kriget och efter revolutionerna i Frankrike. De ”röda” hade sina egna affärer och eget vinkooperativ och de hade de vita. Barne fick lära sig var man fick handlar, vilka man fick hälsa och vilka man inte skulle hälsa på. Först 1967, 22 år efter kriget slogs vinkooperativen ihop, och man tillverkar ett hyggligt lokalt vin.
/Foto nedan av min fru Siv/
Denna gång for jag och min fru de 7 milen till Toulon, Frankrikes marina centrum och största stad med 160 000 invånare i vårt departement, Var i Provence. Det blev en fin, högtidlig ceremoni som visar att respekten för anti-fascismen verkligen lever.
Det var uppställning av gamla och unga militärer (inklusive amiralen och medaljbehängda veteraner), borgmästaren och honoratoires vid Place D’armée i centrala Toulon. Man gick först 100 meter till minnesstenen över Jean Moulin (”Jan Kvarn”, motståndsrörelsens legendariske ledare. Där lade borgmästaren, amiralen m.fl. ned förberedda kransar i de franska färgerna. Jean Moulin tillfångatogs av tyskarna och torterades till döds 1943, sannolikt utan att avslöja något. Han var ordförande för det nationella motståndsrådet ”Conseil national de la résistance”. Jean Moulin ligger begravd i Pantheon i Paris.
Varenda stad eller by i Frankrike med självaktning har en gata, plats eller skola uppkallad efter Jean Moulin, givetvis också i vår by.
Sedan marscherade man 100 meter till minnesstenen över general Lattre de Tassigny.
Denne ledde de fria franska styrkorna som befriade Toulon 28 augusti 1944. En liknande ceremoni ägde rum där.
Ceremonin avslutades 200 meter därifrån vid Place Gabriel Péri, namngiven av den kände antifascisten, med en mycket fint minnesmärke över ”Morts pour la France”. En marin musikkår hade anslutit sig liksom en militär hedersvakt. Förutom tal, bl.a. återgivande av ett av de Gaulles legendariska radiotal utdelades medaljer till några fransmän, som av utseendet att döma mycket väl kunde ha deltagit i motståndsrörelsen.
Några ord Gabriel Péri.
Gabriel Péri (1902—1941) ”var en framstående kommunist, journalist och politiker (parlamentsledamot) och medlem i motståndsrörelsen som sköts av nazisterna 15/12 1941, i närvaro av bland andra Albert Camus. Många skolor och platser har uppkallats efter Gabriel Pèri, liksom en tunnelbanestation i Paris och Lyon.” (Wikipedia). Ett torg i grannbyn bär hans namn. 74 år efter hans död samlas nu de ledande i Toulon på ett torg till hans minne.
Den dominerande kraften i motståndsrörelsen var nog franska kommunistparti (PCF), ”de 100 000 dödas parti” (motståndsmän-/kvinnor), som en tid var landets största parti efter kriget. Man ändrade då vallagarna så att partiet blev underrepresenterade i nationalförsamlingen. Komintern, Kommunistiska Internationalen, proklamerade 1935 kamp mot nazism och fascism som en huvuduppgift, alltmedan västliga ledare genom efterkrigspolitik banade väg för Hitlers beslut att gå ut i krig (Andra världskriget). Detta har berörts i blogginlägget 8 maj och diskuteras inte vidare här.
2 svar till “Mitt 8 maj i Toulon – Frankrikes sjökrigscentrum – hyllning till antifascismen”
Trevlig artikel och värdefull påminnelse. En latinamerikansk granne cyklade förbi nyss och hade bråttom till en fest. Han skulle fira Sovjetunionens seger över nazismen. En annan koppling med aktualitet är fransk-judiske motståndsmannen Stéphane Hessel och hans pamflett ”Säg ifrån!” (Indignez-vous). Hälsosamma motbilder till historieförfalskningarna från USA och dess eftersägare i våra media.
* De politiska motsättningarna i denna och andra byar var mycket hårda efter kriget och efter revolutionerna i Frankrike. De ”röda” hade sina egna affärer och eget vinkooperativ och de hade de vita. Barne fick lära sig var man fick handlar, vilka man fick hälsa och vilka man inte skulle hälsa på. Först 1967, 22 år efter kriget slogs vinkooperativen ihop, och man tillverkar ett hyggligt lokalt vin.