Egentligen är det lite märkligt att en debatt i Sveriges Riksdag ska få sådana proportioner i media som dagens mellan Juholt och Reinfeldt. Men visst, jag kan inte förneka att det ska bli intressant att lyssna till den korta ordväxling som uppstår då Reinfeldt ska försöka framstå som den statsman han inte är.
För trots att jag är kritisk mot socialdemokratin så kan jag inte låta bli att önska att Juholt lyckas i debatten. Men ska sanningen fram så vore det kanske mer underhållande om kontrahenterna fick gå upp i ringen och göra upp i tolv ronder, jag tror säkert att man skulle sälja ut Globen till sista plats. Och vem som har tyngden i ett sådant sammanhang råder det knappast några tveksamheter kring.
Aftonbladets ledarsida konstaterar att Reinfeldt kommer försöka platta till Juholt. Han må försöka, men Juholt har inte den konstitution som krävs för att bli tillplattad med mindre än att man använder en ångvält. Men vi kan säkerligen förvänta oss att borgarpressen kommer anse att det just var det som Reinfeldt gjorde, samtidigt så är det en sorts tragik att media nu år 2011 har omvandlats till politiska megafoner, man struntar helt i att informera på nyhetsplats utan väljer istället megafonrollen.
Själv undrar jag om de förstår att de därigenom medverkar till att öka avståndet mellan politiker och vanligt folk. Vad händer med Ture och Märta i Hökarängen, eller varför inte Korpilombolo, när politiska megafoner i tidningar och etermedia helt går i borgerlighetens ledband? Jo de ökar politikerföraktet, men också föraktet för media. Det får kortsiktigt till följd att ännu fler blir politiskt alienerade och framöver kan komma att lägga sina röster på ett fascistiskt missnöjesparti.
Är journalister över lag är medvetna om sitt eget ansvar?
it Andra om: Juholt, Reinfeldt, Tidningar, Etermedia, Mediekritik, Megafoner, Journalistik ab1234 ex12 dn12 svd12 sr gp
10 svar till “Medias roll i politiken?”
Bra att du pekar på medias roll! Numera är journalisterna så måna om sin egen image att de struntar helt i att berätta för läsarna vad som händer, de tänker enbart på den egna mediala profilen.
xxxx xxxxxär väl det värsta exemplet. En alkoholiseradxxxxxxxxsom inte kan skriva.Juste bild! :-)
Under valkampanjen i höstas fullkomligt slaktade borgerliga media Socialdemokraterna och Mona Sahlin.Där fanns inte en enda positiv kommentar om socialdemokratin – på någon plats – i deras dagstidningar eller deras andra media. Nittio procent av dagspressen har borgerliga ägare. SVT följer i sina analyser och sina kommentarer till det politiska läget de stora dagstidningarna. Alla är borgerliga – även Aftonbladet (den största dagstidningen, med sin politiska kommentator Lena Mellin som under vägs gång obarmhärtigt förföljt Göran Persson, Mona Sahlin och nu Håkan Juholt). När propagandaläget ser ut på detta sätt med total övervikt för högern som ideologi och politik bör vi fråga oss om politiken nu agerar i en verklig demokrati. Jag anser inte det. Vänstern – och jag räknar i detta läge in socialdemokraterna(!) – tycks inte helt ta till sig denna propagandasituation. Agerar som de fortfarande levde och verkade i ”den gamla tiden” med ett mjukare samhälle och ett hederligare debattklimat. Anser samhällsläget som normalt. – Det är det inte.
(Men vilken just bild på ”Juholt” !!)
Ulla Johansson
Efter Olof Palme, Sten Andersson och innan dess Dag Hammarsköld har Sverige inte haft någon statsman
Hoppeligen delar de flesta min uppfattning att en statsminister eller statschef (Å HERREJÄVLAR!) inte per automatik är en statsman.
Kent Asp har ju släppt sin rapport om valet 2010.
http://www.jmg.gu.se/digitalAssets/1335/1335825_63-mediernas-prestationer-och-betydelse.pdf
Det är rätt tung läsning (jag har bara scrollat igenom den) men kan vara värd att titta på. Är man åt vänster så är ju Expressen värsta fienden kan jag ju säga direkt (s.45); Ab är fortfarande mer åt vänster dock.
På s.136 ges en sammanfattning.
Som det just nu ser ut Reinfeldt tycks bli rätt så tillplattad av Juholt.
Juholt är ju en lysande retoriker.
Det är däremot inte Fredrik R.
utan han bara kommer som en gnatig gubbe med bara
gammal skåpmat,
såsom ” vi kör arbetslinjen”
– och den enda ”reform” han kan tänka sig är en fortsatt sänkning av av skatterna.
Snacka om djupa visioner!
(Maud Olofsson talar just nu och det gör att jag kan ta en liten paus. Jag vet på ett ungefär vad hon kommer att säga.)
Jag tittade en kort stund på debatten men stängde av när ”statsmannen” Rheinfeldt kom tillbaka. Han var så gediget tråkig så att det var som att se när målarfärg torkar! Orkar inte mer ”arbetslinje” det är ju så att man storknar!
Vill gärna ha en kopia på din bild. Kan jag ladda ner den på din blogg eller har du en URL till källan?
Jag tror att Muppen Reinfelt har börjat åka i en nedförsbacke nu-:)
Det måste vara media som skapar den positiva bilden av Reinfeldt
och ser till att man frågar de rätta människorna när man gör undersökningar om hur populär partiledarna är
– och han mot alla odds ständigt vinner…
Själv gör han då inte mycket mer än uttalar arroganta floskler
– och verkar klädhängare till Armanikostymen för att ge illusionen av statsman.
Jag hörde en humor- och visionfattig Fredrik R. som ständigt upprepade sitt utslitna och tröttsamma mantra- ”arbetslinjen” och ”jobbskatteavdrag”.
Juholt var entusiastisk och tillförd debatten en viss värme och hetta.