Lågbetalda asiater jobbar ihop Apples rekordvinst

Apple rapporterade att deras vinst under fjärde kvartalet uppgick till drygt 88 miljarder dollar – nytt rekord. Motsvarar 700 miljarder svenska kronor!New York Post

Denna situation ger mig skäl att åter publicera artikeln nedan. Det principiella förhållandet har inte ändrats, fast artikeln först publicerades för ett par år sedan.

Artikeln.
Dagens Industri rapporterade i januari 2015 att ”Apples nettovinst i det fjärde kvartalet på 18 miljarder dollar är den högsta kvartalsvinsten hittills från ett noterat bolag, enligt Financial Times. Försäljningen uppgick till 74,6 miljarder dollar, drygt 10 procent högre än vad snittanalytikern trodde inför rapporten.”
Iphone

Nedan ett utdrag ur boken ”USA som världspolis”, som sätter in denna i ett sammanhang.

Kapitel 2.10.1 Den imperialistiska räntan – exemplet Apple
En grundläggande orsak till företagens investeringar utomlands är att de kan göra mycket större vinster där, främst till följd av låga löner, men också ibland tack vare gynnsamma skatteregler och internfakturering. Särskilt Samir Amin har under senare år påpekat detta och använder begreppet »den imperialistiska räntan«.

Apple är ett av de mest framgångsrika och vinstrika företagen i världen under 2000-talet. Enligt en rapport hösten 2012 hade Apple under de då senaste 13 kvartalen slagit sina egna prognoser, både för försäljning och för vinst per aktie. På två år hade då vinsten ökat från 3,33 dollar per aktie till senast 12,30 dollar per aktie. Apple tillverkar inte Iphone i USA och en stor del av totalvinsten beror på de enorma vinster som skapas av lågavlönade arbetare utomlands. Tillverkningen av komponenter utförs av åtta bolag (Toshiba, Samsung, Bradcom, Numonyx, Murata, Dialog Semiconductor, Infineon, Cirrus Logic) i fyra länder (Bellamy Foster, McChesney & Jonna 2011).
Äpple i hand

Sedan transporteras dessa komponenter till Kina där de sätts ihop av dåligt betalda kinesiska arbetare, i Foxconns fabrik i Shenzen, som arbetar under mycket dåliga arbetsförhållanden. Dessa arbetare fick 2009 83 cent (ca 5 kr) i timmen, vilket motsvarar 3,6 procent av den totala tillverkningskostnaden för Iphone. Den totala bruttovinstmarginalen (omsättning av handelsvaror och tjänster minus inköpsvärdet för sålda handelsvaror och tjänster i procent av omsättningen) för Apple 2009 var mycket hög, 64 procent enligt en studie av Asiatiska utvecklingsbanken (ADB) 2010. Produktionskostnaden för varje Iphone uppgick till 179 dollar, medan försäljningspriset var 500 dollar. Endast 30 av omkring 14 000 av Apples anställda i USA räknas som arbetare i produktionen, och tjänar där 47 640 dollar/år, medan 12 250 arbetare i Kina i genomsnitt tjänade 1 540 dollar per år. En arbetare åt Apple i USA tjänar alltså drygt 30 gånger mer än en i Kina (Smith 2012). På liknande sätt kommer en stor del av vinsterna för TNC* från en enorm utsugning av arbetare i fattiga länder.
Avslöjanden om verksamheten i Foxconn och andra liknande företag har lett till ökade löner i till exempel Kina. Ett resultat av detta är en viss utflyttning av monteringsfabriker till länder som Vietnam, Kambodja och Indonesien.”
USAbok framsida-1

Enligt en artikel i Guardian 2012 har Taiwans Foxconn, världens största tillverkare av elektronisk utrustning medgivit att man använder 14-åriga studenter som billig arbetskraft in en kinesisk fabrik, vilket är olagligt. Enligt kinesiska arbetsrättsaktivister använder Foxconn och andra stora företag ungdomar som billig arbetskraft till jobb, som vuxna ej gärna vill ha.

På liknande sätt kommer en stor del av vinsterna för multinationella företag från en enorm utsugning av arbetare i fattiga länder. Det finns en enorm reservarmé av arbetslösa, officiellt bara drygt 200 miljoner, men i realiteten betydlig fler då hundratals andra miljoner är deltidsarbetande etc. Detta framgår av en artikel i Monthly Review november 2011, som rapporteras och recenseras av Åke Kilander i Folket i Bild – Kulturfront i februari 2013. I denna artikel beräknar professorerna JB Foster, R Chesney och doktorand J Jonna att de fast anställda lönearbetande i världens industrier år 2011 uppgick till 1,4 miljarder människor medan arbetskraftsreserven uppgick till 2,4 miljarder.

De senare fördelas som följer:
Periodvis anställda i osäkra arbeten 1700 miljoner,
officiellt arbetsbetslösa 200 miljoner
Ekonomiskt inaktiva 500 miljoner

i Andra om: , ,, , intressant.se, , , , , , , , ,

Dagens Industri 28/1DN 28/1 Monthly Review John Smith FIB-Kuturfron, Åke Kilander Dagens Industri 18/10 2012 DN 15/10 2012 Guardian SvD SvD2 DN Dagens Industri 20 april 2012 ,DN 18 maj 2012 , SvD Apple maj 2012 , SvT maj 2012

  6 comments for “Lågbetalda asiater jobbar ihop Apples rekordvinst

  1. 31 januari, 2017 at 00:17

    Den nationella demokratiska socialismen innebär protektionism, d.v.s. tullavgifter som balanserar handelsutbytet mot länder som ex. Kina och leder internt till ökad robotisering som befriar arbetaren nationellt från löneslaveriet. Samtidigt befrias kinesen nationellt från löneslaveriet när vi producerar våra egna produkter.

    Vägen att minska arbetslöshet samtidigt som man ökar välfärden är för socialisten att dela på jobben och efter hand införa medborgarlön, längre semestrar eller friår etc. ”Frihandel” är dåligt och leder givetvis till regeringars skattesänkarrace mot välfärdsbottnen och en monopolkapitalism där fåtalet blir ägare av nästan allt.

  2. Huawei
    2 februari, 2018 at 22:14

    Frihandel är det som lyfter Kina ur Maos katastrof. De kinesiska arbetarnas produktivitet ökar när de får sätta ihop amerikanska kvalitetsprodukter. Nästa steg är att de kopierar tekniken och gör kopior under andra namn. Samsung är bättre än Apple, tycker jag. Huawei kommer att bli störst, tror jag.

    • 2 februari, 2018 at 23:06

      Maos katastrof?
      Kina och Indien var på ungefär samma nivå 1949. 1980 kunde socialistiska Kina visa en betydligt bättre utveckling.
      Under Maos tid som Kinas ledare 1949-1976:
      nästan fördubblades Kinas befolkning från 542 till 956 miljoner
      • fördubblades livslängden
      • fördubblades kaloriintaget
      • femdubblades BNP
      • fyrdubblades läskunnigheten
      • ökade spannmålsproduktion tre hundra procent
      • ökade bruttoindustriproduktionen fyrtio gånger
      • ökade tungindustrin nittio gånger.Fin utveckling i Kina under Mao

      * Tillväxten i Kina var mycket god under Maos tid, tidvis över 6-10 % per år.. Enligt uppgifter från Världsbanken var medellivslängden i Kina 36,3 år 1960 , 66,8 år 1980, 70,3 år 2000. Motsvarande siffror i Indien var 44,3 år, 54,2 år och 62,9 år. Medan medellivslängden i Kina ökade med 30,5 år mellan 1960 och 1980, en period då Maos politik i stort sett tillämpades uppgick ökningen i demokratiska, kapitalistiska Indien till 9,8 år. Källa: Världsbanken. World Development Indicators online. I Minqi Li. The rise of China and the demise of the capitalist world economy. New York:Monthly Review Press, 2008).

      • arbetarklass
        3 februari, 2018 at 01:18

        Men planekonomierna måste spärra in sina befolkningar som i ett fängelse om de inte ska fly där ifrån. Varför vill dom fly om nu allt är så bra?
        Hur tänkte du där egentligen?

        • 3 februari, 2018 at 10:15

          Vad menar du Arbetarklass? Ser ingen flykt från Kina med dess relativa planekonomi.
          Däremot flyr miljontals människor från länder som drabbas av USA:s aggressiva utrikespolitik, som Syrien, Irak, Afghanistan, Libyen – bl.a. till Sverige.

        • Mikael
          3 februari, 2018 at 18:36

          Det som varit gemensamt för de kineser jag pratat med här i landet är den stora stoltheten över sitt hemland.
          Jag finner sällan kineser som anser landet sitt vara styrt av dåliga ledare, däremot gillar dom inte miljön i landets storstäder.
          Kina har en stor fördel före Indien då dom inte har kastsystemet som effektivt hindrar Indiens utveckling.
          Många talangfulla unga människor får helt enkelt inte chansen där då dom är födda i fel kast.

Comments are closed.