Kampen mot kärnvapen

Detta föredrag hölls av Barbara Brädefors, kända fredsvän och medlem i Svenska Fredskommittén vid mötet på Hiroshimadagen 6/8 i Rålambshovsparken i Stockholm. Idag publicerar DN en artikel om den väldiga upprustningen som sker av kärnvapen, ledd av USA: och mottagaren av Nobels fredspris år 2009, president Barbar Obama.

Det har gått 70 år sedan USA fällde atombomber över två japanska städer och det har gått 65 år sedan den första världsomfattande protesten mot atombomben, den så kallade Stockholmsappellen. Ja, appellen som samlade en halv miljard namnunderskrifter enligt vissa uppgifter och 273 miljoner enligt andra (Wikipedia) bär den svenska huvudstadens namn. Här samlades 16-19 mars 1950 intellektuella och politiker från väst och öst. Freden var fem år gammal men det Kalla kriget var nästan lika gammalt. 1948 hade över 400 deltagare från 46 länder samlats i det totalförstörda Warszawa och 1949 i Paris till ”Internationella kongressen för intellektuella för världsfredens beskyddande”.
Stockholm-appeal-339x400
Den freds- och säkerhetspolitik som dessa män och kvinnor ville föra ut var inspirerad av Förenta Nationernas stadgar där det slås fast att freden måste bevaras för kommande generationer. Med fredssamlingarna i Warszawa och Paris i ryggen bildades 1949/1950 Världskommittén till fredens försvar med nobelpristagaren i fysik, Frederick Joliot-Curie som ordförande. Kommittén, senare kallad Världsfredsrådet, startade sin aktiva verksamhet i Stockholm denna mars 1950 med att formulera en appell för bannlysning av atombomben.
Appellens fyra krav lyder så här:

”Vi kräver ovillkorligt förbud mot atomvapnet, som är ett vapen för terror och för massutrotning av människor.
Vi kräver upprättandet av en sträng internationell kontroll för att säkra detta förbuds efterlevnad.
Vi anser att den regering som först använder atomvapnet, mot vilket land det än må vara, skulle begå ett brott mot mänskligheten och måste behandlas som krigsförbrytare.
Vi uppmanar alla människor av god vilja i hela världen att underteckna denna appell.”

Stockholmsappellen
Hur kunde man få ihop hundratals miljoner underskrifter inom ett år? Till exempel 330 000 i Sverige, 17 miljoner i Italien, 14 miljoner i Frankrike, 6,4 miljoner i Japan, 3 miljoner i USA, 2 miljoner i Västtyskland, 1,3 miljoner i Storbritannien, nästan en miljon i Finland, 140 000 i Danmark, 100 000 i Norge.
Efter Världskommittén till fredens försvar hade nationella kommittéer bildats, så även min organisation, Svenska Fredskommittén, men dessa nybildade kommittéer hade ännu ingen organisationsstruktur över hela landet. Också det kommunistiska partiet uppmanade sina medlemmar att samla namn. Svenska Kvinnors Vänsterförbund som på den tiden redan var en stadgad 35-årig organisation, bidrog med 77 000 av Sveriges 330 000 underskrifter.

Då hade bara fem år gått sedan Hiroshima och Nagasaki och USA hade inte offentliggjort något bildmaterial eller uppgifter om offren, de döda och de lemlästade. Man visste mycket mindre än vi vet idag. Alla de kvinnor och män som var ute med namnlistorna tyckte att det inte var lätt, men livsnödvändigt. Många tillfrågade ville göra det till en fråga om Kreml mot väst. Jag tänker på dessa aktivister när vi idag står på gator och torg och samlar namnunderskrifter mot ännu ett avtal mellan NATO och Sverige, det planerade Värdlandsavtalet, som i värsta fall kan göra Sverige till ett kärnvapenland. På 1950-talet kunde man höra att man gick Kremls ärenden, i dag kan man kallas för Putinkramare. Samma ljud i skällan.
untitled (42)
1950 var motståndet mot Stockholmsappellen kompakt. Hotell Continental, mitt emot Stockholms central, där Världsfredsmötets arrangörer hade bokat konferens- och gästrum, gav efter för det politiska och det mediala trycket och annullerade bokningarna. En nobelpristagare i fysik, en Picasso, en sångare som Paul Robeson och flera andra internationellt kända personligheter fick samlas i en källarlokal i Medborgarhuset men deras appell inledde världens motstånd mot kärnvapnen.
Till svårigheterna 1950 hörde att socialdemokraterna ännu inte hade bestämt sig om det var säkrast för Sverige att utveckla en egen bomb eller att avsluta forskningsprogrammet för en sådan. Det framgår även av filmen om Olof Palme vars första del visades i TV 2 augusti. Men här ska de socialdemokratiska kvinnorna nämnas som var först inom socialdemokratin med att bilda opinion mot bomben. Maj -Britt Teorin är en av de som var med och brukar skildra den interna striden. Först 1958 bildades AMSA, Aktionsgruppen mot svensk atombomb.
Var skulle världen kunna befinna sig idag om dessa massförstörelsevapen hade kvävts i sin linda. Om vi hade slopat kapprustningen.

intressant.se , kärnvapen, , , , , , ,

Newsvoice 16/7 Counterpunch DN Debatt 6/8 Pentagons strategi för att behärska världen Ab 8/8 Globalresearch V Kozin 18/6 Pål Steigan 28/6 Pål Steigan 27/6 IBS Ukraina Deutsche Welle Sven Hirdman DN Debatt Aftonbladet 21/6 Nyhetsbanken DN 21/6 Wolodarski Washington blog a href=”http://steigan.no/2015/05/14/motet-mellom-kerry-og-putin-i-sochi/” target=”_blank”>Steigan 14/5 Steigan 17/5 DN 13/5 New York Times 16/5 Nuland i Kiev Post Pepe Escobar i Globalresearch Pål Steigan 27/4 Pål Steigan 21/4 Grardian 16/4 Expressen 21/4 DN 14/4 DN 17/4 Pål Steigan 14/4 Pål Steigan II 14/4 DN Kolumnen 7/4 Pål Steigan 6/4 Information från Ukrainas försvarsdepartement Namnuppropet Krypskyttarnas massaker på Majdan Peter Wolodarskis ledare 8/2 DN 8/2

  4 comments for “Kampen mot kärnvapen

  1. Klart Skepp
    9 augusti, 2015 at 08:19

    Hur fick du ihop till 500 miljoner påskrifter?
    Du redovisar knappt 50 miljoner i din specifikation.

    Svenska Wikipedia hävdar drygt 273 miljoner påskrifter. https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Stockholmsappellen

    Där ingår enligt uppgift hela Sovjetunionens befolkning (undrar hur det kommer sig…? Fritt val att skriva på? #ironi).

    • 9 augusti, 2015 at 08:30

      Nu anges också uppgifterna från Wikipedia. Svårt att kolla i praktiken, eller hur?

      Jag tror att minst90 % av jordens vuxna befolkning skulle nu rösta för total kärnvapennedrustning, efter att ha fått korrekt information om kärnvapnens verkningar och följderna av ett kärnvapenkrig. Vad tror du?

  2. 9 augusti, 2015 at 16:43

    Jag valde siffror från Väst- och Nordeuropa och USA. Även i Östeuropa gick människor ut med listor. En dag berättade min fysiklärare på gymnasiet i Dresden att några personer hade ringt på hemma hos honom och bett honom att underteckna en appell. Han hade inte gjort det för han menade att de inte kunde svara på hans fråga vad en atombomb var för någonting. De visste kanske inget om uran 235 eller om plutonium men säkert vilka förfärliga effekter bomben har och själva bodde de i en av konventionella vapen totalförstörd stad. Min fysiklärare var ingen nazist men hans svar andas akademikerns överlägsna attityd när vanliga människor lägger sig i politiken.

    Wikipedia behöver inte ha rätt med sin siffra. 500 miljoner underskrifter kommer från initierad litteratur i ämnet.

  3. 11 augusti, 2015 at 12:06

    I går fick Svenska Fredskommittén det brev som Världsfredsrådets ordförande, mexikanen Socorro Gomes, har sänt ut med anledning av 70 år sedan Hiroshima och Nagasaki. Han nämner även Stockholmsappellen och har siffran 350 miljoner underskrifter som resultat. Jag kommer att verka för att SFK använder den siffran i fortsättningen.

Comments are closed.