Inför värnplikt!?


DN rapporterar idag ”Sju av tio svenskar vill återinföra värnplikten, visar en mätning av DN/Ipsos. Hela 87 procent anser att plikten i så fall ska gälla både kvinnor och män.  – Det finns ett stort folkligt engagemang för idén om värnplikt, säger David Ahlin, opinionschef på Ipsos. För snart sex år sedan, 2010, avskaffades värnplikten för att ersättas av ett yrkesförsvar. Men det nya systemet med hel- och deltidsanställda soldater haltar betänkligt.http://www.dn.se/nyheter/sverige/starkt-stod-att-infora-varnplikt-for-bada-konen/

Värnpliktiga
I dag saknas 7.500 soldater, sjömän och gruppbefäl, vilket motsvarar halva krigsorganisationen. I stället fylls luckorna av tidigare värnpliktiga – men dessa har inte övat och är i praktiken papperssoldater. Dessutom har det nya systemet blivit dyrare än planerat. Därför tillsatte regeringen i höstas en utredning om försvarets personalförsörjning som leds av den tidigare MP-politikern Annika Nordgren Christensen. Skulle hon föreslå en återinförd värnplikt i någon form har det stort stöd i opinionen.

Beslutet att avveckla värnplikten togs av riksdagen 2009, med endast tre rösters övervikt, och trädde i kraft året därpå. Det var ett beslut som inte hade stöd hos svenska folket. I en Sifo-mätning som gjordes tre månader före riksdagsbeslutet 2009 var 63 procent av befolkningen emot att värnplikten avskaffades.” (Slut DN)

Frågan om värnplikt diskuteras i gående i den mycket intressanta boken Försvaret främst. En antologi om hur Sverige kan och bör försvara sig, som jag håller på att läsa.
Försvaret främst
Redaktör är professor Anders Björnsson.
Medverkande Rolf Andersson, Carl Björeman, Anders Björnsson, Per Blomquist, Arvid Cronenberg, Gunnar Fredriksson, Hans M. Gabrielsson, Lotta Gröning, Sven Hirdman, Peter Hultqvist, Gustav Hägglund, Gunnar Lassinantti, Lars-Gunnar Liljestrand, Bengt Loenbom, Lennart Palm, Thage G Peterson, Jan Wickbom, Ulf Wickbom och Kent Zetterberg. Flera av dessa är mycket namnkunniga, som nuvarande försvarsministern Peter Hultqvist, förre försvarsministern Thage G Peterson, förre finske ÖB Gustav Hägglund, förre ambassadören Sven Hirdman och ordförande för FIB-juristerna Lars-Gunnar Liljestrand.

I mitt läsande av även andra författare är att här ges en bred kavalkad, många relevanta aspekter och inträngande analyser av centrala frågor för vårt försvar och vårt land av såväl de för mig mer namnkunniga som av andra skribenter. Senast läste jag kapitlet ”Försvarsbeslutets förfall efter 1945” av den mycket Rysslandskritiske general Carl Björeman. Denne fokuserar på hur det svenska militärindustriella komplexet motverkade en självständig neutralitetspolitik.

Boken utges av Celanders förlag. http://www.celanders.se/forsvaretframst.htm

Förlagets presentation återges:
Under hela kalla kriget hade Sverige ett starkt försvar – i luften, på marken, i våra farvatten. Det hade byggts upp under 1900-talets besvärliga krisår. Det hade starkt folkligt stöd och deltagande. Det ingav respekt i omvärlden. Det var inte inriktat på angrepp utan på att möta en anfallande fiende. Det kunde användas i fredsbevarande operationer. Det fungerade som stöd för Förenta Nationerna och var samtidigt en förutsättning för den svenska neutralitetspolitiken, för en aktiv svensk utrikespolitik. Sverige kunde vara alliansfritt och bygga säkerhet i första hand på egen militär styrka.

Det senaste kvartsseklet har eroderat denna grund för landets försvarskraft och för vårt nationella oberoende. Försvaret har av ledande politiker beskrivits som ett särintresse, inte ett nationellt intresse. Det har fått stå tillbaka för andra satsningar i statsbudgeten. Det har ställts om från invasionsförsvar till insatser i andra länder där militär konfrontation pågår. Försvarsmakten skulle bestå av expeditionskårer med yrkessoldater. Den allmänna värnplikten försvann liksom tron på att vårt territorium kunde hållas. Räddningen antogs komma utifrån, inte från landets egna styrkor.

Denna försvars- och säkerhetspolitik har lidit bankrutt. Det är en aktuell och akut uppgift att återskapa ett försvar av hela landet, med deltagande av hela folket. Det kräver nytänkande, men utan att gamla lärdomar ges upp. I denna antologi utpekas en färdriktning – av politiker, historiker, militärer, publicister, diplomater, jurister, alla sakkunniga på sina områden. Med boken Försvaret främst lämnas ett viktigt bidrag till hur detta arbete bör bedrivas.

em> i Andra om: , , ,, kris, , , ,


17 svar till “Inför värnplikt!?”

    • Varför koppla detta till militär? Jag ser en totalförvarsplikt där man kan jobba som sjukvårdare, brandman, polis, IT-specialist, logistiker och mer. Hur kan detta från vänster vara fel? Vi bidrar solidariskt till ett skydd i kristider.

      • Jag håller med Gunnar. Om det inte finns ett bra civilförsvar så kan man lägga ner allt försvar överhuvud taget. Det handlar om att grundläggande resurser måste finnas i händelse av kris (det behöver ju inte vara öppet krig, men internationella förvecklingar som stör import exempelvis).

        Är god beredskap vad det gäller livsmedel förenlig med vinstdrivande företag som koncentrerar sig till allt färre orter? Finns ordentliga reserver av drivmedel, mediciner etc etc? Med tanke på hur krig ser ut numera verkar civilförsvar samt snabbt inkallade lokala resurser med viss eldkraft (hemvärn) vara det viktigaste, för att skydda kraftledningar, hamnar etc. Den politiska överbyggnaden till detta är en utrikespolitik som visar omvärlden att vi inte är aggressiva men är beredda att försvara oss om det kniper. Egentligen är det väl där man skall börja, alltså att utarbeta politiken för hur totalförsvaret skall se ut.

        Sedan har vi ju (om jag minns rätt) en total värnplikt för män och kvinnor upp till 60 års ålder vad det gäller att hjälpa till vid civila störningar. Vet inte om detta tas på allvar längre, men med tanke på att samhället blir alltmer sårbart för störningar skulle det väl vara bra med massutbildning även i enklare sjukvård, brandbekämpning etc?

    • Pacifism hade nog inte funkat så bra mot Hitlertyskland och mot Japan under Andra Världskriget. Det duger heller inget vidare mot fanatiska mördare som IS.

  1. Ja, värnplikten bör återinföras så fort som möjligt! Det framförs argument om att det är svårt att fylla platserna i det nuvarande yrkesförsvaret. Viktigt men minst lika viktigt är att åter göra försvaret en angelägenhet för alla svenska medborgare. Dom yngre som skriker högst emot behöver det som mest..

  2. Benny Holmberg har gjort en utförlig recension av boken i Kulturen. Han avslutar ”Antologin Försvaret främst är en utmärkt, faktafylld och inte minst åsiktsbemängd grundval för en försvarspolitisk debatt som sträcker sig över hela skalan inte bara bakåt och framåt tidsmässigt utan också på djupet i folks medvetande angående försvarsviljan. Boken bidrar med grundläggande material och debattrådar som spänner från medlemskap i militärallianser till självständigt försvar och varianter där emellan.” (http://tidningenkulturen.se/index.php/litteratur-topp/litteraturkritik/20801-litteratur-anders-bjornsson-redaktor-forsvaret-framst)

  3. Även om vi inför värnplikt så kommer de inte bidra till att vi får samma kvantitet som under kalla kriget. Så ett samarbete med andra nationer är fortfarande vitalt för vår försvarsförmåga.

  4. Självklart ska vi ha en värnpliktsarmé! De som i sista hand kan försvara landet är folket ute i hela landet. Det är bra att alla får lära sig det.

  5. Med Mönstring och värnplikt vinner vi många bonuseffekter — dessutom får vi de soldater som vi behöver och som kan vara ett underlag för ledare inom försvaret

  6. Vpl-försvaret under kalla kriget syftade till att hålla ställningarna fram till dess Nato hann komma till vår undsättning. Vpl då var inget alternativ till Nato, utan vårt sätt att samverka med dem.

    Idén om värnplkt som alternativet rill Nato är, om man vill vara vänlig, välvillig, men saknar tyvärr varje spår av förankring i verkligheten.

    • Om mer expansiva och krigiska NATO (Jugoslavien, Afghanistan, Libyen, Ukraina etc) anfaller då? Smartare att även samarbeta med Ryssland militärt, kanske lika mycket som med NATO. Då minskar risken för att bli indraget i krig skulle jag tro.

      • Snälla du. Är du på allvar orolig över att Nato ska invadera Gotland? samarbeta med Ryssland, ja varför inte samarbeta med en regim som mördar journalister har dödsskvadroner i Tjetjenien och beter sig som en internationell piraya. Eller du vill väl inte kännas vid något av det, konspirationer alltihop eller hur?
        Jag hoppas verkligen du får betalt för att skriva alla dumheter du skriver annars känns det som det är lite meningslöst jag menar tror du på allvar att Svenska regirengen oavsett vilken skulle närma sig Ryssland istället för Väst? (Usa)

        • Nej, jag är inte rädd att NATO eller Ryssland ska invadera Gotland. Det är inte visat att Ryssland mördat journalister. Däremot har flera tiotal dödats i USA-initierade aggressionskrig detta millenium – bland de uppemot 2 miljoner som dödats pga. detta (C:a 3 gånger fler än i Stalins utrensningar). Dagens piraya är USA & Co. USA krig i Afghanistan långt utöver FN-mandat, kriget i Irak, och i Syrien via ombud (mycket väl belagt). NATO:s krig i Libyen långt utöver FN-mandat. Stödet till fascistinfluerade statskuppen mot vald president i Ukraina, deltagande i och stöd till Saudiarabiens brutala krig i Jemen mm. Ryssland har hårt slagit ned uppror i Tjetjenien, som i ett krig var klart terroristinfluerat. Ett land har enligt FN-stadgan rätt att freda sitt land mot uppror. Det har också t.ex. Assad, men här finns starka belägg för intervention utifrån, i linje med kända Pentagondokument, som presenterats av förre NATO-ÖB general W Clark. Läs gärna boken/skriften ”USA som världspolis”

          Apropå piraya: Statskupper mot demokratiskt valda regeringar efter Andra Världskriget.
          Det finns inget land i världen som stött tillnärmelsevis så många militärkupper i demokratiska länder som USA. Utrikespolitiskt har USA tydligt visat att landet inte är för demokrati. Man kan kritisera och angripa diktaturer som står självständiga i förhållande till USA, som Irak, Libyen och Syrien men inte andra (Egypten, Tunisien, Bahrain, Saudiarabien, Pinochets Chile och alla de militärdiktaturer som USA stött/etablerat i Sydamerika och även i Sydostasien.) Några demokratiskt valda regeringar som USA störtat i statskupper.
          -Mossadeq i Iran 1953;
          -Arbenz i Guatemala 1954;
          -Sukarno i Indonesien 1965;
          -Allende i Chile 1973;
          -Sihanouk i Kambodja 1970;
          -USA invaderar militärt och störtar den demokratiska Bishopregeringen i Grenada 1983;
          -USA understödjer statskupp en i Venezuela 2002, och erkänner, omedelbart och officiellt, kuppmakarna som de nya representanterna för landet. Problemet för USA var att kuppen misslyckades;
          -Den folkvalde presidenten Aristide kidnappas i Haiti av USA 2004 och skickas till Afrika. En statskupp genomförs, med USA:s stöd och många Aristide-anhängare mördas eller fängslas;
          -Zelaya i Honduras 2009;
          -Stödet till den egyptiska militärens statskupp mot Morsi 2013.
          -Stödet till statskuppen i Ukraina i februari 2014
          -Statskuppsförsök i Venezuela 2015.

  7. Civilförsvar- ja. Men militär värnplikt för att försvara landet? Mot vem och vad? Vem bestämmer vem som är fiende och vem som är vän? Vanliga enkla människor har stridit och dött i elitens krig i århundraden utan att begripa vad de krigar och dör för. Eliten däremot överlever och kan kassera in vinsten. Oavsett om vi är med i NATO eller ej så skulle ett krig idagsläget föras med NATO som allierad och kriget skulle som alla krig, inte handla om att försvara min frihet utan elitens plånböcker. Det skulle jag inte vara beredd att offra mitt liv för.

    All wars are bankers wars.

  8. Absolut hellre en svensk oberoende armé än NATO!! Dessutom var väl satsningen på JAS och egen vapenindustri men framförallt det svenska förebyggande arbetet för att vara neutrala? Det finns flera fördelar med ett oberoende och neutralt ledarskap än att följa den ensidiga NATOismen