Folket i Bild/Kulturfront i Blekinge tog i samband med årsmötet ett uttalande mot sanktionerna mot Ryssland. Det ligger till grund för en motion till Folket i Bilds stämma samt har 16 mars publicerats i Sydöstran:
Sverige deltar i USA:s och EU:s ekonomiska sanktioner mot Ryssland. Det innebär att Sverige deltar i ekonomisk krigföring mot detta land. Juristen Per Boström skriver i folkrättsantologin ”Lagen mot krig” med hänvisning till sanktionerna mot Kuba: ”Ofta utgör sådana sanktioner ett aggressivt ekonomiskt tvång i syfte att åstadkomma regimskifte eller destabilisering av landet i fråga.” Detta passar exakt in på de antiryska sanktionerna. De har inte beslutats av FN:s säkerhetsråd samt strider mot aggressionsförbudet i stadgans artikel 2 och är därmed olagliga.
Ryssland har flera gånger anklagats för att invadera ukrainskt territorium för att hjälpa de som kämpar för ökat självstyre i Donbass. Det är Ukrainas regerings företrädare som framför anklagelserna men de har inte kunnat peka på några bevis för sina påståenden. Större trupprörelser borde finnas på satellitbilder. OSSE:s observatörer har inte iakttagit några ryska trupprörelser på ukrainsk mark. Dessutom framträdde stabschefen för Ukrainas väpnade styrkor, general Viktor Muzhenko i en nyhetsrapport i Ukrainas TV kanal 5 den 29 januari och sade med betoning att Ukrainas trupper inte kämpar mot några reguljära trupper från den ryska armén.
Med andra ord: Han förnekar uttalat och klart själva grunden för alla sanktioner mot Ryssland. De vilar på ett falskt påstående att Ukraina kämpar mot reguljära enheter från den ryska armén. Detta utgör alltså själva grunden för alla ekonomiska sanktioner som är i kraft mot Ryssland.
Sverige är alliansfritt och har ingen orsak att delta i de krigshandlingar som sanktioner utgör för att tillfredsställa Nato. Inte heller utgör medlemskapet i EU ett tvång att delta i sådana folkrättsstridiga åtgärder. Till detta kommer att det är europeiska länder som får offra mest genom försämrad handel och andra förbindelser medan USA slipper lindrigt undan.
Sverige bör upphöra med att delta i sanktionerna och i EU kräva att de hävs.
Sisela Björnsson, Ulf Bjerén och Anders Åsman
Folket i Bild/Kulturfronts Blekingeavdelning
Anders Romelsjö: Och 17/3 skriver Pål Steigan på sin blogg att Spanien, Italien, Grekland, Ungern och Cypern har uttalat att man vill att EU upphör med sanktionerna mot Ryssland. Detsamma vill representanter för näringslivet i olika länder, inte minst i Tyskland.
intressant.se Ukraina, Ryssland, fascism, politik, USA, statskupp krig, desinformation ekonomi imperialism, kapitalism NATO EU, Ryssland Merkel, Hollande,
Sydöstran 16/3 Pål Steigan 17/3 John Pilger i Counterpunch John Pilgers artikel annorstädes Jan Öberg DN 8/2 Intervju med Merkel Lavros uttalande Hollandes uttalande Sveriges Radio 7/2 Pål Steigan Globalresearch 6/2 Robert Parry 6/2 Parrys bok Huvudstadsbladet 5/2 E Zuesse på Globalresearch 31/1 Åtta dagar 29/8 2014DN 24/1 The saker Globalresearch 22/1 Globalresearch 23/1 OSSE:s hemsida Hans lilla gröna Oliver Stone på FacebookNyhetsbanken Ryssland fördömer USA & EU:s nej till resolution mot nazismen Talesman för Ryssland Nej från USA & Co mot nazism-resolution FN-resolutionen 2012 DN 23/11 SvD 23/11 Orangea revolutionen Michael Roberts blog Från Poroshenko till Putin – en nedförsbacke Pål Steigan 15/11 DN Debatt 13/9 M Hudson i CounterpunchPål Steigan Counterpunch om USA:s UkrainapolitikYatsenjuk och Nuland DN 30/7DN 23/2
Rozoff i Globalresearch
6 svar till “Häv sanktionerna mot Ryssland!”
”Sverige är alliansfritt och har ingen orsak att delta i de krigshandlingar som sanktioner utgör för att tillfredsställa Nato.”
Det är inte sant. Sverige är EU-medlem och därigenom inte alliansfritt. I de fördrag vi ingått med EU finns omfattande, såväl utrikes- som försvarspolitiska, förpliktelser. Talet om alliansfrihet är i detta perspektiv endast patetiskt och världsfrånvänt. Acceptera istället verkligheten och se den som den är. Att grunda sin analys utifrån antaganden som är falska leder ingenvart.
Sanningen är att Sverige inte ens var alliansfritt under det ”Kalla kriget”. Alliansfriheten under denna tid var inrikespolitiskt betingad. Både Nato och Warzawapakten var väl medvetna om att Sverige de facto ingick i Natos intressesfär. Det fanns en omfattande krigsplanering, som i allt väsentligt byggde på samverkan med Nato, samtidigt som underrättelseutbytet var omfattande.
Det finns flera olika grader av samarbete och i en relation. Utan tvekan har Sverige tagit flera steg närmare medlemskap i NATO, via Partnership for Peace, stora gemensamma övningar i svenskt luftrum och genom den föreslagna värdlandsavtalet. Ett medlemskap skulle innebära ett ödesdigert steg som ökar risken för att Sverige dras in i krig, och minskar det nationella självbestämmandet. Läs även Franz Smideks artikel på http://www.newsvoice.se idag!
Min poäng består i meningslösheten i att tala om en ”alliansfrihet”, som inte finns och som utifrån ett realpolitiskt perspektiv heller aldrig funnits. Vad jag menar är att resonemangen kring ”alliansfrihet” bygger på självbedrägeri. Vid vilken ”grad” som ”alliansfriheten” överges är för mig i detta sammanhang ointressant. Åter vi är inte ”alliansfria”.
Svar på Gelas första kommentar:
För att fatta mig kort, hålla mig till blogginläggets ämne och inte diskutera samtliga aspekter på den svenska officiellt deklarerade alliansfriheten i historien och samtiden vill jag påpeka: 1. Eftersom Sverige obestridligt inte är medlem av militäralliansen Nato behöver Sverige inte delta i aggressiva sanktioner mot Ryssland för att tillfredställa denna organisation. 2. Den så kallade ”solidaritetsklausulen” i EU:s Lissabonfördrag gäller vid militärt angrepp på EU-land och omfattar inte ekonomisk krigföring.
Man kan fråga sig vems intressen tillvaratar Sverige med ett hökaktigt förhållningssätt:
”… at least seven EU countries: Greece, Cyprus, Austria, Italy, Spain, Hungary and Slovakia are against an automatic prolongation of sanctions. France, Luxemburg, Malta and some other states have a moderate stance on the issue.
The Baltic States, SWEDEN and Great Britain are actively seeking that sanctions be extended.”
http://www.strategic-culture.org/news/2015/03/20/slovenia-against-eus-extending-anti-russian-sanctions-prime-minister.html
Farhågorna efter Margot Wallströms uttalanden om Putins skräckvälde och huset Sauds medeltida maktutövning tar sig olika uttryck i MSM. Uteblivna förtjänster från vapenförsäljning och minskat stöd för Sveriges kandidatur till FN:s säkerhetsråd är argument i det ena fallet. Å andra sidan är Wallströms omsorger om politiska lösdrivare och oligarker (för närvarande upptagna med privatisering och styckning av Ukraina) föremål för beundran i MSM. Ingen oro över Sveriges kostnader och förlorade marknadsandelar där inte.
Det har under senare år visat sig att själva folkviljan är ett allvarligt hot mot demokrati och mänskliga rättigheter. Se bara på Krim där befolkningen nyligen underkände bolsjevikernas gränsdragningar från år 1954. Den olagliga kuppregimen i Kiev däremot, den godkänner bolsjevikernas gränsdragningarna i östra och södra Ukraina, läs västra Ryssland. Däremot raserar kuppregimen bolsjevikernas statyer och minnesmärken i rask takt. Människorna som bor på Rysslands vidlyftiga presenter till Ukraina beskrivs som terrorister befriade från rättigheter i den nya väststödda gemenskapen. Ungefär som i en annan present där det händer att barnafödande terrorister ligger och dör vid vägspärrar. Där kan man också se folk i t-tröjor med en bild på en gravid terrorist med texten One Shot Two Kill.
Den 1 februari 2003 förintades rymdfärjan Columbia med amerikaner och en israel ombord över staden Palestine i östra Texas. Ska man ta det som ett omen kanske?