Uttalande av Föreningen Syriensolidaritet med anledning av Israels terrordåd mot Syrien

”Medan Syriens regering fullföljer sina självpåtagna åtgärder om nedrustning och avvecklar sina kemiska stridsvapen i enlighet med löften till FN fortsätter Israel med sin terrorpolitik. Under torsdagen framkom det att Israel genomfört ytterligare en bombattack mot Syrien i strid med folkrätten. Trots det uppenbara brottet mot all internationell lagstiftning har omvärldens reaktioner varit ytterst fåtaliga. Syriensolidaritet upprepar kravet om att Israels alla massförstörelsevapen måste, likt Syriens kemiska vapen, ställas under internationell kontroll för efterföljande förstörelse. Syriensolidaritet fördömer i starkaste ordalag den israeliska attacken och uppmanar den svenska regeringen att officiellt protestera mot det uppenbara brottet mot folkrätten.

Föreningen Syriensolidaritet 2013-11-01”

Jag vill påminna om att Israel utan repressalier eller allvarlig kritik bombat i Syrien vid några tillfällen detta år, helt i strid med FN-stadgan förstås.

Bilden nedan föreställer förödelse i Damaskus efter ett av Israels bombanfall. Det internationella samfundet (De ledande i USA och dess allierade, inklusive pressen) har tigit eller protesterat helt lamt.

Den 5 maj skrev Dagens Nyheter ”I skydd av mörkret anföll Israel Syrien tidigt på söndagen, enligt den syriska statstelevisionen. Al-Assad-regimen hävdar att detta är den israeliska militärens andra attack på lika många dagar, denna gång mot den militära forskningsanläggningen Jamraya på Jabal Qasiun alldeles utanför huvudstaden Damaskus. Israel har inte tagit på sig ansvaret för anfallet som dominerades av två kraftiga explosioner, men det skulle ha varit den andra offensiven mot Syrien på 48 timmar.”
Världens massmedia (och denna blogg) rapporterade 31 januari att Israel utan krigsförklaring angripit Syrien efter att ha informerat USA dessförinnan. Senast angrep Israel Gaza hösten 2012, 2009 och dessförinnan Libanon 2006. Svenska Dagbladet skriver

Krigstillståndet mellan Syrien och Israel går 65 år tillbaka i tiden och är en sannolikt försummad aspekt på kriget. Man kan uppfatta att Israel ibland är USA:s bepansrade näve i Mellanöstern, men man agerar också självständigt, ibland sannolikt mot USA:s omdelbara intressen, men knappast utan att i förväg informera USA som vid detta angrepp eller angreppen på försvarslösa i Gaza.

Sedan kriget 1948 har Syrien och Israel har varit i ett tillstånd av krig (med korta perioder av misslyckade förhandlingar). Ockupationen av Syriens Golanhöjder och övre delen av berget Hermon 1967 av Israel gav landet viktig kontroll över hela övre Jordanfloden på Syriens bekostnad.

En 1987 bok av överste Emmanuel Wald i den israeliska generalstaben avslöjar att målen för Israels invasion av Libanon 1982 under Ariel Sharons plan med kodnamnet ”Oranim”, med tyst godkännande av USA, var att besegra de syriska trupper i Bekaadalen. Men den syriska armén stoppade den israeliska armén i slaget vid Sultan Jakub och slaget vid Ain Zahalta. Sharons plan att erövra hela Libanon och förstöra Syrien som en militär makt gick i stöpet.

I en artikel i Counterpunch av den arabiske journalisten Nicola Nasser som sedan länge arbetar på Västbanken
menar denne att Israel har en plan A och en plan B då det gäller Syrien. Jag återger nedan en del av dennes resonemang utan att instämma på varje punkt.

”Plan A” var att ersätta den syriska regimen med en ny regering som kunde acceptera ett bra ”fredsavtal” med Israel. Då inte detta gick tillämpas nu ”Plan B” framgångsrikt genom att avväpna Syrien från dess kemiska vapen för att beröva Syrien dess strategiska defensiva avskräckningsförmåga mot Israels överväldigande arsenal av kärnvapen, kemiska och biologiska massförstörelsevapen.

Israels påstådda neutralitet har slagits i spillror av ingen annan än dess president Shimon Peres.
I sitt tal vid 40-årsminnet av cirka tre tusen israeliska soldater som dödades i kriget 1973 med Syrien och Egypten avslöjade Peres att Israel kraftigt underblåst den syriska konflikten. Peres sade ”Idag straffas den syriske presidenten Basher al – Assad” för sin vägran att kompromissa med Israel och det syriska folket får betala för det.”

När det blev alldeles tydligt att USA, den viktiga garanten för Israels överlevnad gör en ”U – sväng” i sin Syrien-politik genom att utesluta militära lösningar som ”oacceptabla” blev Israel otåligt och kunde inte längre dölja sitt intresse i konflikten.

Den sjuttonde september publicerade stora massmedia att Israel vill att Assad tvingas bort. Enligt dagstidningen Jerusalem Post har Israels USA-ambassadör Michael Oren sagt ”Vi har alltid velat ha bort Bashar Assad att gå, vi föredrar alltid demotståndare som inte stöds av Iran. ”Den största faran för Israel är den strategiska båge som sträcker sig från Teheran över Damaskus till Beirut. Och vi ser Assad regimen som den starka slutstenen i den bågen”. Målet är bryta sönder resurser, infrastruktur och regeringsmakt i ett Syrien som stöds av en Iranvänlig regering i Irak liksom av de palestinska befrielserörelserna som motstått mer än sextio årtionden av israelisk militär ockupation. Detta tills Syrien tvingas att villkorslöst acceptera de israeliska villkoren för vad Peres kallade en ”kompromiss” med Israel som en förutsättning för återlämnande av de av Israel ockuperade syriska Golanhöjderna.

Syrien – en udda figur.

Enligt Obama är ”USA berett att använda hela sin makt, inklusive militärt våld, för att säkra Israels intressen.”

Slutet på det kalla kriget öppnade en ny möjlighet att bygga vidare på det egyptiska – Israels fredsavtalet. Ett fredsavtal undertecknades mellan PLO och Israel, följt av ett fredsavla mellan Israel och Jordanien följande år. Under invasionen av Libanon 1982 försökte Israel förgäves att påtvinga Libanon ett liknande fördrag, men Syriens inflytande hindrade detta.

Syrien förblir den udda figuren i det arabiska fredsbältet runt Israel. Damaskus har en nyckel även till varaktigheten av palestinska, jordanska och egyptiska fredsavtal med Israel. Syrien kommer inte att lämna över denna nyckel utan att de israeliska ockupationsstyrkorna dras tillbaka från delar av Syrien och andra arabiska länder och utan att den ”palestinska frågan” får en vettig lösning.

Därför kommer USA:s och Israels ”Plan A” att finnas kvar på båda ländernas dagordningar, i avvaktan på lämpligt tillfälle.

i Andra om: Syrien, Israel, kemiska vapen,folkrätt imperialism, Obama, krig, USA, Politik, FN, massmedia infiltration kärnvapen, utrikespolitik NATO Iran, ”Irak”, demokrati,fred, desinformation, terrorism, vapen,

Sydöstran 24/5 Counterpunch 15/10 , Aron Lund på Joshua Landis 24/9 Wall Street Journal 26/9 Guardian 2/10 William Blum i Counterpunch 8/10 Cornucopia blogg SvD 24/3 Globalresearch artikel FIB-Kulturfront Aron Lund 24/9 Björnbrum 27/9 ISTEAMS Ghoutarapport 16/9Time 16/9 om FN:s rapport Reuters 16/9 Washington Post 24/3 DN 25/3 Nyhetsbanken om gaskrig Nyhetsbanken om kidnappning av FN-observatörer EU fördömer terrorister DN 23/3 DN 19/3 Björnbrum DN 21/3 SvD 22/3Svensson-bloggen Guardian Independent Amnesty SvD 15/3 Knut Lindelöfs blogg Aron Lund SKP-bloggen AFP V:s uttalande SvD 13/3 om Amnesty SvT Karen Leukefeld i Junge Welt Sunday Times 3/3 NyhetsbankenBjörnbrum Foto-Lasse Tipping Point Moska-mötet DN 2/3 Globalresearch om John Kerry Intervju med Assad 3/3 i Sunday Times New York Times 26/2 SvD 28/2 NY Times 28/2 kl 9.30 DN Dagens Industri 26/2 Wall Street Journal 25/2Daily Star Carl Bildts bloggTrend Nyhetsbanken Björnbrum Läkartidningen kommentarer Läkartidningen Syrien-artikel VoltairenetNyhetsbanken DN 14/2 SVD 14/2 P Giraldi EU om Syrien 18/2 SvD Clark i Democracy Now Middle East Online 18/2 Reuters AB 10/2Expressen 11/2 DN 10/2 SvT Agenda 10/2 kl 21.15SvD Telegraph Guardian Croneman NY Times DN 7/2SvD 9/2 Unconventional warfare dokument UW dokumentDN 22/1 Nyhetsbanken FIB-KulturfrontFIB-Kulturfront Profil Online DN 24/1 Björnbrum Veterans for Peace 19/12 Veterans for peace om Syrien Carla Stea i Globalresearch Hela pingstenSKP-blogg -uttlande från Syriens kommunistparti 5/1 Tarpleys artikel Pepe Escobars artikel Agrab Aron Lunds artikel på engelska USA-bloggen DN 25/12Björnbrum 23/12 SKP-bloggen DOHA-protokollet DN 26/12 SvD 25/12 SvD Clearinghouse SvD 20/12 ClearinghouseSvD 20/12 DN 20/12 SvT 20/12 FIB-KulturfrontCornucopia DN 16/12SvD 16/12 Michel Chossudovsky 14/12SvD II 14/12 Pakistan Observer 16/12 SvD 16/12 SvD 14/12 AB 14/12 Kommunisternas blogg 13/12New York Times 13/12 SvD 16/12 Russia Today 6/12 Turkish Weekly Syrian Perspective DN 11/12 SvD 12/12 Independent USA-bloggen 8 dagar8 dagar 11/12 Globalresearch 8/12 Proletären Flamman 28/11 FredsinitiativetPepprat och Rödgrönt DN 5/12 SvD 5/12 Worldcrunch Russia Today 3/12 Replik i AB 3/12 Einarsprachenvaria Aftonbladet 30/11 Anders Svenssons blogg Ulf Gudmundsson ledare i SvD 1/12 DN 1/12Bilderblogg M Omars blogg Åtta dagar. Stefan Lindgren USA-bloggen Björnbrum SvT om al-Qaida-svenskar Nyhetsbanken Sunday Express 19/11 New York Times 16/11 Folket i Bild Kulturfront Mohamed Omars tal på hans blogg Syriensolidaritets hemsida Stefan Lindgrens blogg New York Times 31/10 Washington Post 1/11 Bill Auken Countercurrents 2/10 Konflikt 27/10 S Hersh i The New Yorker 2007 Aftonbladet – Bildts strategiråd FolkrättsbevakningenDN 12/10Anförande av Rysslands ambassadör