Filosofins problem eller problemens filosofi – på Södertörn?


Denna artikel av Ulf Karlström har nu flyttats till Globalpolitics.se. Filosofins problem eller problemens filosofi – på Södertörn?. Ett par nya kommentarer har också flyttats dit.

Gå till Globalpolitics.se!


4 svar till “Filosofins problem eller problemens filosofi – på Södertörn?”

  1. Lite väl förenklat i min smak, samhället kan inte mätas på samma sätt som i naturvetenskaperna av det enkla skälet att man inte kan plocka in samhället i ett laboratorium. Man behöver inte gå till postmodernismen för att hitta den typen av kritik. Vår Gunnar Myrdal t.ex fick nobelpriset bl.a pga sin kritik i denna fråga, se t.ex ”Objektivitetsproblemet i samhällsforskningen”. Man måste nog vara naturvetare för att förenkla saker på det sättet.

  2. Den kulturmarxistiska postmodernismen är i sig en kognitiv anpassning till verkligheten. Marxisterna kom inte ur arbetarklassen, utan ur tjänstemännens mer borgerliga skikt. När arbetarklassen inte följde det självutnämnda avantgardet anpassade det sig till situationen och utvecklade teorier som passade deras livssituation på arbetsmarknaden och empiri bättre. Genus, klimat, flum, individualism baserad på grupptillhörighet. Postmodernismen spelar de konservativa rakt i händerna, den odlar fram fascism precis som statens vargpolitik skapar tjuvskytte.

  3. 1. Postmodernismen är inte marxistisk utan en teoretisk strömning som ifrågasätter alla stora teoriers anspråk på att ha monopol på sanningen
    2. Huvuddelen av medlemmarna i den marxistiska arbetarrörelsen kommer från arbetarklassen även om en del ledare och upphovsmän hade annan klassbakgrund. Du pratar om 1,5 sekels socialdemokratiska och kommunistiska partiers historia.
    3. Om klimatförändringar och kvinnors kamp för jämlikhet är flum återstår att se. Av klimatförnekare och kvinnoföraktare finns det gott om hos fascisterna så det kanske är snarare där fascismen finns? Se senaste valresultatet i Brasilien.
    4. De olika post-teorierna har haft en i grunden positiv ansats när de ifrågasätter vetenskapens och medias självgoda anspråk på att stå för Sanningen. Det negativa är att vissa stromningar ifrågasatt om det över huvud taget går att säg något vettigt överhuvudtaget förutom om väldigt lokala fenomen. Det leder till apati och möjligtvis mot fascism. Å andra sidan så kanske postisarnas kritik mot marxismens anspråk på att kunna förutsäga framtiden 10 000-tals år in i framtiden, ända in i kommunismens lyckorike, kanske berättigad.
    Vad tycker du själv PM om klimat och genus? Elda på med kol och kvinnor tillbaka till spisen?

  4. ”Vad tycker du själv PM om klimat och genus? Elda på med kol och kvinnor tillbaka till spisen?”

    Min uppfattning är att drivandet av de här frågorna har uppgiften att föra ”revolutionen” framåt i en tid då allt fler samlas kring det marknadsekonomiska systemet. Det behövs alltså andra perspektiv för socialismens överlevnad. Men för mig är det egentligen sakfrågor som inte har så mycket med politiken att göra. Att sudda ut könsskillnader tror jag är farliga sociala konstruktioner. De här idéerna har uppstått i de västerländska samhällena och risken är att människorna slutar föda barn. I och för sig har jag inget emot en nativitetsminskning som skulle minska utplundringen av naturens resurser men den borde i så fall bli mer lika över alla kontinenter annars får jorden ett folkombyte. Minskandet av användningen av fossila bränslen tror jag den innovativa marknaden kan lyckas bäst med. En annan möjlighet skulle vara ett fullskaligt världskrig med kärnvapen eller eller en global epidemi så människomassan kunde minskas till åtminstone hälften för då skulle konsumtionsbehovet minska med minst lika mycket och regnskogar, olja, malm, mineraler m.m. får finnas kvar till kommande generationer.