Frågan är egentligen irrelevant. Skulle det verkligen gå så illa som opinionsmätningarna tycks tyda på så spelar det ingen roll hur de slutar, de kommer i alla fall att ersättas med nya partiledare. Men egentligen så är det inget irritationsmoment för mig, det är det istället opinionsmätningarna som har blivit. [column width=”49%” padding=”2%”]Varje dag, helt utan undantag, så presenterar media nya opinionsmätningar och mitt tålamod med det hade definitivt inte underlättats om det varje gång hade varit goda nyheter istället för dåliga. Det är helt ärligt och sagt med handen på hjärtat. Det handlar inte om ett överdrivet mätande, det handlar om kaskadkräkningar av mätresultat från dessa företag, och från media som känner sig tvingade att presentera tjafset i konkurrens med andra media.
Det block som säger att de ska förbjuda att opinions-
mätningar presenteras mer än en gång i månaden nästa valår 2014 kommer att vinna oerhörda sympatier. En annan sak är givetvis en stilla undran om vad dessa mätningar får för inverkan på den allmänna opinionen. Människan är en social varelse, ett flockdjur, och det är inte alltid skrivet i sten vilka handlingsbenägenheter som triggas av allt sämre opinionssiffror för ett block.
Media ska kritiskt granska politiker och politiken, men det känns inte lika självklart att man ska betala dyra pengar för att ett antal opinionsinstitut ständigt ska hålla upp ett blött finger i luften. Dessutom har media bestämt sig för att den kommande rödgröna förlusten beror på Mona Sahlin. Det är en märklig slutsats, men den framställs som en sanning för att media bestämt det.
De politiskt intresserade bryr sig antagligen mindre. Jag travade iväg med mina vänsterpartisedlar till röstlokalen och gjorde samma sak i år som vid alla val. Det finns inte något trovärdigt alternativ även om jag gillar vissa delar av Pirat-
partiets politik, och ääälskar Gudrun Schyman. Till och med Miljöpartiet får en och annan varm tanke, även om det just
[/column]
[column width=”49%” padding=”0”]
stannar vid tanken. Men hur fungerar det för dem som inte är speciellt intresserade, är det valdebatterna och rubrikerna som styr dem? Säkerligen inte helt, men antagligen i större utsträckning än dem som gått med i sitt favoritparti i alla fall, tror jag.
Sociologer, psykologer och statsvetare borde samman-
föras för att spekulera omkring vad dessa undersökningar får för resultat bland dem som inte redan flera år i förväg vetat vad de ska välja för parti. Tror man att det mätningarna i sig påverkar så borde man begränsa dem till en gång var trettionde dag.
it Opinionsmätningar, Mediekritik, Politik, Val 2010, Reklam, Påverkan, Opinionsinstitut, Integritet ex12 ab12 dn12 svd1 [/column]
38 svar till “Får Sahlin & Ohly sparken om två veckor?”
Är det inte upp till media själva om de vill ”betala dyra pengar” för opinionsundersökningarna? Vi läsare är ju intresserade. Hemskt ledsen för din skull att undersökningarna inte visar det just DU vill att de ska visa. Trösta dig med att det bara är mätningar. Folk har gott om tid att luras och skrämmas av högerspöket: ”moderaterna vill ju bara att rika ska bli rikare och fattiga fattigare”.
Är det inte ett uttryck på politiskt ointresse, att ”flera år i förväg” veta vad man ska rösta på? Det innebär ju att ett parti inte kan förändras – så som Moderaterna nu har förändrats. Men det vägrar ju vissa att inse, för de har ju redan bestämt sig, och då spelar ju inget annat någon roll.
Är det inte ett uttryck på politiskt ointresse, att ”flera år i förväg” veta vad man ska rösta på? Det innebär ju att ett parti inte kan förändras – så som Moderaterna nu har förändrats.
1) Nej det är det inte.
2) Moderaterna har inte förändrats, det är samma gamla vanliga högerparti.
Opinionsundersökningar är opinionsbildande. Det tycker jag och många andra är ett problem. Problemet förvärras av det faktum att svenska opinionsundersökningar aldrig publiceras i sin helhet, vilket dels gör det svårt/omöjligt att utföra någon slags vetenskaplig granskning av dem, och dels går att vinkla dem bortom all sans och förnuft. Samtidigt finns det någon slags gängse uppfattning, som alltså är helt irrationell, om att opinionsinstituten skulle vara några slags gudomlig inrättningar som står över alla mänskliga och politiska intressen och rätt och fel. Vilken politiker skulle inte vilja ha ett sådant ess i rockärmen?
PR (som i propaganda) är vår tids heliga graal. Som en skock får vallas vi mellan hagarna. Särskilt fåraktiga är vi när vi misstar propaganda för sanning.
SKOP ägs av en f.d. moderat politiker och ställer ledande frågor i sina undersökningar.
De anställda byts ut; sparkas utan anledning eller slutar p.g.a. oseriösa anställningsförhållanden.
Inga kollektivavtal, inga scheman, ingen sjukpenning, inga försäkringar och skitlöner…
De lovar möjlighter till löneökning om man är duktig och någon har fått 2 kr mer i timmen
och då blev det 88 kr i timmen inkl. semesterersättning.
Så varför tas deras undersökning över huvud taget på allvar?
Varför ska SKOP få reklam i SVT varje vecka?
Varför anlitar moderaterna (kollektivavtalsfantasterna?) SKOP?
Lagstifta mot dessa återkommande bloggar (max en bloggpost i månaden)
Varje dag, helt utan undantag, så presenterar Jinge nya bloggar och mitt tålamod med det hade definitivt inte underlättats om det varje gång hade varit goda bloggar istället för dåliga. Det är helt ärligt och sagt med handen på hjärtat. Det handlar inte om ett överdrivet mätande, det handlar om kaskadkräkningar av påverkan mätresultat från en av 1000 tals bloggare. :)
Ja du har kvar dina svårigheter ser jag… :)
Visst kan det vara så att väljare påverkas av vad man tror att andra väljare tycker. Men det gäller även utan opinionsundersökningar. Det kommer alltid att finnas väljare som funderar på vilket parti som det är mest taktiskt att rösta på. Opinionsundersökningarna gör att dessa väljare får ett bredare beslutsunderlag.
När jag var ung, var det väl i princip bara Sifo som mätte väljarsympatierna. Då uppfattades Sifomätningen som högsta sanning. En fördel med alla de olika mätningar som nu sprids som hönsgödsel är att vi kan se att de inte är 100 procent sanna, eftersom de kan ge olika resultat.
Störst effekt har nog väljarundersökningarna på valarbetarna. När exempelvis moderaterna når nya toppnivåer, så peppas deras valarbetare. Det blir roligt att ge sig ut och dela ut flygblad. För socialdemokratiska valarbetare känns det antagligen betydligt tyngre just nu.
Den stora effekten av den strida strömmen av opinionsundersökningar är inte hur de påverkar osäkra väljare som följer med strömmen, utan att de blockerar den demokratiska granskningen av partiernas politik under valupptakten. Tidningarna har begränsat utrymme och när opinionsundersökningarna tar upp plats, skjuter de bort en mer granskande journalistisk. Opinionsundersökningarna tömmer politiken på innehåll.
De underblåser också den urbota dumma tanken på valrörelsen som en ”match” eller tävling mellan blocken (inte ens partierna, längre), som om det hela vore ett spel eller en lek.
Jag kan rätt och slätt svara ”ja” på din fråga i rubriken. Det kommer vara omöjligt för Sahlin att sitta kvar vid en borgerlig valseger, lika mycket som det skulle vara ohållbart för Ohly att sitta kvar, trots att kanske Vänsterpartiet gör ett bättre val rent statistiskt. Jag kan inte se något annat scenario faktiskt. Visserligen så är vad jag vet Ohly rätt populär i partiet, men jag hoppas ändå partiledningen och partiet i övrigt inser, i sådana fall att Ohly inte kan sitta kvar eller om han inser det själv… Men det som känns avgjort på förhand är att Sahlin går vid en eventuell valförlust och jag har svårt att se något annat altenativ för Ohlys del, men vem vet.
Är det inte tänkbart att en eventuell rod-grön valförlust helt kommer skyllas på s och Sahlin under förutsättning att vp tangera föregående valresultat?
Det är inte så mycket Mona som politiker som rår för den eventuella valförlusten, det är snarare det faktum att alla minns – och grundar sitt röstande på – hennes tobleronedumheter för 15 år sedan, men ingen tycks minnas Reinfeldts alla skandaler, ens på allra senaste tid. Begriper inte hur detta kan komma sig. Att tala väl om Reinfeldt och rösta på honom för att han ser så ledsen, snäll och trevlig ut, det är ju horribelt. För den som vet hur hårdhänt han styr.
Ännu värre än opinionsmätningarna tycker jag tidningarnas nätomröstningar är, där ”man” får betygsätta politikernas insatser i debatter och utfrågningar. Det har väl knappast varit en enda sådan omröstning där inte allianssidan har utklassat de rödgröna … Vilket ju inte alls är sakligt, det är bara ett bevis på att alliansanhängare är mycket mer datoruppkopplade och benägna att delta i nätomröstningar än vad proletärer och vanligt folk är.
Det är inte så mycket Mona som politiker som rår för den eventuella valförlusten, det är snarare det faktum att alla minns – och grundar sitt röstande på – hennes tobleronedumheter för 15 år sedan, men ingen tycks minnas Reinfeldts alla skandaler, ens på allra senaste tid. Begriper inte hur detta kan komma sig.
Kanske det faktum att näringslivet äger alla tidningar, inklusive Aftonbladet? Och att journalister i de stora medierna gynnats av Reinfeldts ekonomiska politik?
Om man sett debatterna och sedan läser tidningsreferaten så undrar man ibland om det var samma debatt…
Som den senaste..staatsministern försvarade ökad arbetslöshet med att så många sjuka kommit tillbaks som arbetssökande så det var ju självklart att arbetslösheten ökar då krisen inte gett mer jobb just nu men bara vi får fortsätta arbetslinjen så……
Kvalificerat svammel….
Mona Sahlin har haft öppet mål nu i ett halvårs tid men det närmsta hon kom en valseger var ett stolpskott…
Saklig som vanligt…
Du kanske ska hålla dig på SD-bloggarna istället?
Enligt Ladbrokes pressrelease från i torsdags ser oddsen för Mona Sahlins efterträdare ut så här:
”SVEN-ERIK ÖSTERBERG TAR ÖVER EFTER SAHLIN?
2010-09-02 14:08
Alliansen går allt troligare mot en vinst i riksdagsvalet om drygt två veckor och kritiken mot Socialdemokraternas partiledare Mona Sahlin växer. Men finns det en lämplig kandidat till jobbet redan?
Både opionsmätningarna samt de politiska oddsen talar sitt tydliga språk, stödet för Socialdemokraterna har dalat och 17 dagar innan valet ser det mörkt ut för partiet och dess samarbete. Mona Sahlin har personligen klandrats för detta och favorit till att ta över rollen är trotjänaren Sven-Erik Österberg som spelas till 2,80 gånger pengarna.
“Monas stöd intert verkar vara försvagat och detta val betyder vinna eller försvinna för partiledaren” säger Joakim Rönngren, Ladbrokes PR-chef i Norden.
Aktuella odds – Svensk politik
Vem blir Socialdemokratisk Partiledare (efter Mona Sahlin)?
Sven-Erik Österberg 2,80
Thomas Östros 3,50
Thomas Bodström 4,25
Illmar Reepalu 4,50
Carin Jämtin 6,00
Anneli Hulthen 8,00
Helene Fritzon 9,00
Ylva Thörn 11,00
Leif Pagrotsky 21,00
Ilija Batljan 21,00
Niklas Nordström 21,00
Margot Wallström 34,00
Morgan Johansson 41,00
Pär Nuder 51,00
Wanja Lundby Wedin 67,00
Göran Persson 101,00
För mer information:
Joakim Rönngren, Ladbrokes PR-chef i Norden, joakim.ronngren@ladbrokes.se, +46 733 32 34 67″
Utan att vara insatt i övrigt så verkar oddset på Illmar vara väl lågt – antingen så vinner han i Malmö och stannar där eller så förlorar han i Malmö och går i pension.
34 gånger pengarna på Margot är väl däremot drömodds – vill hon bli det så kommer hon ju att bli det
Undrar vad oddset på Ulrica Messing är ? Eller varför inte Hillevi Larsson.
Men egentligen är det fel att spekulera redan nu, partiledaren heter Mona Sahlin tills annat eventuellt har bestämts.
Jag tillhör skaran som fullständigt inte bryr mig om dessa mätningar utan jag gör allt för att ta reda på vilka som kan tillföra något som jag kan tänka mig att rösta på. Mätningarna i tidningarna ser bara ut som något att fylla tidningen med eftersom den grävande och objektiva journalisten i media totalt upphört att finnas.
Att förbjuda svensk media att publicera opinionsundersökningar skulle kräva att tryckfriheten och yttrandefriheten begränsades, vilket sannolikt skulle kräva en grundlagsändring. Därför kan en sådan begränsning antagligen inte träda ikraft till nästa val i vilket fall som helst.
Förutom det rent principiella motstånd jag (och nog många andra) känner mot att genomföra en inskränkning av tryckfriheten och yttrandefriheten, så skulle ett sådant förbud omedelbart kringgås genom att undersökningarna skulle publiceras på webbsajter (kanske tidningarnas egna), på servrar placerade utanför Sveriges gränser.
Svensk media kan då förstås lagligt rapportera om att opinionsundersökningar publiceras på utländska sajter. Alla skulle fortfarande veta vad alla opinionsundersökningar visade. Detta har skett i andra länder som försökt begränsa när opinionsundersökningar får presenteras. Skulle det vara olagligt för svenska bloggare att nämna dessa opinionsundersökningsresultat som presenteras på webben?
Ett annat scenario vore att tidningarna helt enkelt struntar i förbudet och tar den bot som utdöms, för rimligen vore ett hårdare straff än så orimligt för en sådan överträdelse som att redovisa resultatet av en opinionsundersökning? För icke-kommersiella aktörer finns förstås inte alternativet att ta boten, men de kan fortfarande publicera utomlands.
Så länge Internetkommunikation inte censureras kan vi (som tur var) inte avskaffa det fria ordet med svenska lagar.
Att förbjuda svensk media att publicera opinionsundersökningar skulle kräva att tryckfriheten och yttrandefriheten begränsades, vilket sannolikt skulle kräva en grundlagsändring.
jo jag vet…
Tragiskt att se hur de borgerliga tidningarna ska försöka köra ner de rödgröna i botten.
Förresten Ohly har väl stort stöd bland de egna? Vet inte hur snacket går inom organisationen, men han blev ju återvald.
Om det är pressens fel att socialdemokraterna och de rödgröna har så stora problem, hur kan det då komma sig att socialdemokraterna har suttit i regeringsställning i 65 av de senaste 78 åren?
Borgarna styrde inte pressen lika mycket då? Journalisterna var mer självständiga.
För två år sedan ledde de rödgröna med 15-20 procentenheter i opinionsundersökningarna. Fungerade pressen annorlunda då?
Det kan väl ändå inte vara så att rödgröna framgångar ska förklaras med att deras politik är bättre än Alliansens, medan rödgröna motgångar beror på pressen?
Kom inte med en massa hitte på-uppgifter. Det ger bara ett erbarmligt töönigt intryck.
Du får gärna tycka att det är töönigt, men kolla själv på opinionsundersöknngarna från 2008, så kan du se att de rödgröna hade en mycket stor ledning, ja faktiskt 15-20 procentenheter. Det är inga ”hitte på-uppgifter.” Och det var samma press då som nu.
Kom igen med en länk som stöder ditt påstående!
http://
xxxAccepterar bara html-länkar.. / Jinge
Här kommer den:
http://www.synovate.se/upload/Synovate_25%20Sep_2008.pdf
Å fan. Då kan det bara bli bättre och bättre nu… :-)
Det intressanta med Synnovates tabeller är vad som inte syns, eftersom det som blev klart i December, närmare bestämt den 7/12. Då var det en presskonferensen om att det hade bildats en röd-grön allians.
Vad har hänt sen dess har väl inte undgått någon att se, Socialdemokratin har stadigt minskat sedan överenskommelsen om en röd-grön allians togs.
Det är så att socialdemokratin har två grupperingar som inte vill ha att göra med vare sig mp eller vp utan dessa kan hellre söka sig till sofflocket eller till någon del av borgerligheten.
Det går inte för s, mp och vp att plagiera borgarnas allians av det enkla skälet att borgerliga partierna är en mer homogen samling än vad s, mp och vp är, borgerliga väljare har ju en lång tradition av att flytta mellan de borgerliga partierna och genom att det skiljer så lite mellan parterna så har den interna flyktigheten underlättats.
Det är mycket som talar nu för en valseger för borgerligheten och en inre kris för de röd-gröna och då kanske framför allt för s och vp, för mp,s del är nog inte ”valförlusten” så förödande om de håller ställningen bland väljarna, men för s och vp är till och med ett status que läge för interna processer.
Christer W har rätt i att de borgerliga är en mer homogen grupp än de rödgröna. Men det har blivit så under innevarande mandatperiod. Förr kunde man räkna med att något uppstod som var för grovt för en Olof Johansson och t o m för en Torbjörn Fälldin att svälja, så centern fronderade alltid, förr eller senare. Till min förvåning och besvikelse skedde inte detta nu, beroende på att Maud Olofsson har drivit igenom att centerpartiet skulle kapa precis alla band till sin egen historia, sitt ursprung. Så priset för borgarnas enhet är att centern nu har fått ställa sig ännu längre högerut än moderaterna.
Samt att vi fram till början av 1990-talet hade A-pressen som viktig motvikt. De borgerliga tidningarna spred säkert en massa skit även tidigare, men det kontrades av att det då fanns åtskilliga tidningar som rapporterade nyheterna från en vänsterorienterad position.
Efter A-pressens fall blev vi tvungna att förlita oss på Aftonbladet, men nu har ju de också svikit och förenat sig med högerpressen. Så vad finns kvar?
(Jag kollade just upp hur det ligger till med ägandet i Aftonbladet. Schibstedt gick in i tidningen 1996, men nöjde sig länge med 49,9% av aktierna – resten ägdes av LO. Men i juni förra året köpte Schibstedt ytterligare aktier och ökade sitt ägande till 91%. Avtalstexten ger fortfarande LO rätten att bestämma vem som ska vara chefredaktör för ledar-, debatt- och kulturavdelningarna i tidningen, men hur mycket är det värt när Schibstedt kontrollerar resten? I dagens allt mer ”snuttifierade” samhälle där allt fler människor bara läser rubrikerna så är det den som bestämmer löpsedlarna och förstasidorna som har den verkliga makten.)
Avtalstexten ger fortfarande LO rätten att bestämma vem som ska vara chefredaktör för ledar-, debatt- och kulturavdelningarna i tidningen, men hur mycket är det värt när Schibstedt kontrollerar resten?
Den frågan kan du besvara själv… :-I
Tja, skulle borgarna vinna så är det bara att bita ihop och ta i mer inför nästa valrörelse. Men ett rögrönt samarbete, nepp.
Håller med om att det är för många opinionsundersökningar men statsvetare har hävdat att det var ännu fler under valrörelsen 2002. Förra valet låg Alliansen under trots att de vann valet i slutänden så det är på intet sätt avgjort.
Jag är mer oroad över hur media rapporterar om opinionsmätningarna. Man undviker i regel att tala om:
1. Inget av blocken får egen majoritet (undantag dagens mätning) – alltså har blocken inte folkets stöd för majoritetsregeringar.
2. Väldigt många väljare är osäkra. Ofta uppger så mycket som 15% att de inte har bestämt sig. Det är fler än de som uppger att de röstar på miljöpartiet och fler än de som uppger att de röstar på samtliga tre småpartier i alliansen (kd, c, fp).
3. Felmarginalen är i regel så stor att det inte med säkerhet går att säga om c, kd, sd eller v klarar 4%-spärren eller ej samt att det inte med säkerhet går att säga om endera blocket vinner.
Media publicerar dem oftast helt okritiskt med rubriker om att Alliansen drar ifrån eller Mona tappar trots att de inte publicerar något av de tre ovanstående.