Dumpningen – en Tummetott?

Uppdrag Granskning visade igår ett reportage som gick ut på att en f.d. IB-agent pekade ut över havet vid Gotland och berättade att där ute hade gamla Sovjetunionen tippat både nervgas och radioaktivt avfall. Det var en uppgift som han kände till efter sin tid i IB och han mådde dåligt eftersom han tyckte att alla skulle känna till det.

AB: ”Moderna massförstörelsevapen har dumpats i vattnen utanför Gotland. Så sent som på 90-talet dumpade rysk militär radioaktiva och kemiska stridsmedel inom svensk ekonomisk zon. I går avslöjade SVT:s Uppdrag granskning historien som både regering och militär i Sverige kände till, men som de teg om. Det är så man brukar hantera riktigt svåra situationer. Med absolut tystnad. Man ska inte vara naiv, säkerhetspolitiken kräver viss sekretess. Men dumpningen utanför Gotland tillhör inte de frågor som kan förpassas till försvarets hemliga arkiv. De dumpade stridsmedlen måste undersökas eftersom de hotar både människor och miljö.”

Det som framkommit under natten och nu på morgonen är att dåvarande utrikesministern, Anna Lindh, informerades om ärendet och blev upprörd, i vart fall enligt hennes dåvarande rådgivare, en man som nu är ambassadör i Australien. Uppdrag Granskning visade också att affären var effektivt nedtystad av svenska myndigheter, något som kan tyda på att ärendet var utomordentligt känsligt.

Således så finns alla förutsättningar för att skapa myter och panikungar, för vem vill att Östersjön ska vara smittad med kemiska vapen? Idag på morgonen så har Ekot fått fram uppgifter som tyder på att Försvarsmakten blev det departement som handlade frågan, de ska ha svarat Anna Lindh att det var för svårt och för dyrt att leta efter avfallet, och därmed så föll saken och begravdes i den militära underrättelsetjänstens arkiv.

Uppdrag granskning lyckades få ut tre handlingar från arkivet, handlingar som bara innehöll hemligstämpeln, allt annat var struket. Det kan förstås tyda på att där stod saker som måste skyddas på grund av rikets säkerhet, men där stod säkerligen också hur de svenska agenterna kommit över uppgifterna och vad de hette. Bara de två sista posterna försvarar att man helt strök innehållet.

Nu höjs ett antal röster, oftast i falsett, som kräver alla papper på bordet. Jag håller med om den saken, men inte

sovjet

utifrån att jag känner mig övertygad om att Sovjetunionen dumpat nervgas i Östersjön, mer utifrån att vi behöver få reda på fakta. Vi ska också vara klara över att Östersjön länge har använts som soptipp för diverse krigsmateriel, även av Sverige. Det finns mängder av bomber med senapsgas och annat otrevligt på vårt innanhavs botten. Men att i nuläget dra slutsatser om att Sovjetunionen tillfogat Östersjön obotlig skada är minst sagt förhastat. Dessutom är det långt ifrån säkert att Sovjet tippat det i den svenska ekonomiska zonen, något som UG gjorde gällande.

Mått och sans tycks också ha tippats i sjön, och helt klart är att regeringen nu kommer att tvingas att häva sekretessen i alla delar som inte berör enskilda handläggare inom militären, eller som avslöjar hur vi kommit över uppgifterna, när detta skett så är det långt ifrån säkert att man behöver tala i falsett om det inträffade.

intressant Tags : , , , , , , , , , ab svd dn t

  14 comments for “Dumpningen – en Tummetott?

  1. 4 februari, 2010 at 09:28

    Spelar det någon som helst roll om dumpningen skett på Svenskt vatten eller ej? Spelar det någon roll om Sverige är lika bidragande till nedsmutsningen av Östersjön? Nej, det tycker i alla fall inte jag. Förstörelsen av Östersjön är och förblir ett faktum och vare sig det handlar om Svenska vapen, Ryska vapen, Polska vapen, gasledningar som inte hör hemma där, utfiskande av torsken eller någonting annat så bör korten läggas på bordet. Ingenting sådant får pågå i hemlighet och tysthet bortom allmänhetens kännedom, enligt mig. Jag går inte upp i falsett över denna enskilda händelse, men jag går upp i falsett över att det görs alltför lite för att skydda Östersjöns känsliga miljö, och att alltför mycket accepteras pga. ekonomiska eller politiska intressen!

    • 4 februari, 2010 at 09:36

      Fast det har viss betydelse om Sovjet verkligen tippat nån skit i havet. Innan vi vet det ska vi avhålla oss från brösttoner tycker jag. Såvitt vi VET så har ingenting skett, även om vi kan anse att det är troligt så VET vi ingenting.

  2. Martin Öman
    4 februari, 2010 at 09:33

    Bra och sansat inlägg!

  3. nature
    4 februari, 2010 at 10:02

    Östersjön som dumpningsplats har under lång tid använts av både de lierade och vår stora grannen i öster.

    Efter IIWW omhändertogs stora tyska lagren av kemiska vapen (ca 300 000 ton) av de allierade. Huvuddelen förstördes dock genom förbränning i öppna diken och genom sänkning till havs i Östersjön. Nära Christiansö sänktes över 50 000 ton kemisk ammunition under sovjetisk ledning. Andra dumpningsplatser finns söder om Gotland, i Skagerak utanför Arendal och vid Måseskär. Även i Lilla Bält och i Nordsjön sänktes kemiska vapen. I Nordsjön sänktes även de 100 000 ton som utgjorde huvuddelen av den brittiska C-arsenalen under kriget.

    Det är märkligt detta, då Östersjön inte på något sätt är ett hav (om det nu i sig är en förmildrande omständighet? …) utan för att Östersjön är att betrakta som en grund, om en stor, insjö. Som djupast är den 459 meter men platsen för t ex Estonias förlisning är enbart ca 60 meter djup. Så grund är Östersjön på många platser.

    • 4 februari, 2010 at 10:56

      Östersjön som dumpningsplats har under lång tid använts av både de lierade och vår stora grannen i öster.

      För att inte tala om konungariket Sverige…

  4. Sniff
    4 februari, 2010 at 10:37

    Mkt bra inlägg som fick mig att se Uppdrag Granskning på svtplay.se
    Det som suger mest att man valt att totalmörka det hela. Dessutom med immaculata A. Lind i spetsen. Hon var ju fd. miljöminister! Det ser ut som att miljön inte räknas till rikets säkerhet.
    Det klart skrivet i SOLAS att faror på sjö, i sjön som upptäcks skall meddelas andra. Det kommer bli lagom roligt den dagen någon fiskar upp en rostig tunna eller två med innehåll. Man hade lätt kunna gömma eller förfalska källorna, det kan inte vara problemet. Troligen ligger annat bakom att det är mörkat helt utan möten och anteckningar. Härligt att DDR-tänket finns även hos de som leder oss.

  5. nature
    4 februari, 2010 at 11:37

    Det är väl som att svära i kyrkan; man har aldrig gillar Anna Lind. Hon god tog att två svenskar sändes helt oskyldiga till Tortyrbödlarna i Egypten och sedan detta? En äkta realpolitiker. Det var väl därför Powell gillande henne (FD högsta generalen för Amerikanska Armén) för att inte tala om Göran Persson uppskattning – säger väl det mesta!

    • 4 februari, 2010 at 11:41

      Jag har träffat AL ett par gånger och hon var precis lika trevlig som hon tycks vara på gamla TV-filmer. Gladlynt öppen och – liten.
      Sedan har hon givetvis gjort misstag, som det du nämner, men frågan kan nog ställas om VEM som egentligen skickade dem…

  6. nature
    4 februari, 2010 at 12:41

    Jinge, vad jag menar är att hon var en REALPOLITIKER. Hur hon var som person vet jag ej, då jag till skillnad från dej, ej har träffat henne IRL. Min uppfattning baserar jag på min fingertoppskänsliga intuition om människor – vilka av oss är maktmänniskor till skillnad från oss brinner för sakfrågorna, har integritet samt inte är till salu.

  7. Christer W
    4 februari, 2010 at 14:25

    Det jag undrar över är om det eventuella området var svensk ekonomisk zon vid tidpunkten för dumpning eller om det fortfarande var internationellt vatten. Det gör i och för sig inte dumpningen mindre tvivelaktig och sanslös.

    • 4 februari, 2010 at 14:31

      Det är inte ens fastslaget att det förekommit någon sådan dumpning, än mindre var.

  8. 4 februari, 2010 at 19:02

    Men som sagt om Sovjet, Ryssland, Tyskland, Sverige, de allierade andra världskriget, Estland, Polen, Lettland, Litauen, Finland, Ukraina eller några andra länder har dumpat spelar ju ingen roll. Det handlar inte om vem, eller OM just Sovjet eller Ryssland har dumpat och var, utan det handlar om att dumpningen överhuvudtaget förekommer och tillåts förekomma. Att detta lyfts upp i ljuset är väl åtminstone något gott så någon, några eller varför inte alla kan höja rösten för att få ett slut på dumpandet av vapen, och andra miljöfarliga produkter i detta mycket känsliga innanhav, och överhuvudtaget i haven? Varför ska naturen och djuren betala priset för att människor misslyckas med experiment, eller anser att produkter gjort sitt i den kvasiverklighet som de tror sig leva i?

  9. 5 februari, 2010 at 04:25

    Men du Jinge kan väl alltid ge det en ursäkt, eller hur?

    Stenhårt. Med tanke på vad Sverige dumpat i Nordsjön så ska vi nog inte förhäva oss?

    Standardlösningen i Sverige har alltid varit att dumpa skit i sjö och hav. Efter WW2 så tippades mängder av gammal ammunition i våra egna sjöar. I sjön Yngen (Filipstad) så kan man vid lugnt väder se alla ammolådor så ligger på sjöbotten. Oklart vad de har för innehåll. Vanlig gevärsammo eller handgranater, vet inte.

    Intressant med dessa Bergslagssjöar eftersom de ofta är så näringsfattiga så att sikten är enorm.

    Så Hugo, den stickreplik kom tillbaka som en rekyl. Sjön Yngens vatten används som dricksvatten i Filipstadstrakten…

  10. a.n.
    8 februari, 2010 at 12:17

    Efter att den dåvarande lettiske försvarsministerns uttalande förstod alla att den påstådda ryska dumpningen var en bluff…lägg märke till hur snabbt saken försvann från tidningarna…
    Lettiske försvarsministern (90-93) sa : ”vi vet inget om någon dumpning, om det hade skett , hade vi högljutt protesterat”
    Efter det blev det helt tyst i alla media om saken..man förstod att hela grejen var en bluff.Ryssarna kan man ju anklaga utan bevis..alla tror på det…

Comments are closed.