Åke W Bergh har åter översatt en mycket intressant artikel, som vi med tacksamhet publicerar Han skriver ”Masslakten i Gaza tar paus för stunden.Vi saxar ett aktuellt avsnitt ur prisbelönte journalisten John Pilgers Edward Said Memorial Lecture, levererat i Adelaide, Australien, den 11 september. Hela föredraget finns på John Pilgers hemsida och som artikel i Counterpunch (länk nedan) med titeln ”Breaking the Last Taboo
Gaza and the Threat of World War”

John Pilgers Edward Said Memorial Lecture 11 september.

Motstånd är mänsklighet när den är som modigast och mest ädelt. Motståndet i Gaza kan med rätta jämföras med det judiska upproret i Warszawas ghetto 1943 – där man också grävde tunnlar i en taktik att undfly en övermäktig militärmaskin. Den siste idag överlevande ledaren för Warszawaupproret, Marek Edelman, skrev nyligen ett brev i solidaritet med det palestinska motståndet och jämförde det med hans gettokämpar. Brevet började: ”…befälhavare för den palestinska militära, paramilitära och partipolitiska verksamhet – och till alla soldater [i Palestina]”.

Dr Mads Gilbert är en norsk läkare, känd för sitt heroiska arbete i Gaza. Den 8 augusti nu senast återvände dr Gilbert till sin hemstad Tromsö i Norge som, vilket han påpekar, nazisterna ockuperade sedan våren 1940. Han sa, ”Tänk att vara tillbaka i 1945 och att vi i Norge förlorat befrielsekampen och inte lyckats kasta ut ockupationsmakten. Föreställ er att ockupanten är kvar i vårt land och lägger under sig det bit för bit, i årtionden efter årtionde, förvisar oss till de minst fruktbara delarna, lägger beslag på fisken i havet och färskvattnet under oss och sedan bombar våra sjukhus, våra ambulanser, våra skolor, våra hem.”

”Skulle vi ha gett upp och viftat med den vita flaggan? Nej, det skulle vi inte! Och detta är situationen i Gaza. Detta är inte en kamp mellan terrorism och demokrati. Hamas är inte fienden Israel bekämpar. Israel utkämpar ett krig mot det palestinska folkets vilja att göra motstånd. Det är det palestinska folkets värdighet som de inte accepterar. År 1938 kallade nazisterna judarna Untermenschen – omänskliga. Idag behandlas palestinierna som ett undermänskligt folk som kan slaktas utan att världen reagerar.”

”Så jag har återvänt till Norge, ett fritt land, och detta land är fritt eftersom vi hade en motståndsrörelse, eftersom ockuperade nationer har rätt att göra motstånd, även med vapen – det framgår av internationell rätt. Och det palestinska folkets motstånd i Gaza är beundransvärt: en kamp för oss alla ”.

Redaktionell kommentar: Detta således från en heroisk norsk läkare nu i dagarna. Men vad hände med Norge, hans Nato-anslutna hemland, efter att norske massmördaren Anders Behring Breivik för tre år sedan på några få timmar inte bara utlöste en bomb som demolerade regeringskvarteren i centrala Oslo och dödade åtta personer, utan icke desto mindre beväpnad till tänderna systematiskt mördade 69 ungdomar vid Arbeidernes Ungdomsfylkings sommarläger på Utøya, strax utanför huvudstaden? Och med det i praktiken utrotade en hel generation av unga norska socialistiska fredsaktivister och deras inbjudna gäster.

Vad hände med israelkritiken, som var huvudtemat för detta av norsk vänster arrangerade politiska möte? Har vi missat något, men hur och på vad sätt har norsk vänster återhämtat sig och återtaget sin israelkritik? Eller lyckades Breivik (en uttalad israelvän) rent av i sitt uppsåt att tysta den samma?

Här på andra sidan kölen har vi tyvärr inte mycket att yvas över idag – här har all officiell israelkritik effektivt tystats sedan mordet på Olof Palme 1986. Och nu senast att vår andra skandinaviska granne Danmark haft en synnerligen aggressivt stridslysten och USA-vänlig generalsekreterare för Nato i sin forne statsminister Anders Fogh Rasmussen, en position som i dagarna övertas av ingen mindre än nyligen norska Arbeiderpartiets ledare Jens Stoltenberg. En titel som mest brukar liknas som ceremoniell för helt USA-dominerade Nato, Israels mäktiga – och med förlov sagt ende vän här i världen. (Kommentarer välkomna…)

För att avrunda med Pilger:

”…Det finns faror i att berätta denna sanning, att bryta mot det som Edward Said kallade ”detta sista tabu”. Min dokumentär, Palestina är ännu frågan, var nominerad till en Bafta, en brittisk Oscar, och prisad av Independent Television Commission för sin ”journalistiska integritet” och ”omsorg och noggrannhet med vilken den granskat temat.” Men inom några minuter från det att filmen sändes på brittiska ITV Network, vällde en våg in – en störtflod av mejl som beskrev mig som en ”demonisk psykopat”, ”en leverantör av hat och ondska”, ”antisemit av det farligaste slaget”. Mycket av detta iscensatt av sionister i USA som omöjligen kan ha sett filmen. Dödshot till ett antal av ett per dag följde…”

* Bilden visar demonstrationen i London förra månaden.

i Andra om: Israel, kemiska vapen, kärnvapen,folkrätt imperialism, Palestina, krig, USA, Politik, FN, massmedia bombningar Gaza, utrikespolitik Hamas opposition, ”unconventional warfare”, demokrati,fred, desinformation, terrorism, vapen,PLO, vapen,