Dilsa Demirbag-Sten och – Fulstämpeln

Sticker man ut hakan så får man finna sig att en och annan försöker träffa den med en rallarsving. Det är en verklighet som varje person som offentligt kritiserar Israel snabbt får lära sig. Motsatsen gäller givetvis också, tar man ensidigt ställning för Israels politik visavi palestinierna både i Israel, på Västbanken och i Gaza, så får man naturligtvis räkna med ett eller annat tjuvnyp. Det ingår ofta i en debatt när den börjar föras offentligt.


Det finns olika modeller
för hur man kan göra för att diskreditera en debatt- eller meningsmot-
ståndare. En av de vanligaste är den klassiska
Argumentum ad hominen, där man istället för att diskutera själva sakfrågan försöker göra gällande att meningsmotståndaren saknar trovärdighet.

Min egen uppfattning om Mellanösternkonflikten är att en tvåstatslösning får allt mindre relevans för varje dag som går, och det har jag också framfört några gånger.

Det får man inte göra, den svenska hållningen är att man ska förespråka en tvåstatslösning. När då Israels urskillningslösa våld mot Gazaborna uppenbaras så måste debattörerna dessutom handskas med en växande israelkritik. Då kommer knepen väl till pass, så här skriver Dilsa Demirbag-
Sten i dagens Expressen: ”I bloggosfären finns till exempel Jan-Inge Flücht, även känd som ”Jinge”, som har givit antisemitismen i Sverige en ny hemvist på nätet. Vänsterpartister som Ali Esbati och Hanna Löfqvist rekommenderar Jinges blogg.”

Knep nummer två är givetvis att hugga till med en Guilt by association-anklagelse, då sveps både Hanna Löfqvist och Ali Esbati med i samma generalisering. Länkar de till min hemsida från sina egna, ja då måste även de ha del av samma fulstämpel.

Begreppet ”Antisemitism” missbrukas konsekvent i debatten om Mellanöstern, kritik mot Israel bemöts inte med argument, istället försöker man sätta en stämpel i pannan på kritikern, en stämpel som jämställer vederbörande med dem som utförde och


bejakade Förintelsen. Sitter väl stämpeln på plats så kan man avfärda israelkritiken som antisemitism, sedan spelar det ingen roll vad kritikern har sagt eller skrivit.

Man slipper förklara varför 1300 palestinier fått sätta livet till i Gaza, man slipper förklara fosforgranater mot civilpersoner, inte heller behöver man bry sig om den internationella folkopinion och den ilska som följer på granat- och raketattacker mot sjukhus och skolor.

Det är förstås palestinierna som bär skulden helt och hållet, ingen frågar varför vissa av dem tappar besinningen och börjar skjuta raketer in över Israel. Och börjar svenskar peka på fakta så går det bra att ta fram fulstämpeln, nu också i Expressen, allt för att slippa att argumentera för sin sak.

Dilsas artikel i Expressen AB it Andra om: , , , , , , ,

[tags]Dilsa Demirbag-Sten, Expressen, Antisemitism, Mellanöstern, Israel, Palestina, Debatt, Politik[/tags]


  60 comments for “Dilsa Demirbag-Sten och – Fulstämpeln

  1. Micke F
    23 januari, 2009 at 00:47

    Jag tycker att Jinge är en antirasist betyder det att jag är antisemit?

  2. Lotta
    23 januari, 2009 at 08:24

    Tack för att du står emot offentliga påhopp Jinge! Du uttrycker exakt min mening och jag är inte heller antisemit!

  3. 23 januari, 2009 at 10:15

    Hahaha, ser att bland de som hurrar på Demirbag-Sten finns de vanliga sverigedemokraterna, en förvirrad kristen sionist med lässvårigheter, en fröjdig bosättarvän utan kläder och en knäppgök till nyliberal som knappt vet vilket språk han skriver på.

    Jag säger som Falstaff Fakir:

    ”Upupa Epops kalops
    kan man propsa i en mops!”

  4. 23 januari, 2009 at 10:40

    Dilsas sista meningar i hennes kritik mot de ”antisemitiska” krafterna i inlägget är ganska talande för hur en liberal avrundar ett ”kritiskt” inlägg utan att ha sagt något eller kommit någon vart. Så här skrev hon:

    ”Som fri skribent tar jag mig rätten att inte välja sida i konflikten utan ta ställning för ökad demokrati och mot antisemitism. Det behövs i dessa dagar, med en finanskris som kommer att piska upp stämningarna än mer. Nu – mer än någonsin – måste vi alla ta ett gemensamt ansvar för de grundläggande demokratiska principerna”

    För det första använder hon ordet ”fri skribent”. VAD är det? I det här fallet verkar det betyda att hon vill att det ska tolkas som att hon är ”fri” att tycka vad hon (individuellt) vill. Visst är hon ”fri” att tycka det, men det går inte att undgå att hon tycker i samklang med en massa människor som definitivt inte har tänkt ”fritt” utan som manipuleras av en propaganda maskin som har för avsikt att förminska statens Israels mördande på oskyldiga människor.

    För det andra ”förbehåller hon sig rätten att inte välja sida” och därmed intar hon en feg strutsposition. Vi som försvarar Palestina försvarar inte en esnkild organisation utan en befolkning som mördas och förhindras det som Israel redan har, en stat. Varför är det så svårt att välja sida?

    För det tredje ”tar hon avstånd mot ökad demokrati och antisemitism”. Får se nu? Var det inte så att Hamas, vare sig vi gillar de eller ej, vann DEMOKRATISKT genomförda val? Är vi som, i hennes logik försvarar araber och hatar judar, antisemiter, när araber själva är SEMITER?

    För det fjärde skriver hon: ”Det behövs i dessa dagar, med en finanskris som kommer att piska upp stämningarna än mer”. Vad som behövs i dessa tider är INTE att försvar av en stat som uppenbart bryter mot folkrätten och tar sig friheten att mörda vem som helst man anser som måltavla. Vad som behövs är kraftiga protester och avvisande av Israels antidemokratiska agerande, något hon vill slippa, eftersom Dilsa helst av allt inte vill välja sida.

    Avslutningsvis säger hon: ”Nu – mer än någonsin – måste vi alla ta ett gemensamt ansvar för de grundläggande demokratiska principerna”

    Vi ”antisemiter” på vänsterkanten som hon kallar oss har gjort det. Jag ser inte vari hon genom sitt inlägg värnar för demokratiska principer när ett helt inlägg går ut på att angripa och försvara en stats terror handlingar. Inlägget kan inte tolkas på ett annat sätt. Ingenstans nämner hon Israels terror mot palestinier. Istället ger hon sig på vänstern i bloggosfären och anklagar den för antisemitism (deras starkaste skällsord). Varför ta upp det relevanta som i det här fallet är ett lands statsterrorism när du kan vilseleda diskussionen till att handla om idéer.

    Ursäkta mitt långa inlägg, Jinge.

  5. 23 januari, 2009 at 10:40

    Hampus,
    snart kommer de att tala på tungomålet :-)

  6. Jonte
    23 januari, 2009 at 14:44

    Propagandan och retoriken före och under kriget från Israels sida har pekat på att de är offer men nu börjar nästa fas. När det nu dyker upp bilder på de verkliga offren och omvärlden ser vad som har hänt då börjar pro-israeliska personer vända på allt.

    Nu börjar rättfärdigandet av kriget, marginaliseringen av kritiken och bortförklaringarna av antalet döda civila. Nu gör man allt för att fortfarande framstå som offer trots att ALLA kan se vad som egentligen har hänt. Denna fas kan jag tycka är den värsta för nu ska man legitimera det helvete man åter igen har utsatt Palestinierna för och samtidigt tysta kritiken trots att omvärlden ser en helt annan och tydligare bild. Är man nu kritisk till detta så hamnar man tyvärr i denna sits som Jinge har gjort. Det är nu man skiljer agnarna från vetet.

    När det gäller stämpeln om antisemitism så tror jag inte att problemet är att den är urvattnad. Jag tror att det är så enkelt att den har använts så ofta och i fel syfte att människor inte har fattad vad själva ordet betyder. Man har slängt det i ansiktet på alla kritiker i alla möjliga sammanhang så själva ordet i sig har missuppfattats och feltolkats av allmänheten.

    Om du frågar gemene man vad ordet betyder så är jag övertygad om att de allra flesta tolkar det som att man är emot judar/Israel.

    Ironin i just detta är att ett citat från propagandaministern nr 1 under WWII , Joseph Goebbels passar in här:

    ”Om man berättar en tillräckligt stor lögn och fortsätter repetera den, kommer folk till slut att tro på den. Lögnen kan hålla bara så länge som staten kan skydda folket från politiska, ekonomiska och/eller militära konsekvenser av lögnen. Därmed blir det livsviktigt för staten att använda all sin kraft för att kväva oliktänkande, ty sanningen är lögnens svurna fiende och därmed blir alltså, i förlängningen, sanningen statens största fiende”

    Man kan aldrig rättfärdiga lidande och dödande från något håll men så länge vi faller för propaganda och retorik från media och politiker så vilseleds vi ganska lätt.

    Förövrigt är det bra skrivet som vanligt av dig Jinge.

  7. Jonas M
    25 januari, 2009 at 09:44

    Polisanmäl Dilsa Demirbag Sten för förtal…

    Att kalla någon för antisemit är förtal… En fällning av Dilsa för förtal vore mycket negativt för de blodtörstiga så kallade liberalerna…

Comments are closed.