Att politiska beslut och ekonomi har stor betydelse för hälsa och sjukdom är väl känt. Som alkohol- och drogforskare har jag lärt mig från många vetenskapliga studier att en restriktiv politik inom detta område generellt är relaterad till mindre missbruk och skadliga konsekvenser, en i vissa kretsar kanske ovälkommen kunskap. Där finns sedan länge olika lobby-organisationer som arbetar för en mer liberal politik och som söker bortförklara starka vetenskapliga fakta. Jag har själv suttit i möten med sådana representanter som medlem i en rådgivande expertgrupp för alkoholpolitik till en av EU:s direktorat.

Åke W Bergh har noterat en artikel om policy inom kostområdet i Storbritannien, vänligen översatt den och givit mig förmånen att få publicera den (nedan). Jag har lagt till ett tidigare blogginlägg om en artikel som kan vara ett falsarium.

Artikeln.
Organisationer mot fetma i Storbritannien begär att samhället slutar betalar multinationella bolag för att ”uppfinna” energieffektiv choklad eller nya metoder att torka potatis för chipsframställning, skriver the Guardian 14 Mars. Vissa bidrag till företag är större än de belopp som spenderas av närsjukvården för att bekämpa fetma, larmar medicinska myndigheter.

Snacks och konfektyrföretag, däribland Nestlé och PepsiCo, får omfattande statliga subventioner för att hjälpa dem framställa produkter som skadar folkhälsan, enligt organisationer verksamma att förebygga hjärtinfarkt och fetma.

Kraft/Cadbury fick nästan £ 638.000 till att utveckla en process för att bättre blanda nötter och russin i sina chokladkakor, rapporterar tidningen. Nestlé mer än £ 487.000 för att uppfinna en energieffektiv maskin att göra choklad, medan PepsiCo tilldelades £ 356.000 för att utveckla nya metoder att torka potatis och grönsaker för chips. Till detta £ 32.000 för omvandling av en låda i en glassbutik och £ 12.500 för expansion av en produktionsenhet för kex. Till detta tre bidrag på ca £ 100.000 vardera för att förbättra produktionen av wafers i konfektyr. Summor enligt dagens pundkurs motsvarande totalt 23,5 miljoner kronor.

Brittiska Coronary Prevention Group i samarbete med World Obesity Federation kräver att statliga medel inte läggs på sådant som resulterar i ohälsosamma snacksprodukter och förvärrar landets allvarliga hälsoproblem i samband med fetma.
”Somliga av dessa bidrag är större än de belopp som spenderas av närsjukvården för att bekämpa övervikt hos vuxna och barn”, säger professor Philip James, ordförande för gruppens förvaltare.

Produkters hälsoeffekter bör vara det första kriteriet för tilldelning av offentliga medel, menar Tim Lobstein, chef för World Obesity Federation. ”Varför ska vi hjälpa multinationella företag göra choklad och snacks billigare medan fetma och diabetes exploderar?”
Sju av tio vuxna i Storbritannien är överviktiga och nästan hälften har högt blodtryck, anger medicinska myndigheter. Förändrad kost är avgörande för bättre hälsa. Om alla t ex äter rekommenderade fem portioner frukt och grönsaker per dag skulle detta minska antalet dödsfall per år med mer än 42.000, enligt Ofcoms konsekvensbedömning av TV-reklam för mat och dryck till barn under 2006.

I slutet av 2012 kom en rapport i världens massmedia att överviktiga har lägre dödlighet än överviktiga. Den baserades på en vetenskaplig artikel i den ansedda vetenskapliga tidskriften JAMA (Journal of the American Medical Association) där man redovisar resultat av meta-analys av 97 olika sammanslagna undersökningar av närmare 3 miljoner människor från hela världen. Närmare 10 % hade avlidit under den varierande uppföljningsperioden. (Flegal KM et al.Association of All-Cause Mortality With Overweight and Obesity Using Standard Body Mass Index CategoriesA Systematic Review and Meta-analysis. JAMA 2013;309:71-82, länk nedan) . Den visade att de med måttlig övervikt (BMI, Body Mass Index 25-30) hade 6 % lägre dödlighet än de med BMI 18,5-25. Body Mass Index är vikten i kilo delat med längden i meter*längden i meter. En person som väge 80 kilo och är 1,70 meter lång har BMI på 27,9 och är överviktig men inte fet. De som var riktigt feta, med BMI över 35 (t.ex. en person som är 1,70 meter lång och väger 102 kilo) hade 29 % ökad dödlighet.

Frågan har många aspekter. Idag skrev Expressen att professor Annika Rosengren i Göteborg menar att 40 % av den minskade dödligheten i hjärt-kärlsjukdomar beror på minskat kolesterolvärde i befolkningen. Detta är minst sagt omdiskuterat, men här fokuserar jag på studien från USA.

Det finns invändningar mot tolkningen att överviktiga har ökad dödlighet.
1. Jämförelsegruppen, de med BMI 18,5-25 är heterogen. Andra studier har visat att dödligheten är ökad för de som är ”alltför smala”, med BMI 18,5-22. I den gruppen finns bland annat de som är smala på grund av sjukdom. Varför man inte även redovisat resultat även för en smalare referensgrupp, t.ex. BMI 22-25, förstår jag inte.
2. Även gruppen överviktiga är förstås heterogen. En undergrupp är de som är mycket muskulösa på grund av fysisk träning.
3. Överviktiga får lätt ökad uppmärksamhet i vården, och blir möjligen noggrannare undersökta och intensivare relevant behandling. Men man hade statistiskt kontrollerat för andra riskfaktorer för dödlighet, som rökning.
4. Resultaten är egentligen begränsad till de var 65 år. (Table 2 i artikeln)
5. BMI är kanske inte det bästa måttet på övervikt (se punkt 2 ovan). Möjligen har bukfetma (Kvoten midjeomfång:höftomfång) större betydelse.

Resultaten inger en kanske falsk trygghet hos överviktiga (40 % av männen och nästan 30 % av kvinnorna i USA är överviktiga, medan siffrorna är klart lägre för Sverige), men är av viss glädje för skräpmatsindustrin. En känd konkurrensfaktor om köparna i den branschen har varit ständigt större portioner. Vidare bör man betänka att risk för t.ex.död i praktiken beror på flera faktorer. En rökande överviktig med hög alkoholkonsumtion har en helt annan risk än en muskulös icke-rökare med låg alkoholkonsumtion. Observera att studien inte avser sjuklighet eller upplevt välbefinnande.

Och denna rapport diskuterar inte orsaker till den stora ökningen av andelen överviktiga och feta. I vilken utsträckning beror den på ökad otrygghet, alienation, skattebidrag för att utveckla dålig mat, marknadsföring av sådant, ökning av arbetslöshet och otrygghet och minskning av inflytande i kapitalismen?

intressant.se, vikt, politik, övervikt, fetma, kapitalism, forskning, ekonomi, massmedia rökning, reklam, industrin, mat,dödlighet, sjuklighet, undervikt,

The Guardian Trines matblogg Det söte liv Matplatsen Kakehuset JAMA-artieln, publicerat online 7/1 Kostdoktorn Den rockande kocken Trines matblogg DN SvD Aftonbladet Läkartidningen nr 4 2013Expressen 27/1 Dagens Medicin 8/1 2013 DN 9/1 om Telia Dagens Medicin 12/12Cochrane-rapporten SvT Uppdrag Granskning 12/12 Expressen 12/12 Ab 12/12