Idag rapporterar massmedia att hundratusentals statstjänstemän i USA tvingas stanna hemma utan lön då partierna i kongressen inte kan enas. Man har avsiktiktligt velat gå över budgetstupet för första gången på 17 år. Om inget sker riskerar världen en större ekonomisk kris än 2008. Vi vet också att USA anser sig har råd att ha kvar stora skattelättnader för de rika, att kraftigt modernisera sitt försvar och starta ett helt olagligt brutalt anfallskrig mot närmast Syrien. Detta är dock inte temat för detta inlägg. Det handlar snarare om hur olika olika människor har det i USA.

Begreppet ”välfärdsbolag” har fått en ny innebörd. I USA håvar tre företag, däribland finansaktören JP Morgan Chase, årligen in hundratals miljoner kronor på den ekonomiska hjälp invånarna får. Detta rapporterade Svenska Dagbladet Näringsliv 23 augusti. (Ja, blogginlägget blev liggande till följd av inlägg om gasattacken i och krigshotet mot Syrien vid f.a. denna tid). Denna rapport baseras främst på artikeln i Svenska Dagbladet och en artikel i Globalreseacrh av professor James Petras, men bland annat de avslutande förslagen är mina egna.

När en amerikansk invånare tilldelas matkuponger får han eller hon ett betalkort kallat EBT, Electronic Benefits Transfer. Idag styr tre företag distributionen av dessa kort, och ett av dem är USA:s största bank JP Morgan Chase. I en rapport från Government Accountability Institute (GAI), vars uppdrag är att kontrollera statens utgifter, riktas kritik mot utvecklingen och då särskilt JP Morgan Chase.

* Det kan nämnast att år 2008 fick 32 miljoner personer i USA matkuponger medan det var 48 miljoner förra året, en ökning med 50 procent på 4 år.

Finansaktören levererar sedan nio år tillbaka EBT-kort läsmaskiner till 24 delstater. Varje månad tar JP Morgan Chase ut en avgift på 0,31 till 2,30 dollar per kort i administrationsavgift. Dessutom får butikerna ibland betala för EBT-maskinerna.
Likt de två andra aktörerna tjänar JP Morgan Chase också pengar när deras EBT-kort dras i en betalmaskin som tillhör en konkurrent. Finanshuset tar dessutom ut en avgift för att ersätta förlorade kort och för att ta emot samtal via kundtjänst. Om en person ringer för att ställa frågor dras 0,25 dollar från EBT-kortet, uppger GAI.

Många bäckar små ..

Det nuvarande kontraktet gav mer än 126 miljoner dollar i intäkter för JP Morgan – bara i New York. I Florida överskrider intäkterna 90 miljoner dollar och i Pennsylvania 110 miljoner dollar.

Enligt GAI har JP Morgan Chase under de senaste nio åren tjänat mer än 560 miljoner dollar från 18 delstater. Detta motsvarar omkring 3,6 miljarder kronor, eller mer än 400 miljoner kronor/år.

Men JP Morgan Chase kanske behöver sina INTE ALLTFÖR ”surt förvärvade slantar”.
Först kan nämnas att en väldig koncentration skett av bankverksamheten, med åtföljande mindre utrymme för konkurrens. År 1990 svarade de 50 största bankerna för omkring 48 procent av banktillgångarna i USA, lika stor andel som 1936. Mellan 1980 och 2005 skedde 11 500 banksammanslagningar i USA. Av de 15 största bankerna i USA år 1991, med totala tillgångar på 1 153 miljarder dollar, fanns bara fem kvar år 2005 (Citigroup, Bank of America, JP Morgan Chase, Wells Fargo och PNC Financial), med tillgångar på 8 915 miljarder dollar. (Bellamy Foster, B & Holleman, H. 2010. The financial power elite. Monthly Review 62: 1–19.)

JP Morgan tjänader 6,1 miljarder dollar, dvs. motsvarande knappt 40 000 000 000 kronor under andra kvartalet 2013, en ökning med med 32 % jämfört med året innan och räknar med att göra 25 miljarder dollar i vinst under 2013. Och den 16/7 meddelade Goldman Sachs, den femte största amerikanska banken med hänsyn till tillgångar att vinsten fördubblades det andra kvartalet till knappt 2 miljarder dollar. Wells Fargo, den fjärde största banken hade en vinst på 5,3 miljarder dollar, en ökning med 20 %. Citigroups vinster uppgick till 4,2 miljarder, upp 42 % jämfört med föregående år.

Den styrande eliten får skapligt betalt. John Stumpf från Wells Fargo tjänade omkring motsvarande 125 miljoner SEK 2012, litet mer än Jamie Dimon i JP Morgan Chase, medan stackars Lloyd Blankfein i Goldman Sachs fick försöka klara sig på endast 65 miljoner, dvs mindre än 6 miljoner SEK/månad. Och Lloyd är ändå en trotjänare i GS på sin post och har gjort ”viktiga insatser” för Greklands ekonomi.

Stödet till Wall Street har medfört att finanssektorn har ersatt teknologiindustrin som den mest lönsamma sektorn i USA:s ekonomi. Medan den amerikanska ekonomin stagnerar hade de amerikanska finansiella företagen i Standard and Poor 500 index en sammanlagd vinst på motsvarande 49 miljarder dollar under andra kvartalet 2013, medan vinsten den tekniska sektorn uppgick till 41,5 miljarder. Finansföretagen förväntas tjäna knappt 200 miljarder dollar i år, och teknologiföretagen 183 miljarder. Inom den finansiella sektorn förväntas de mest ”spekulativa sektorerna”, dvs. investmentbanker och mäklarhus växa med 40 % under 2013 .

Återhämtningen ökningen av företagens vinster efter krisen koncentreras till samma finansiella sektor som provocerade kraschen några år tillbaka. Vanligt folk fick betala notan, miljoner blev arbetslösa och fick gå från sina hem, medan den parasitära storfinansen hölls om ryggen. Sådan är dagens kapitalism i dess ledan land. Är detta ett optimalt system för mänskligheten?
Kriserna av arbetskraft fördjupar – 2013

Federal Reserves av Obama stödda lågräntepolitik gör att Wall Street kan låna billigt och spekulera mer, vilket blåser upp aktiekurser men inte ger jobb, pressar industrin och polarisera ekonomin.

Obama-regimens främjande av extra stora företagsvinster åtföljs av en politik som minskar levnadsstandarden för löntagare. Vita huset och kongressen har skurit ned offentliga utgifterna för hälsa utbildning och sociala utgifter. De har skurit ned medel för matkuponger och subventioner för fattiga familjer, till daghem och arbetslöshetsersättningen och Medicare. Detta har lett till att gapet mellan de mest välbeställda 10 % i befolkningen och resten 90 % har ökat. Lönerna har sjunkit, och dessutom finns hög arbetslöshet på officiellt 7,8 %, undersysselsättning (15 %) och otrygga anställningar. Den forna bilhuvustaden Detroit har gått i konkurs med skulder på 20 miljarder dollar.

Men det förekommer också protester som det alltför anarkistiska men generellt lovande och utmärkta Occupy Wall Street, som säkert bidragit till kampen för högre minimilöner i USA.
I södra Europa har massarbetslöshet och sjunkande levnadsstandard ledde till stora protester och upprepade generalstrejker. Under första halvåret 2013 organiserade grekiska arbetarna fyra generalstrejker i protest mot massavskedandena av av offentliganställd. I Portugal har två generalstrejker har lett till krav på avgång av statsministern och nyval. I Spanien har avslöjats korruption på högsta nivå. Där har de finanspolitisk åtstramning medfört 25 % arbetslöshet lett till gatustrider krav på regismens avgång.

De tre stora bilföretagen har flyttat utomlands till låglöneländer med svaga fackföreningar alltmedan miljardärer och bankirer omstrukturerar ekonomin, slår ned på fackföreningar, ger lägre löner, sviker pensionsavtal och styr genom administrativt dekret.

Vi behöver en demokratisk, socialistisk, trygg ekonomi. Detta lär inte ske i morgon, och inte heller i övermorgon. Men det är tydligat att kapitalismens styrka alltmer bleknar bort för dess grundläggande fel och brister. Några punkter:
-De centrala produktionsmedlen, kontrollen över naturresurser hamnar i folkets händer, rimligen via valda ombud. Då kan ekonomin planeras långsiktigt. Redan i de mycket fattiga länderna Sovjet och Kina kunde detta ske, men det är inte deras system som eftersträvas. Man kan planera in så att alla har arbete (gick då);
-Kreativitet kan uppmuntras som nu;-Hårdare arbete och mer studier ger rimligen mer ersättning;
-De som arbetar kan få betydligt större inflytande på arbete lokalt och mer aktivt delta i planeringen och diskussionen om samhällets mål – dvs. ökad demokrati;
-Tryck-, yttrande-, religionsfrihet ska finnas – folk ska inte straffas för sina åsikter (undantag rasism etc som nu);
-Genom att media, eller en stor del av media i alla fall, ägs av samhället kan informationen och nyhetsförmedlingen bli betydligt mer objektiv möjligheterna till en allsidig debatt större än nu;
–Om majoriteten så vill (vilket är mycket troligt) blir det ett samhälle som präglas av mycket större ekonomisk och social jämlikhet, ingen/liten arbetslöshet och större trygghet;-Samarbete mellan företag gör att kostsamt dubbelarbete (och industrispionage kan elimineras);
-Självklart ska man kunna få byta jobb, oklart hur man kommer att vilja sköta det, kanske blir det olika i olika länder;
-Miljö- och klimatfrågan kan hanteras seriöst, inte som nu;
-Saklig och om möjligt vetenskaplig baserad kunskap ersätter vilseledande reklam -(men kan förmedlas lika slagkraftigt och ”roligt”).
Troligen måste en övergång till detta ske i ganska stor del av världen inom en ganska kort tidsrymd, bl.a. med tanke på den globaliserade ekonomin.

För detta behövs analyser och betydligt mer konkreta program än dagens för en demokratisk, socialistisk värld som kan mobilisera befolkningen. Det gäller att i fråga efter fråga ge information om och förslag på hur detta ska ske. Mina förslag är bara början. Det lär bli en hård kamp. Den härskande klassen har väl aldrig gett upp sin makt frivilligt.

intressant.se, orättvisor, politik, kapitalism, fattigdom, rikedom, jämlikhet,ojämlikhet, ekonomi, hälsademokrati, socialism, socialt, USA, fattiga,miljardär, imperialism, skatteparadis, skatteflykt, lurendrejeri,kriminalitet, skandal,

ICIJ:s rapport DN 4/4 SvD 4/4 Ab 2/4

SvD Näringsliv Globalresearch Hurun Report Intervju med Noam Chomsky Data från VärldsbankenDN 2/3 Dokument utifrån USA-bloggen DN 13/2 DN 2 13/2SvD Expressen 13/2 Ab 13/2Annarkia Clartes Kinannummer Ab 17/1 Kritikerstorm mot Janne Josefsson DN antal miljardärer i Sverige Old Wolf-bloggen Anders Lindberg i Ab 17/1 DN 17/1 DN 18/1 Erik Helmersson DN 7/11 DN 8/11 SvD AB Expressen SvT SR Stiglitz i SvD 4/11Wolodarski i DN 4/11 DN1 17/10DN 2 17/10 DN 3 17/10DN 4 17/10DN 5 1/10 DN 6 17/10 SvD 17/10 SvD om USA-valetAftonbladet 17/10
AB 17/10Expressen 17/10SvT 17/10 SR 17/10 SvT Rapport 24/9 SvD 26/9 Equality Trust SvT Rapport 24/9 kl 19.30 DN Debatt 24/9 Lena Sommestads blogg 24/9 DN recension Rapport 23/9 Dagens Industri 18/9 DN15/3 DN 20/9 recension av Nina Björks bok
SvD
Occupy Wall Street 4/9