Big business inom EU har förälskat sig i Iran men ….

Big business inom EU har förälskat sig i Iran – men kärleken är inte besvarad. Irans förälskelse finns i öster – skriver Brage Norin från Skogså Tankesmedja.

Iran is back on Russia´s and China’s side!

Iran 160127 Brage

Före Brages analyser och betraktelser nedan vill jag påminna om att Iran och Kina undertecknade 17 avtal 23/1. Dessa avser bilateralt samarbete inom industri, transport, järnvägar, hamnar, ny teknologi, turism, miljö och energi, med ett totalt värde motsvarande 600 miljarder dollar under de kommande 10 åren. Kina är Irans största handelspartner) och Iran har associeringsavtal med Shanghai Cooperation Organization (SCO). http://steigan.no/2016/01/25/usa-frykter-alliansen-mellom-iran-og-kina/
Daniel Elter säger i Irans PressTV ”The US is fearful of losing influence to China in the Middle East after Xi’s visit to Saudi Arabia, Egypt and Iran. China has both credibility and deep pockets, while the US has neither.” http://www.presstv.ir/Detail/2016/01/24/447097/US-China-North-Korea-/
Pål Steigan påminner oss om att ”President Xi Jinping ser Iran-avtalen som en byggsten i Kinas ambitiösa nya Silkesvägsprojekt, “One Belt, One Road». Han har beräknat att värdet av det uppgår till motsvarande 2 500 miljarder dollar fram till 2025. Vidare har Kina och Iran haft förbindelser sedan tusentals år.

Brages artikel.
I en stat där investeringar lönar sig är räntorna normalt höga. I en stat där ekonomin börjar kärva till sig – sjunker räntorna. Räntorna på korta lån och långa lån skiljer sig åt. När räntorna sänks på korta lån vill man normalt stimulera investeringar. Om räntorna på långa lån faller till låga nivåer speglar detta att framtidstron sviktar.

Under historiska epoker speglas ett lands ekonomiska klimat ganska väl av diagram som visar ränteutvecklingen hos amerikanska statsobligationer. Diagrammet nedan visar en tydlig historisk trend fram till och med 2012. Diagrammet visar ett imperium som är på väg mot graven. Kurvorna upp och ner speglar spruckna drömmar – ”finansbubblor”.

Diagrammet nedan visar utvecklingen med sjunkande 30-åriga statsobligations-räntor sedan 1985.

USA statsobligationsräntan

”Skräckens diagram” – utvecklingen i USA av korta och långa banklån fram till slutet av 2015.

Skillnaden mellan diagrammet ovan och ”skräckens diagram” är att den korta räntan på banklån nått botten. Den har varit nollställd i nästan ett årtionde!!! Till och med den långa räntan har nått historiskt låga nivåer. Den amerikanska statskonkursen är snart ett faktum. Ingen framtidstro återstår.

Knytnäven från Brage
Om man vill förstå vad som nu händer måste man välja sina informationskällor noga. Allt går med blixtens hastighet och få har en överblick av skeendet. Många som översvämmar medierna skriver om träden – men ser inte skogen.

LITE PEDAGOGISK TEXT FÖR DEN SOM VILL FÖRSTÅ (saxat från nätet).
Under de 30 år obligationspriserna stigit och räntorna sjunkit har vi bevittnat spruckna bostadsbubblor, IT-bubblor och välståndsbubblor. Bubblorna har uppstått genom hävstångsinvesteringar med belånade medel till artificiellt låg ränta. I takt med att bubblorna spruckit har kvarvarande investeringskapital sökt sig nedåt i Exters Pyramid.

Vad händer när ingen längre är intresserad av att investera i västerländska och i synnerhet i inte i amerikanska skulder? Vad händer när gemene man inser att västvärldens stater är insolventa och det inte längre är möjligt att finansiera underskotten med utgivning av obligationer?

Efterfrågan på statsobligationer.
Den kraftigt stigande volymen av statsobligationer i västvärlden under de senaste decennierna kan förklaras genom att stater, företag och individer levt över sina tillgångar och finansierat underskotten genom utgivning av obligationer. Samtidigt har exporterande länder accepterat dessa obligationer som betalning för varor.

Efterfrågan på obligationer som betalning för varor har dock minskat något procentuellt sett de senaste åren då ökningstakten på konsumtions- och lånecirkusen avtagit något. När västvärlden minskar sin konsumtion och därmed importerar mindre, efterfrågas färre obligationer som betalning för exporterade varorna.

När exporterande länders efterfrågan på obligationer sjunker blir situationen allt mer prekär för de länder som sitter med stora budget- och statsunderskott. När exporterande länder efterfrågar färre obligationer måste andra spekulanter köpa upp resterande mängd. Spekulationsefterfrågan på obligationer har, med hjälp av centralmaktens intervenering, ökat kraftigt de senaste åren.

Obligationsbubblan
Borträknat bubblan för fiat-pengar är obligationsbubblan den sista bubblan innan det finansiella papperssystemet kollapsar under sin egna vikt. Obligationsmarknaden har klarat sig hittills eftersom obligationer i och med statens skatte- och våldsmonopol setts som en jämförelsevis säker tillgång. I längden är det dock en förutsättning att utgivarna av statsobligationerna är solventa och kan återbetala lånen vilket självklart är omöjligt med tanke på den abnorma skuldsättning som råder.
(FIAT Fiat money is a currency established as money by government regulation or law.[1] The term derives from the Latin fiat (”let it be done”, ”it shall be”)[2] used in the sense of an order or decree.[1); (Fiat money is money that is intrinsically useless; is used only as a medium of exchange.) (Wikipedia).
kina-iran-allianse
DEN BRUTALA SANNINGEN ÄR USA:s SKULD ÖVERSTIGER 65 BILJONER DOLLAR.

Den amerikanska statsskulden är officiellt USD 18,7 biljoner. Med utestående åtaganden i form av pensioner och samhällsprogram är USA:s skuld betydligt högre. Att den skulle vara så hög som 65 biljoner dollar har chockat hela världen. Att investera i amerikanska statsobligationer med löfte om tillbakabetalning är således knappast en säker investering. Om de saudiska prinsarna börjar sälja ut amerikanska statsobligationer är det kört för väst. De har faktiskt redan börjat försäljningen. Prince Muhammed bin Sultan behöver pengarna.
Men tänk om den mest skrämmande av alla tankar – blir verklighet. Tänk om Saudiarabien gör en astronomisk storaffär med Kina. Jag misstänker att superdiplomaten – Kinas president Xi Jinping – kan se fram mot sitt livs största politiska framgång. En affärsuppgörelse som för evigt skulle trygga det saudiska kungarikets ekonomi kan vara på gång – en affär som samtidigt skulle trygga Kinas oljebehov under överskådlig tid. Jag känner på mig att något enormt kommer att hända.

DET EKONOMISKA STUPET SOM VÄNTAR USA – ”THE FISCAL CLIFF” – ÄR FARLIGT NÄRA!!!

i Andra om: , ,, , ,Andra om: , ,, , , , ,

Pål Steigan 25/1 Irans PressTV DN 18/1 Pepe Escobars artikel DN 14/7 Peter Jenkins Pål Steigan 29/3Robert Parry DN 23/11 DN 24/11DN 25/11 DN 24/11 Pierre Gilly i FIB-K 23/11 DN 24/11 Israels kritik DN 25/11 Björnbrum 24/11 Pierre Gillys blogg 23/11Fotolasses blogg DN 24/9 Counterpunch DN 18/6 Blogg -politisk jordbävning Per Jönsson DN 14/6 DN 14/6 SvD 14/6 Globalresearch 7/6 Annarkia Globalresearch 25/3 Gunnar Westberg Newsmill 2011-11-10Björnbrums rescension 2/4 Pierre Gillys hemsidaBjörnbrums rescension av boken ”Bombdiplomati” Verbal förlag Globalresearch 22/9 2012 Globalresearch 27/5 2012 Nils Bowie Russia Today 8/4 2013 Björnbrum 13/4DN1
DN2
Svenska Dagbladet
Expressen
Aftonbladet
Dokument utifrån 30/9 FIB-Kulturfront DN 22/8 Economy Watch 24/8 Globalresearch 21/8 SvD 22/8 Aftonbladet Expressen 23/8 New York Times 3/8 SvT GP Pierre Gilly

  5 comments for “Big business inom EU har förälskat sig i Iran men ….

  1. 9 februari, 2016 at 18:13

    Undrar vilken/vilka valutor som skall användas vid framtida saudiska oljeaffärer med Kina? USA kunde slå sönder Irak och Libyen när de staterna ville lämna dollarn, men nu är det andra spelare på banan, sådana som inte är så lätta att slå ut. Iran håller på att lägga över till oljekontrakt i euro, och det är illavarslande för dollarpruttaren USA. Farsnews: http://en.farsnews.com/newstext.aspx?nn=13941119001587

  2. Christian
    10 februari, 2016 at 21:43

    Ser att Brage återigen tyvärr har skrivit ett inlägg som går helt emot all etablerad ekonomisk teori.

    Brage skriver ” I en stat där investeringar lönar sig är räntorna normalt höga. I en stat där ekonomin börjar kärva till sig – sjunker räntorna” och ” Under historiska epoker speglas ett lands ekonomiska klimat ganska väl av diagram som visar ränteutvecklingen hos amerikanska statsobligationer”.

    Vad Brage helt utlämnar är att inbakat i räntan finns även inflationen. Perioder av hög inflation ger höga räntor och tvärtom. Därför framstår det som självklart att enbart titta på räntan på en obligation säger väldigt lite. Dessutom är det precis tvärt om mot vad Brage påstår. I en stat där ekonomin börjar kärva så stiger räntorna genom att efterfrågan och därmed priset på obligationerna sjuker. En låg ränta signalerar istället att efterfrågan och därmed priset på obligationerna är högt då det bedöms finnas liten risk att inte få igen det utlånade kapitalet. Ett empirikt exempel i närtid är Grekland. När den grekiska ekonomin började kärva 2010-2012 var det knappast så att rätorna på grekiska statspapper sjönk, vilket Brage hävdar den borde ha gjort. Istället steg räntorna kraftigt i Grekland. På samma sätt är de låga amerikanska räntorna ett resultat av att USA betraktas som en oerhört säker investering. Detta då förutom inflationen innehåller även räntan en risk komponent. Där hög risk innebär hög ränta och låg risk, låg ränta.

    https://sv.wikipedia.org/wiki/R%C3%A4nta

  3. Brage Norin
    10 februari, 2016 at 23:15

    För att stimulera investeringar och skapa sysselsättning har regeringar i alla tider använt sig av ”räntevapnet” – att sänka räntor. När ingenting hjälper trots noll-ränta under många år är det allvarligt. Räntevapnet har blivit helt verkningslöst. Detta vet alla. Det finns absolut ingen anledning att blanda in inflationsfrågan när man redovisar kurvor som täcker 30-årsperioder.

    Nedanstående mening av Christian stämmer inte enligt min åsikt:
    ”På samma sätt är de låga amerikanska räntorna ett resultat av att USA betraktas som en oerhört säker investering”. Den värld där dollarn och amerikanska statsobligationer var tryggare än allt annat är över!

    AVDOLLARISERINGEN HAR STARTAT
    1): 735 miljarder dollar ”lämnade” utvecklingsländerna 2015. Något liknande har aldrig inträffat tidigare. En tydligare signal på en förestående kollaps av dollarn går inte att tänka sig. 2014 lämnade 111 miljarder dollar utvecklingsländerna. Åren innan var motsvarande siffror negativa. Under de senaste decennierna har alltid kapitalet flödat åt andra hållet. Dollar har under lång tid ansetts vara världens tryggaste valuta. Men helt plötsligt har det vänt. Utvecklingsländerna gör sig av med dollar. Tilltron till denna valuta är bortblåst.

    2): 6:e februari 2016: Iran minskar ned sitt beroende av dollar och kommer framöver att fakturera sin oljeförsäljning i euro. Det skriver Reuters. Detta är sensationellt.

    3): VÄRLDENS STÖRSTA EXPORTÖR AV OLJA TILL KINA ÄR SEDAN SLUTET AV 2015 RYSSLAND.
    Kineserna betalar både de väldiga leveranserna av naturgas och olja från Ryssland i Yuan – ”a tipping point”.

    4): Kina fortsätter att göra sig av med sina dollar. China’s foreign exchange reserves declined by about $100 billion in January 2016, as the country’s central bank sold U.S. dollars. Foreign cash reserves dropped to $3.23 trillion, the People’s Bank of China reportedly said in a statement released Sunday.

    5): Kina är på väg att bli en av Australiens viktigaste handelspartner. News Australia welcomes Direct Currency Trading of the RMB. Westpac and ANZ are the first two Australian banks to be granted permission by the People’s Bank of China to start trading of the yuan.

    AMERIKANSKA STATSOBLIGATIONER NÄSTA
    1): Under våren 2014 dumpade Ryssland 20% av sina amerikanska statsobligationer. Belgien räddade USA och köpte obligationer för flera gånger Belgiens BNP. Det perversa köpet fixades naturligtvis av FED:s agenter. Tystnad och förvåning följde. Många spekulerar – men få vet.

    2): Världen sålde på nio månader i fjol amerikanska statsobligationer (och andra former av värdelösa papper) för över ett tusen miljarder dollar (en trillion dollar). Även detta en historisk vändpunkt.

    3): FED löste in dem – men hur??? FED påstod sig ha en hemlig penningreserv från 1930-talet som hade förräntat sig väl genom åren. HÖR OCH HÄPNA – den hemliga spargrisen har hållits gömd för allmänheten och politikerna i nästan ett hundra år. Därifrån togs pengar för att lösa in statsobligationerna.
    Ingen historia är sjukare. Vi – allmänheten – anses vara någon slags mentalt död massa som endast existerar för att serveras lögner av makthavarna. Den superhemliga spargrisen innehåller garanterat tio trillioner dollar. FY FABIAN så stark dollarn är. Jag blir stum – tror FED att alla är mentalt döda?

    DEN AMERIKANSKA BANKELITEN HAR ÄVEN STULIT ALLT GULD FRÅN FORT KNOX – ”FORT NIX”.
    Tyskland har deponerat 1 500 ton guld till förvaring i USA. När tyska parlamentariker, som hade utsetts för att besiktiga det tyska guldet, förvägrades att göra detta höjdes mångas ögonbryn. Även representanter från den amerikanska kongressen förvägrades rätten att inspektera det amerikanska guldinnehavet. Detta är sjukt.

    Den tyska centralbanken Bundesbank begjorde 2012 att en del av det tyska guldet skulle skickas tillbaka till Tyskland. FEM ton guld återlämnades 2013. NOLL ton guld återlämnades 2014. FED vägrade att återlämna det tyska guldet. Guldet finns nämligen inte kvar.

    FORT KNOX är tömt. Sammanlagt har cirka 8 000 ton guld stulits av storbankerna som kontrollerar FED. Massor av ekonomiska experter har framträtt och bekräftat den pinsamma historien om det amerikanska guldinnehavet. Dr Paul Craig Roberts är bara en i raden. Alla ekonomiska experter vet detta – men det är tyst som i graven.

    FÄLLAN HAR SLAGIT IGEN – THE FISCAL CLIFF NÄSTA.
    Inga investeringar lönar sig i USA längre – trots nollränta. Dollarn faller mitt framför näsan.
    Brage Norin – Skogså Tankesmedja

  4. Christian
    11 februari, 2016 at 09:21

    Jag är rädd Brage att du tyvärr har missförstått allt och din argumentation går också stick i stäv med all ekonomisk teori och emperi.

    Om amerikanska statspapper är säkra eller inte får framtiden utvisa. De finansiella marknaderna tycker iallafall de är oerhört säkra. Hade finansmarknaderna haft en annan åsikt hade vi sett räntan på amerikanska statspapper stiga kraftigt. Detta fenomen har observerats inte bara i Grekland 2010-2012, utan i alla länder vars ekonomi har börjat kärva under de senaste 150 åren. Hög risk/osäkerhet = hög ränta. Detta är en av de mest grundläggande teorierna inom den finansiella ekonomin.

    Dessutom kan det nämnas att den amerikanska dollarn stärktes kraftigt under 2015. Att den amerikanska dollarn stärktes eller apprecierade innebär att efterfrågan på dollar var hög och fler ville köpa än sälja dollar. Som exempel kan nämnas att för en USD fick man den förste januari 2015 betala 61 Rubel. Den förste januari 2016 fick man för samma USD betala 71 ryska rubel. Resultatet blir det samma nästan oavsett vilken annan valuta vi jämför den amerikanska dollarn med.

    Sen stämmer det inte heller att bara för man tittar på 30 år på räntor kan man bortse från inflationen. Även om man tittar på 1000 år måste man ta hänsyn till inflationen då den varierar kraftigt över tiden. I Sverige under 1980-talet var inflationen, mätt som KPI, över 10%/år medan inflationen i Sverige är runt 0%. Därför måste räntor alltid betraktas efter att inflationen är borträknad. Om räntan är 10% betyder det inte att räntan är hög om inflationen samtidigt är 9% för då är den faktiska avkastningen ”bara” 1%. På samma sätt är en ränta på 4% inte låg om inflationen är 0%.

    Däremot om du har någon förklaring till de kraftigt stigande räntorna på Grekiska statspapper 2010-2012 annan än den jag har angivit tidigare att det berodde på ökad risk är jag väldigt intresserad att höra den.

  5. Brage Norin
    11 februari, 2016 at 19:16

    MITT BUDSKAP ÄR ATT DOLLARN FALLER MITT FRAMFÖR ÖGONEN
    Över 20 tusen miljarder dollar har världens börser fallit sedan mitten av 2015. Härdsmältan är redan här! Den japanska börsen har fallit över 23 procent. Japan är världens tredje största ekonomi. De japanska bankerna ”imploderar”.
    * Mitsubishi UFJ Financial Group ner igår 8.7%, ner 47% från Juni 2015.
    * Mizuho Financial Group ner igår med 6.2%, ner 38% från Juni 2015.
    * Sumitomo Mitsui ner igår 6.2%, ner 26% från Maj 2015
    * Nomura ner igår 9.1%, ner 42% från Juni 2015

    DEUTSCHE BANK FALLER SOM EN STEN
    Den tyska megabanken föll för två dagar sedan ner till rekordnivåer lägre än kraschen 2008. Deutsche Bank är EU:s största bank. Banken är nedlusad med amerikanska statsskuldväxlar. Tyskland dras ner i avgrunden när förtroendet för amerikanska statsobligationer faller. Det är precis detta som nu sker. Det kan bli Tyskland som utlöser härdsmältan inom EU.

    ITALIENSKA BANKER HÅLLER PÅ ATT KRASCHA
    Rubrikerna haglar: ”Yes, the Italian banking system is completely collapsing right now”. Över 30 procent av kunderna betalar inte sina lån på en av Italiens storbanker. Snittet för det italienska banksystemet ligger över 16 procent!!! Detta är liktydigt med bankkrasch.

    EN FINANSIELL HÄRDSMÄLTA INTRÄFFAR 2016 MED 100 PROCENTS SÄKERHET.
    Lika förbaskat sover folk lugnt. Till och med folk som är skuldsatta sover lugnt. Snacka om att ha nerver som stål. Jag är imponerad.

    Brage Norin – Skogså Tankesmedja.

Comments are closed.