Bantningsprogram i TV


Aftonbladet hävdar att svenska akademiens ständige sekreterare Peter Englund och författaren Björn Ranelids största beundrare, nämligen författaren Björn Ranelid, hamnat i bråk med varandra.

Bråket består uppenbarligen i att den sistnämnde deltar i en dokusåpa som går ut på att deltagarna ska banta genom att dansa. Akademisekreteraren skall då ha yttrat
”- Allt som håller Björn borta från skrivande välkomnas”, ett yttrande som jag inte kan värdera eftersom jag aldrig läst en rad som Ranelid åstadkommit. Jag har däremot lyssnat till Englund ett antal gånger, bland annat i de sammanhang där han motiverar varför någon förärats med Nobelpriset i litteratur.

Själv är jag tacksam för att det bara är en motivering om året man behöver lyssna till, och att TV och bantningsprogram är frivilliga att se på. –> it , , , , ab1 ex dn svd gp


6 svar till “Bantningsprogram i TV”

  1. Har inte heller läst en rad av vad Ranelid skrivit; men noterar att han ofta dyker upp och debatteras av diverse mediapersonligheter. Detta är en risk för en författare, nämligen att de potentiella köparna redan tröttnat på personen innan de hunnit till bokhandeln.

    Själv är jag kluven till att läsa OM; författare istället för att läsa VAD en författare har skrivit. Vem personen är, är ointressant, tycker jag. Som någon tryckte det: att vilja träffa författaren, är som att vilja träffa kosan för att osten är så god.

    Tänk dig en bekantskap med Herr Strindberg? Det skulle inte ha dröjt länge innan han skulle slakta dig i sina skrifter. Detta gör honom inte till en sämre dramatiker, eller hur? Möjligen till en avskyvärdhet människa? Vem brys sig? Vad jag försöker att säga är att vi bör skita i vad författare gör eller inte gör – det är vad de SKRIVER samt om de SKRIVER BRA, som är av intresse.

  2. Jag har bara läst en bok av Ranelid, ”Kvinnan är första könet.” Där finns avståndstagande mot akademiskt snobberi , klasshögfärd och manlig dito, men sammantaget är den ett snabbverkande sömnpiller, utan kända biverkningar.
    Tycker dock att Englund kunde ha nöjt sig med något finkalibrigare än ”Tjocka Berta” som han nu sköt ihjäl Ranelids hela författarskap med.

  3. Ranelid är med i ett tävlingsprogram där deltagarna lär sig dansa och sedan bedöms, inte riktigt en dokusåpa. Ranelid har fått pris av akademin (de delar ut mer än nobelpriset) så det verkar konstigt att ständige sekreteraren tycker att hans författarskap är direkt skadligt.

      • Han kanske bara har lite torr norrbottenshumor? Är ju inte så farligt. Ranelid borde inte bli så kränkt, tycker jag, utan rycka på axlarna dansa vidare.