Det är alltid lika intressant att följa mediernas tolkningar av opinionsundersökningar, särskilt när det gäller politik. Nu är det United Minds som har gjort undersökningen tillsammans med något som heter ”Cint”.
Enligt undersökningen så har en procent färre respondenter svarat att de skulle rösta på (S) om det var val idag, något som får Aftonbladet att utbrista ”Nu är festen över, Löfven” I praktiken så drar man en sådan slutsats på en undersökning som gjorts av mindre än 1200 personers åsikter. Det är nästan så långt man kan komma från den statistiska felmarginalen, men det hindrar givetvis inte en kvällstidning från att dra långtgående slutsatser.
AB: ”– Det kommer att svänga fram och tillbaka beroende på vilka sakfrågor som finns på dagordningen, säger partisekreterare Carin Jämtin.”
Ibland undrar jag om man inte skulle lägga alla opinionsundersökningar på Statistiska Centralbyrån och att de skulle leverera resultatet en gång i månaden. Idag så leder den rådande situationen ofta till missvisande rubriker, och ofta nog så grundas de på en undersökning från ett illa renommerat företag som det nu aktuella. Man vet inte heller hur de kommit fram till siffrorna, har de ringt upp samma personer som förra gången, eller har de låtit folk klicka fram svaret på deras hemsida? Oavsett vilket så skiljer sig metoderna åt högst avsevärt mellan olika företag.
Vill man dessutom ha ett resultat som det går att dra slutsatser av så måste det vara ett noggrant urval människor man undersöker. Där litar jag bara på SCB även om kanske vissa av företagen har en godtagbar mätmetod, men som nyhetskonsument måste man verkligen ifrågasätta rubriksättningen.
it Andra om: Mediekritik, United Minds, Cint, Opinionsundersökningar ab dn svd gp svt
4 svar till “Kvällspressens skruvade nyheter”
Haha, detta borde ju vara olagligt! 1000 personer det är ju lixom 0.1 procent av befolkningen. Samt att 1 % av dessa motsvarar 10 pers. Värdelöst. Och på tal om annan dålig statistik
Nja, är det bara ett bra urval så kan man få rätt vettiga felmarginaler, dock tror jag en procent ligger inom den felmarginalen när det gäller 1000 personer. T.ex. kan en undersökning som består av 1000 personer ha en felmarginal på 2% med 95% säkerhet (vilket i princip innebär att man är 95% säker på att den verkliga opinionen ligger inom +/- 2% av det resultat man får i undersökningen), för att minska den till 1% med 95% säkerhet krävs att man frågar ca 10000 personer med samma bra urval.
Det blir alltså många gånger dyrare att få till en mindre felmarginal, därför använder företagen bara 1000 personer och tycker att det räcker. Men med tanke på hur många sådana här företag det finns och hur mycket pengar som läggs ut på varje så känns det ju lite bättre att helt enkelt anlita SCB för att göra en undersökning bland 10000 personer istället för att 10 olika företag ska göra undersökningar med olika urval på 1000 var.
Dock kan jag inte hålla med Jinge om hur ofta SCB skulle publicera såna undersökningar, en gång i kvartalet räcker tycker jag.
Den enda statistiskt säkerställda förändringen är folkpartiets enligt svar från Carl Melin, United Minds.
Den relevanta frågan när det gäller opinionsmätningar är inte antalet tillfrågade utan hur representativa dessa är för befolkningen i stort. United Minds/Cint-undersökningarna genomförs genom en så kallad webbpanel, vilket innebär en fast grupp människor som en gång i tiden frivilligt valt att deltaga för att regelbundet svara på en massa frågor.
Huruvida sådana paneler är ”bättre” eller ”sämre” än traditionella telefonintervjuer är något som diskuteras flitigt. Men oavsett metodval gäller att vi bara har mätföretagens egna ord på att viktningen av resultaten sker korrekt.
Att det numera finns så bisarrt många opinionsmätningar beror på att riksmedierna använder detta som ett konkurrensmedel. Alla anlitar var sin egen firma, mig veterligen är SVT/SR den enda stora aktören som inte gör det (utan istället citerar alla andras mätningar).