Det har gått fem år sedan Tunisiens president Ben Ali flydde efter veckor av protester och demonstrationer. Turistnäringen har krossats av terrorismen, ekonomin har rasat och arbetslösheten stigit. Unga män beger sig till Syrien, Irak och Libyen för att ansluta till IS och al-Qaida, andra drömmer om ett liv i Europa. Revolutionen var för de gamla, vi unga har det som innan säger många unga i Tunisien. Premiärminister Habib Essid förståelse för demonstranterna, men varnade för ”illasinnade element” som kan infiltrera demonstrationerna. Ett stort antal personer har gripits till följd av oroligheterna.

* Saken är den att det aldrig har varit någon revolution i Tunisien. En diktator har störtats men de ekonomiska förhållanden kvarstår ungefär som tidigare. Guardian rapporterar 23/1 ”Joblessness now stands at 15%, higher than the 12% at the time of the revolution. The International Labour Organisation reports that among young people the figure is double the national average, at 32%, rising to 40% in rural areas.” ”“Tunisia has become a more, not less, unequal society in the past decade,” the World Bank said in a recent report” http://www.theguardian.com/world/2016/jan/22/tunisia-unrest-government-imposes-night-curfew-unemployment-protests-attacks

Jag får här presentera en ny bok av Charlotte Svärdström om Tunisien. Hon berättar ”Efter drygt tio år i landet Tunisien där jag bl.a. upplevde revolutionen 2011 tror jag mig vara lite av röd expert på Nordafrika. Har skrivit många artiklar och igår lanserades hennes bok ”Upproret i Tunisien med Jenny Bond direkt”. Den kostar 120 kr och kan beställas genom att sätta in 120 SEK (inkl porto) på hennes bankkonto 5023 00135 46

Hon har även publicerat ”Arbetaren i stället för kungen” 2000, ”Goda Granitens skrönor” 2001, ”Häxdikter” 2003, ”Jenny Bond i befriat land och andra berättelser” 2007, ”Blicken mot bergen”, Kharouba 2009 och ”Ya Mohammed, revolution” 2013.
Vi har hört mycket (positivt) om den arabiska våren. Vi har USA-stödd militärdiktatur i Egypten, sönderslaget Libyen (av NATO), USA-initierad intervention i Syrien. Hur är det i Tunisien? Som alltid är det gästbloggarens åsikter som framförs.

Förordet till boken UPPRORET I TUNISIEN MED JENNY BOND DIREKT.
Den arabiska våren

Det som nu börjat hända i Nordafrika med Tunisien som första land är samma sak som vi haft under ett antal år i Latinamerika. En förändring pågår över hela världen där folken kräver yttrandefrihet, bröd och fred. En gång var kommunisterna mycket starka i alla länder utmed den södra kusten av Medelhavet.

Efter Sovjetunionens fall 1991 lyckades det imperialismen med USA i spetsen splittra folket genom stöd åt bl a religiösa extremister inom islam. Nu förefaller emellertid koranläsandets tid vara slut åtminstone i Tunisien där den gamla världens tankar kastas överbord. Jag hade turen att hamna mitt i revolten när jag en söndag morgon i maj 2004 gick ner på stranden i Hammamet och där träffade de människor som nu skakat om hela planeten med sin revolution. Men även om Tunisien har geografiska och historiska förutsättningar för sociala förändringar är det ännu inte en självklarhet att marxismen-leninismen går segrande ur de ideologiska striderna.

I västvärlden styr medierna med hjärnhand över människors handlande och görande. Konkurrens och egoism har övergått i ett krig mellan gammal och ung och man och kvinna. Rasistiska partier träder in i de parlamentariska församlingarna. ”Upproret i Tunisien med Jenny Bond direkt” är en personlig upplevelse av kampen mot mullor i världens alla länder. Under tider av krig, rasism och fascism kan konst, poesi, sång och musik ge hopp och styrka i motståndskampen.

Redan i min första bok ”Arbetaren i stället för kungen”, som kom ut 2000 skrev jag:

”Av de tre imperialistiska blocken EU, USA och Japan är USA ekonomiskt svagast men militärt starkast. Under de kommande åren kommer vi uppleva mer av handelskrig för kapitalismen är i kris och på väg att ruttna inifrån. Men de erfarenheter som gjordes av Marx och Engels kommer att omfattas av arbetarna i majoritet världen över.

Därför är det av största vikt att organisera största möjliga enhet för Freden. I detta arbete spelar vi kommunister en alldeles särskild roll. Men Vargmannens fel var att han lämnade arbetsplatserna för tidigt. Hans andra fel att han slutade lyssna på arbetsplatserna. Folke Borgs tredje fel blev att han lotsade fram en trotskist till ordförande för partiet.”

Ungdomen av den arabiska våren måste ta lärdom av såväl den franska revolutionen 1789 som den ryska revolutionen 1917. Om detta handlar den politiska debatten i Tunisien idag, där Habib Bourguiba, landets förste president är en förebild tillsammans med Che Guevara.

Tunisiens egen historia och kampen mot den franska kolonialmakten, samt stödet till palestinierna och Yassir Arafat personligen hör också till politiska erfarenheter som måste tillföras den yngre generationen.

USA ut ur arabvärlden.
”Upproret i Tunisien med Jenny Bond direkt” har jag skrivit inspirerad av och i solidaritet med alla som kämpat med mig mot Israels ockupation av Palestina och USA:s invasion av Irak. Boken är också tillägnad alla de vänner och släktingar som rest till Hammamet i Tunisien för att här skapa något av ett svenskt-tunisiskt kulturutbyte, ingen nämnd, ingen glömd. I skrivande stund kan ni som följt mina äventyr i Tunisien före och efter revolutionen den 14 januari 2011 glädjas med det folk som kämpat på barrikaderna för frihet, jämlikhet och demokrati. Kampen har lönat sig.

Men Tunisien blöder. Exploaterat av EU-länderna och militärt omringat av USA samtidigt som det finns en femtekolonn av islamister inne i landet lever det folk farligt som kom att tända upprorets gnista över arabvärlden och många andra länder.

Islamisterna i Tunisien liksom dom i Egypten som vann en tillfällig parlamentarisk seger har nu störtats men man ska inte förneka salafisters och likasinnades inflytande, åtminstone kortsiktigt, och det materiella stöd som de åtnjuter från länder som vill se revolutionen krossad.

Hur ställer sig Sverige till den politiska förändringen i Tunisien? När jag i november 2013 reste till Tunis för ett ärende på svenska konsulatet fann jag detta barrikaderat med kravallstaket och säkerhetsfolk och trots öppettid kunde jag endast med yttersta svårighet komma i kontakt med en personal som fanns bakom lås och pansarförsett fönsterglas. Vem är svenska konsulatet i Tunis så rädd för och varför måste de stänga in sig själva och stänga ute andra svenska medborgare? Vad har Sverige gjort i Tunisien som skapat den här situationen där jag som utlandssvensk inte kan få något stöd från mitt hemland.

Tunisien har utsatts för tre terrorattentat från grupper närstående den islamistiska staten IS/Daech, det senaste på en badstrand i staden Sousse. Arbetslösheten är redan hög men har inte blivit bättre av att de flesta EU-länder denna sommar inställt sina turistresor till Tunisien. Terror bekämpas inte med bojkott. Terror bekämpas inte heller med bomber över de länder som drabbas av islamismen. Nordafrika är idag hotat av USA som via de lokala terroristgrupperna söker kontroll över hela Afrika i sin kamp om en växande marknad. Tunisien säger Nej till USA-alliansen och Nej till NATO.

Visste du att:

Upphovet till revolutionen i Tunisien den 14 januari 2011 finns i Zapatistupproret i Mexiko 2007, Fedayinrörelsen i Iran 2009, gruvstrejken i staden Gafsa i södra Tunisien …förutom det omtalade självmordet i Sidi Bouzid i mellersta Tunisien.

Enligt en mediaundersökning i oktober 2014 ligger det tunisiska folket på andra plats bland världens länder vad gäller medvetenhet om klyftan mellan fattig och rik samt vad som måste göras mot kapitalismens kris. Toppar listan gör grekerna.

En bättre värld är möjlig – Leve Tunisien!

i imperialism, politik, Tunisien, USA, NATO, ekonomi, kriser, utrikespolitik,araber, islam,

Sveriges Radio 14/1 Intervjun med BelaidBlogginlägg om mordet på Belaid Helsingborgs Dagblad DN 21/2 DN 8/2Globalresearch Alkhaleej DN 23/6 2012 DN 24/6 SvD 30/6 3/2 2013Globalresearch 8/2 2013 Strategic Cultural FoundationEcuador inlägg här