Kattbloggning – Idag blev jag RIKTIGT förb*nnad!

När jag kom ner till järnvägsstationen här i Handen i förmiddags såg jag något som gömde sig i buskarna. Det var en katt, en kattunge som var cirka 4-5 månader gammal. Svart, mycket svart, med lite vit teckning i pälsen.

Det var ett par flickor som försökte locka fram den och kissen tyckte antagligen att det var lite för stimmigt, men när jag var ensam kvar så kom hon fram. Hon verkade hungrig och kelig och hade ett halsband. När jag fick lyfta upp den unga kattfröken så märkte jag att hon var mager, och då bortsåg jag ifrån att min egen kattsambo är både vuxen och har normalt hull. Jag drog slutsatsen att kissen var på rymmen, och det beror dels på att de närmaste bostadshusen på den här sidan om järnvägen är en kilometer bort, i vart fall 7-800 meter.

Förb*nnad blev jag när jag kollade hennes halsband, där fanns det en plats med texten ”Telefonnummer:”, men istället för telefonnummer stod det ”Hemligt nummer!”. Varför man sätter på en katt ett halsband och skriver att telefonnumret är hemligt är ta mig f*n helt obegripligt, ska det vara roligt så måste jag vara helt humorbefriad. Jag avsåg givetvis att ringa kissens människor och berätta var den fanns, och sedan tagit hand om den till den kunde hämtas.

Nu ska jag gå tillbaka till stället där jag fann henne, utrustad med kattbur, och se om hon finns kvar, och det gör hon säkert eftersom det finns gott om råttor och småfåglar där. Jag fick intrycket att hon har börjat förvildas, så hittar jag henne så ska jag kolla om hon är chipmärkt. Är hon inte det så kommer jag att skaffa henne en människa som bryr sig om sina husdjur.

OBS! RT:a detta på Twitter och länka till det på Facebook. Det är taggat med Handen och bortsprungen katt, det kan betyda att ägaren nås av informationen om andra gör samma sak..

Bilden på de små kattsyskonen visar min förra kattsambo, den röda – elake Måns, den svarta heter Julia och lever fortfarande, den sandfärgade vet jag ingenting om.

it Andra om: , , , , , ab dn svd

  23 comments for “Kattbloggning – Idag blev jag RIKTIGT förb*nnad!

  1. Ant
    30 april, 2012 at 12:51

    Här i norge finns denna sida (http://www.dyrebar.no/). Kanske finns en liknande i Sverige?

  2. Leif Kjellberg
    30 april, 2012 at 13:26

    Hade här vid Liljeholmen mitt i vintern en kattunge smygande i snön vid en trafikerad gata och spårvagnar. Såg den under en vecka eller så.
    Den var för blyg för att låta sig fångas. Snackade med ett gäng till synes sysslolösa poliser som inte ville befatta sig med saken.
    Försökte få tag på katten och frågade en förbipasserande ung tjej om hon visste något. Resultatet blev att hon hämtade farsan, som kom med en aggressiv attityd mot den förmodade fula gubben, d. v. s. jag.
    Måste folk vara så jävla rädda för allt och alla?
    Snackade nästa dag med ordföranden i brf Liljeholmsberget och fick en ursäkt.
    Vet inte hur det gick för kattungen.

    • 30 april, 2012 at 13:32

      Jag ska ge mig ut med kattburen iaf. Funkar det inte gång ett så gör det så gång två eller tre. Jag tycker att det är för bedrövligt när folk bara skiter i sina husdjur. ”Hemligt”… :-(

  3. 30 april, 2012 at 13:41

    Detta ständiga elände för katter. Ibland nämns en siffra på 100000 hemlösa katter i landet men av erfarenhet drar jag mig inte för en gissning på att minst lika många katter, som i någon bemärkelse har en ägare, far mycket illa. Det finns djursamlare, psyksjuk och missbrukare som har många katter som de inte förmår ge en god tillvaro. Till detta kommer alla som har en eller två katter men som inte har en susning om vad det innebär att ha katt, att det blir dyra veterinärbesök, förstörda blomkrukor mm plus att det tar TID att ge en katt den omvårdnad som en katt behöver för att inte tala om vad för slags mat en katt ska för att inte bli sjuk.

    Hoppas att du får tag på katten och att du lyckas hitta ett bra hem till den såvida du inte blir sambo med en katt till:)

    • 30 april, 2012 at 13:57

      Jag tror att min lilla Felin skulle bli VäLdIgT upprörd om mag kom hem med ytterligare en felin typ..

      Skulle nog få låta dem vara i skilda rum fram till saker och ting ordnade upp sig.

      Ska ut om en kvart.. :-/

      • Bertil
        30 april, 2012 at 17:29

        Jag har lyckats, det var visserligen en unge på c:a 1 – 1,5 månader. Honan gick och tittade snett på den i ungefär tre veckor, och ungen (en kille) gjorde vad han kunde för att charma henne. innan hon accepterade den som ”sin” unge. Att han visade samma egenskaper som sin föregångare kanske underlättade, så har du tur fungerar det att presentera en kattunge för din ”sambo”.

  4. Annarkia
    30 april, 2012 at 13:53

    Bedrövligt att folk gör så mot en liten kattunge. Hur har Du tänkt göra om Den har turen att bli ” fångad ” av dig? Får Felin ett syskon?

    • 30 april, 2012 at 14:14

      Nej, katter är solitärer, men jag tar givetvis ansvar för att hon får ett bra hem.

      Men först måste vi få tag på hennes människor, så Retweeta och dra länken på Fejan please !!

      • 30 april, 2012 at 15:50

        Redan gjort. Hoppas allt går bra med den lilla missen.

  5. Ella
    30 april, 2012 at 15:20

    Är katten öronmärkt eller chippad? De flesta veterinärer kan enkelt kolla om hon har ett chip. Jag misstänker också att det är en ägare som inte bryr sig men ändå bra att kolla och kanske skälla några ord om du får tag på dem! Heja heja alla kattvänner!

    • 30 april, 2012 at 16:54

      Jag har varit ute en timme, ska nog knalla runt en timme till ikväll. Inte öronmärkt, det har jag kollat.

  6. KalleB
    30 april, 2012 at 18:01

    Som lite kuriosa:

    En granne kom före jul med en liten mager eländig flämtande ca 4 mån katt för han visste vår ena katt hade försvunnit (Stulen?).

    Såklart vi tog den.

    Ett syskon till den försvunna kvar,10 åring. Omöjliga att få sams….

    Lösningen nära nu…sonen har gammelkatten en månad och dotra min tar lillkatten.(Som tagit sig…)

    Jävla människor som kan lämna katter så!

  7. Mårten
    1 maj, 2012 at 06:32

    Himla fin bild!
    Hur får man kattungar att sitta stilla?

    • 1 maj, 2012 at 08:34

      Tack! Nja det gäller väl att passa på då de har busat och blivit trötta. Jag minns inte, men jag tror att katterna hade lajjat och gjorde ett uppehåll i busandet bara..

  8. Leif kjellberg
    1 maj, 2012 at 10:09

    Ett ännu mer svårfotat djur är en nyfiken liten papegoja som kommer flygande för att sätta sig på kameran eller för att undersöka, smaka på eller leka med allt jag rör vid :-)

    • 1 maj, 2012 at 10:13

      En parakit? Har du sådana skrikhalsar?

      • Leif kjellberg
        1 maj, 2012 at 10:25

        Har 2 nymfparakiter och 2 agapornis.
        Parakiterna är inte särskilt skrikiga. Deras ljud är mera som visslingar. Nico lärde sig snabbt av mig att upprepa ett fågelläte som ornitologen Valfrid Lindeman, d. v. s. Hasse Alfredsson uppfann. Den plattfotade gluttsnäppans parningsrop, Krroopsyyk-krroopsyyk. Han använder det varje gång som han vill ha uppmärksamhet.
        Agapornisgojorna är mer högljudda.
        Lyckligtvis bor vi i ett 100-årigt stenhus med mycket tjocka väggar, så grannarna har inga problem, de säger att de ibland hör fåglarna men att det är bara trivsamt.

        • 1 maj, 2012 at 10:30

          Jag undrar vad Felin skulle säga om jag kom hem med en parakit. Vi hade en förr i tiden, och jämrans vad den skrek.. :-)

          • 1 maj, 2012 at 10:31

            JO jag vet, smaskens.. :-)

            • Leif kjellberg
              1 maj, 2012 at 11:04

              Skaffa en stor goja. Katten kommer snart att få lära sig fredlig samexistens. Du bör kanske i så fall hålla koll på att den inte får alltför mycket stryk.
              Jag har sett exempel på familjer med undulater, tamråttor, schäferhund, katter o. dyl på fri tass och vinge i huset utan att någon blev uppäten.
              Efter ett glömt stearinljus utbröt en brand i lägenheten. Brandmännen som bröt sig in berättade om hur schäfern livräddade kattungar genom att lyfta upp dem till brevinkastet och ge dem frisk luft.

              • 1 maj, 2012 at 11:09

                Fast en stor goja skulle jag inte ha tid med. Kul, men den kräver betydligt mer tid än katten.

                • Leif kjellberg
                  1 maj, 2012 at 12:17

                  En goja som är ensam fågel i familjen blir oftast väldigt sällskaplig och tillgiven och behöver massor av tid och uppmärksamhet. Har gojan en fågelpartner, eller fler, vilket är deras naturliga sätt att leva, förlorar du kanske på sätt och vis din bästa kompis, men fåglarna har det bra utan ditt sällskap på heltid.

                  • 1 maj, 2012 at 12:38

                    Gojan lär sig att härma katten. Men det är i alla fall inte aktuellt. Inte ens om någon kom och lämnade över en ung Ara skulle jag reflektera på saken.

Comments are closed.