Igår började jag fågelmatningen, visserligen har väderprofeterna i Norrköping lovat värme ytterligare någon vecka men den dag finns inte som jag litar på dem. De har ett uselt track record i nuläget och det är inte deras fel, säger de, det är vädrets…
Igår hängde jag ut jordnötspåsar och två talgbollar, sedan hände ingenting. Jag vet att några blåmesar såg det men ingen av dem vågade sig fram. Antagligen ogillade de att jag hade persiennerna uppe, det syntes att det var folk bakom glaset, eller snarare så var det väl för att min lilla kattsambo, Felin, intresserat följde utvecklingen. (forts…)
Men nu på morgonen så hade jag persiennerna i rätt vinkel, fåglarna såg inte in längre och plötsligt så var det en hel bunt blåmesar och talgoxar utanför fönstret. Jag försökte räkna dem och det var fler än tio, kanske tolv-tretton samtidigt. Uppenbarligen har maten börjat tryta, så nu sitter lilla Felin och piskar med svansen innanför fönstret, men vinkeln är rätt så pippina ser henne inte.
it Andra om: Fågelmatning, Höst, Haninge, Handen, Natur, Djur, Fåglar, Katt, Dagens bild
Tweet
4 svar till “Igår började jag fågelmatningen – Dagens bild”
Jag vill så gärna mata dem, men när man hänger ut jordnötspåsar på balkongen så får man snart en liten lapp i brevlådan att det är förbjudet att mata dem. Så det fick jag sluta med i vintras när det var som kallast.
Annars kommer det både blåmesar och talgoxar.
Men på våren/sommaren har jag i allafall en skatfamilj som jag följer på nära håll varje år.
De har ett skatbo i en tall precis utanför min balkong, riktigt spännande.
Hej Jinge, jag uppskattar dina skriverier även om vi inte alltid är ense. Men jag tycker om folk som kan argumentera och som har egenskapen att formulera sig själv.
När det gäller det här inlägget så har vi inte några problem. Det är så neutralt som det kan bli. Så jag skall berätta en historia om katter och fåglar.
Där jag bor (NordNorge) flyttar måsarna söderut över vintern och kommer tillbaks som ett vårtecken i mars. Nu var det så att vi hade en mås som i åratal hade lärt sig att det vankades mat från vår altan. Samtidigt hade vi en gammal rutinerad katt som lärt sig att måsen är ointressant eftersom hon aldrig fick en chans att ”ta dem”.
Men detta år var katten överkörd på sensommeren och ersatt med en ny, ung och företagsam katt. En katt utan erfarenhet av måsar.
Vad som så hände på vårkanten var att samma mås kom tillbaka från Shetland eller var den nu övervintrat. Så satte den sig på altanräcket och började picka på rutan med budskapet: ”Här är jag – ge mig mat” ………
Den nya katten låg i solvärmen och som i en fåtölj si så där 1 meter från fönstret och vaknade av pickandet. Den lyfte på huvudet, fokuserade måsen …. och gick till omedelbar attack. Men så var det ett fönster emellan. Varvid katten kraschade rätt in i rutan och närapå svimmade av. Från den dagen var den katten totalt ointresserad av måsar.
:-) Min kattsambo sitter inne och tittar genom glaset på alla små flygande läckerbitar. Det är dessutom mycket gott om blåmesar och talgoxar som inte ser helt vuxna ut. Märkligt, undrar hur många kullar de kan få? Vi hade en tam kaja en gång, den var van vid mina föräldrars katt så den kom och tiggde mat – av katten… :-) Kisse blev hemskt frustrerad. likaså deras hund som oxo blev föremål för detta mattiggeri. Jag undrar om jag inte har tillgång bilder på detta, ska gräva lite vid tillfälle..
Ett talgoxepar kan, såvitt jag vet, få två kullar på en sommar, med sju-åtta ungar i varje. Å andra sidan är nog dödligheten rätt hög. Ju fler som matar dem, desto bättre!