|
Det finns nästan ingenting som irriterar mig lika mycket som människor som är rädda för getingar. Visserligen har jag inte sett speciellt många i år men sitter man ute och fikar så kan man nog räkna med att enstaka getingar kommer för att kolla in vad det är för godis som man stoppar in i munnen. Vissa reagerar nästan som om de hade getingfobi, de viftar, hoppar upp och vrålar och beter sig allmänt hysteriskt. En geting som kommer in i det här huset kan dock räkna med att bli vänligt behandlad. Visserligen viftar unga kattfröken en del åt den, men hon är noga med att inte träffa den med sina tassar. Kattens husse ingriper dock alltid och befriar insekten ur sitt ofrivilliga fängelse. Ett vattenglas och en bit papper duger för att fånga in den och hjälpa den ut i friska luften igen. Det skulle aldrig falla mig in att döda getingen. Däremot är de getingrädda farligare för sin omgivning. En geting sticker aldrig en människa om den inte fastnar, blir klämd eller utsätts omilt på annat sätt. Men viftaren vispar omkring i luften som en väderkvarn och i ett sådant läge så kan getingen givetvis sticka fel person. Och kommer en geting så är det bara att sitta stilla. Den kan vara nyfiken och surra runt ansiktet, men håller man bara igen sin mun så är det ingen fara. AB SDS SvD1 HD DN |
Andra om: Geting, Fobi, Getingrädsla, Gaddstekel, Jordgeting, Bålgeting, Saft, Socker, Kaffebröd, Natur [tags]Geting, Fobi, Getingrädsla, Gaddstekel, Jordgeting, Bålgeting, Saft, Socker, Kaffebröd, Natur[/tags] |
30 svar till “Getingrädda irriterar mig”
Tycker du illa om getingrädda som är överkänsliga för insektsbett också? :)
@Marcus R:
Nä, det är en adekvat rädsla. Men inte heller dessa ska vifta åt gaddsteklarna. Sitter de still är risken ytterst liten att getingen ska sticka dem. En geting sticker ytterst sällan oprovocerat.
Egentligen tycker jag att getingrädda borde hälla upp en skvätt saft på ett kaffefat och ställa ut på balkongen eller uteplatsen. Sedan kan de gå ut efter en timme och kolla de små liven. Ett förstoringsglas och upplevelsen blir ännu mer intressant.
Sign ”fjorton stick efter att ha trampat ner i ett jordgetingbo”
När man är överkänslig mot Getingstick så är det inte så enkelt som att bara sitta still och iaktaga getingen. Min mor har fått åka in två gånger till lasarettet pga getingstick. Hon höll på att stryka med senaste gången. Hon vet vad ett stick kan innebära. Klart att hon blir rädd när den kommer surrande framför ansiktet
Sen håller jag med dig att man inte ska döda getingarna, det är väldigt onödigt.
Helt rätt inställning, jag har själv inget emot getingar på nåt sätt. Men vissa i bekantskapskretsen flippar ju ut varje gång ett flygfä kommer framför ansiktet. En gång blev jag faktiskt stuccken på detta sätt, en polare klappar till getingen som flyger in i armhålan på mig och sticker mig där. Men man överlevde.
Jag måste tyvärr erkänna att jag är en av dessa getingrädda personer :) Och jag är helt medveten om att jag agerar irrationellt när de kommer för nära och jag springer iväg i panik. Jag är en fjolla uppvuxen i Stockholms innerstad :)
Den huvudsakliga orsaken till min getingrädsla är att jag aldrig blivit stucken. Jag vet inte hur det känns eller hur ont det gör. Förmodligen gör det ont, men inte så ont som jag tror. Men jag vet inte. Jag skulle nog bli mycket lugnare om jag en gång blivit stucken och vet vad jag är rädd för.
En annan anledning är att jag förmodligen sett fler getingar på film och i tecknade serier än på riktigt. Och i film och serier framställs det som att de sticker bara de blir lätt förargade; samt att deras stick ska göra fruktansvärt ont. Disney har lärt mig att läsa in mänskliga känslor i djur/insekter och det skulle krävas mycket tid utanför stenstaden för att jag skulle lugna ner mig…
@ttt:
Jag är oxo född och uppväxt i Sthlms innerstad och – orädd…
Men jag inser att den getingrädsla jag talar om inte alltid är förnuftsstyrd. Det handlar ofta om att det lilla barnet ser den vuxnes reaktioner, ofta modern, och skräms av den vuxnes rädsla. Det är ofta sådant som ligger i botten för den reaktion man har som ung och vuxen.
Och i just de fallen så tror jag att saft och förstoringsglas är verkningsfullt, de är nämligen inte bara söta, de är intressanta oxo.
PS, jo det gör hyfsat ont. Jag har stuckits en gång av 14 jordgetingar som alla var innanför byxbenet i höger ben. Men är man hyfsat frisk och inte allergisk så går klåda och värk över efter ett antal timmar. ETT stick värker lite i ngn timme sedan går det över. Ofta är reaktionen mer svullnaden, den irriterar. Men antagligen är det individuellt.
Tänk innan du skriver! / Jinge
Först tänkte jag skriva något argt om att det är dålig förståelse för de som blir rädda och verkligen inte gillar getingar (och övriga stickande steklar) men sen kom jag på mig själv att också bli lite irriterad över de irationella rädslor som jag själv inte har, de där som man undrar hur någon kan var rädd för. Getingar må kanske inte stickas utan provokation men är riktigt irriterande och agressiva ändå och det är inte så lätt att bekämpa sin vilja att soppa till getingen när den surrar framför ögonen, kryper på armar och ben eller när den sätter sig på min mat och inte f-n bryr den sig om ”godisfatet” man satt ut till den/dem i god tid innan man ger sig ut med sin egna mat.
Nåväl, om getingrädda hör till det som irriterar dig mest så har du troligen ett väldigt bra liv med väldigt få källor för irritation och kan kanske ha lite överseende.. ..trots allt :)
sign ’killen som sumpade två kortputtar pga två getingstick’
@Anders:
Du ser, två kortputtar, säkert bara 30 cm… :)
Nej visst får man sopa till en geting om man vill. Synd tycker jag, men SKA man göra det ska man ta ett pingisracket utan gummi. En lätt toppad forehand, eller ännu hellre backhand med mycket handled fixar saken. Då riskeras inte omgivningen heller.
Vill man kan man ju uppsöka ett getingbo innan och träna lite… :P
En halvsving med järn-3an är inte helt fel.. ..om man träffar d.v.s. Om man sen är lite grymt lagd kan man ta ett av dessa elektriska tennisracketar man nuförtiden kan köpa. 2-3 slag steker getingen.
Allra bäst är om getingen kan ta sin mat någon annanstans än från min talrik, lovar han det så lovar jag att inte vifta efter honom.
Visst kan det vara irriterande med folk som skriker och springer runt. Väljer själv att bara gå där ifrån.
Personligen vill jag inte bli stucken av en geting då jag reagerar på myggbett på det sättet att jag svullnar en del runt bettet. Då känner jag att jag gärna avstår från att ta reda på hur jag reagerar av getingsticken. ;)
Har bara blivit stucken en gång av en geting, och enligt läkarna måste man ha blivit stucken en gång för att kunna reagera på sticken. De sa detta till min mor när hon blev stucken av en ilsken geting i halsen och fick utslag, då hon sa ”jag har aldrig blivit stucken förut”.
Det är alltså inte känslan jag vill ifrån, utan mer reaktionen som jag inte vet hur den kommer att bli.
Dessutom är vissa getingar ilskna utan att man behöver vifta och hålla på. Jag och pojkvännen fick in en jättestor ilsken hona i hans sovrum en gång. Det var inte så jätteroligt, för hon var verkligen stor.
@Anders:
Fast chansen att missa med en järnklubba är oerhört mycket större än en pingisracket. Eller tror du att du kan sätta getingen på pegen? :P
Jag hör till de getingrädda, tyvärr…Men jag försöker behärska mig och inte vifta som jag tidigare gjorde, för det mesta tar jag numera bara helt sonika och reser mig upp och lämnar platsen under tystnad…..Vilket i sig kan framstå som lite egendomligt. Någon gång har jag undsluppit mig någon kort kommentar.
Det är mycket bättre, det är inte lika stissigt att gå någon annanstans som att vråla och veva.
@Fredrich Legnemark:
Om man bortser från de allergiska så är det nog ”mamma” som skrämt de flesta. Men det är en irrationell rädsla som förstör sommartid. Så fram med förstoringsglaset! :P
geting, är det inte sånt man dricker? ;)
Fast vad vasen är ett getingstick mot att tappa en bisvärm innan för ärmen på overallen,(armen blev dubbelt så tjock i några dar.
En annan gång körde jag om kring med en bisvärm flygande i bilen, den gången satt jag hoppades på att polisen skulle stanna mig, då hade det varit kul att veva ner rutan.
@Christer W:
Va? Skulle du transportera en bisvärm inne i kupén?
På tal om getingstudier: En infångad geting i ett dricksglas och en LUPP! :P
Viftar inte utan flyr i panik! Om jag blir stucken är det risk för livet. Tyvärr verkar det vara oerhört roande för omgivningen, trots mina förklaringar om orsaken.
Den dan jag faller i koma pga ett getingstick kanske skrattsalvorna avtar. Fast det vete f-n…har gett upp om mänsklighetens humanare sidor!
javisst, jag transporterade dem alltid i bilen, en combi.
Ofta var jag och hämtade bisvärmar som satt hos folk. Några få gånger de kom lös i bilen när jag blev tvungen att ta till provisoriska nödlösningar eftersom all utrustning var redan upptagen andra svärmar.
Pga att jag nästan ständigt blev stungen så var jag relativt immun mot gifter från steklar (och ormar men det är en historia)
I dag är jag mer försiktig eftersom jag inte längre håller på med varken biodlig eller reptiler, idag kan ett stick eller bett vara mer förödande
Håller med dig, det är bara allergiker som jag inte dömer som mesar när de börjar fnatta runt och gapa över en liten geting som inte är ett dugg svor att klippa med bara handen utan att sticka sig.
@Janeway:
Men om din omgivning KÄNNER TILL att du är allergisk, skrattar de i alla fall?
BYT vänner!
Kan den geting-rädde lyckas med att bara lugnt gå därifrån så är det inte bara ett utmärkt uppförande utan faktiskt också en metod för att minska rädslan på sikt. Efter ett antal gånger så börjar hjärnan lära sig att det inte är någon paniksituation och då kan det med tiden till och med bli läge för nästa steg, att med begränsad oro ändå lugnt sitta kvar.
Jag såg en geting på bussen häromdagen och tänkte genast, hoppas ingen annan får syn på den. Med tanken att denne någon annan kunde göra något dumt.
Läste just om en blodsugande fjäril. Det lät ju lite som den sista knäcken för alla insekts-fobiska, moahaha…
När jag var liten blev jag ständigt stucken. Det bränner till, och sedan är det inte mer med det. För ett halvsekel sedan grävde jag ut ett jordbi/getingbo med bara händerna. Det blev ganska många stick den gången, men efter de första märktes de inte så mycket.
När jag blev mer vuxen blev jag mer intresserade av att se på dem. Att ha en geting i sin mat och se när den omsorgsfullt klipper loss en bit kött eller potatis med munnen, rullar runt paketet för att det ska passa mellan benen, för att sedan ge sig av på en vinglig flygfärd ger utmärkta tillfällen till att ägna sig åt sina bordskamrater och goda pratuppslag. Se bara till att inte få en geting på gaffeln!
Vid ett tillfälle satte sig en geting på min dåvarande flickväns läpp och gjorde samma procedur med en skinnflaga. Hon tyckte det var ganska obehagligt, men behöll lugnet. Jag tyckte det var ganska intressant, studerade getingen och henne, rapporterade om hur arbetet fortskred.
Så Jinge har rätt. Om människorna tar det lugnt är även getingarna lugna. Men se till att du vet var de är så du inte av misstag gör någon illa: sätter dig på en, försöker äta upp en eller ger den en örfil. Då händer det grejor.
Detta gäller inte minst allergiker!
Jag blev senast i förrigår stucken av en geting på halsen när jag låg och solade. Visste inte att jag var allergisk, men fick åka in till sjukhuset akut när halsen blev illröd och svullnade upp. Efter det är jag lite mer skeptisk till getingar (vilket jag på inget sätt var innan).
Jag är hyfsat rädd för getingar, men när jag var i mina föräldrars sommarstuga i helgen roade jag mig med att hälla ut lite saft på en tallrik och satt och studerade de små liven. Väldigt intressant faktiskt! Och jag tror att sådant också gör en mindre rädd framöver.
Apropå getingar (och bin för den delen), är det inte ovanligt få av dessa i år ?
När jag var liten, så sa min mamma till mig att vara still. Det var jag, även när jag trampade i ett jordgetingbo. En svärm slog upp med ett rasande surr ovan jord – och jag satt kvar med foton ner i boet. Ett stick! Aj. Två stick. Aj, som satan. Tre stick, nu sprang jag allt vad jag kunde därifrån…
Foten blev svullen som en fotboll, hittade getingar krypandes på mig under hela dagen. Doktorn sa jag var överkänslig mot getingar. Ditt och mammas råd hade säkert fungerat om jag inte trampade sönder deras bo.
Fast det finns ändå en historia, som får mig att vifta lätt när getingar kommer allt för nära. En kompis farmor satt på sin balkong och drack kaffe. Hon hade hört att man skulle sitta still … getingen kom, flög runt henne (hon satt stilla som en förstenad), den satte sig vid örat hennes och kröp in. Getingen var kvar i örat 10-15 minuter. Hon kunde höra hur den krafsade öronvax. Hon var livrädd. Sen kröp den ut och flög sin väg…
Hej.
Jag har getingfobi och är en av dessa irriterande människor som du skriver om. Det är absolut inte så lätt att låta bli att fäkta med armarna när paniken kommer och det sunda förnuftet lämnar en.
Har gått på beteendeterapi för detta men det har inte hjälpt.
Att getingar inte sticker om man sitter still är rent ut sagt ski….snack. Jag har åtminstone varit med om 4-6 personer där getingen har stuckit helt oproviserat och personen i fråga suttit still. Den senaste i raden var en busschafför som hade en geting på armen och som bara stack honom. Armen svullnade upp i dubbelstorlek och vi fick lov att stanna bussen och vänta ett tag…detta var en bussresa till utlandet.
@erik jönsson:
Hur vet du att det var en geting?
När jag var runt sju år klev jag i ett jordgetingbo. Det var icke en helt angenäm upplevelse. Jag fick jagen skulle man kunna säga, sprang ut ur skogen och störtdök ned i vattnet. Fick väl ändå en fem-sex stick. Men jag kan respektera deras ilska. Men ändå: va fan! Sluta bygg bona i marken i skogen. I så fall: bygg de i Haninge.(Jag förlorade min leksakspistol i flykten. Jag tror det smärtade mest.)
Getingar är obehagliga, men jag har ändå ingen större rädsla för dessa svartgula saker. Men nog finns det på min ”vad som irriterar mig mycket” lista många saker som går före än människor som är getingrädda. Säkert en miljon saker.
jag är rädd för getingar..