Igår berättade jag att jag hade varit i Hjorthagen, en plats där våra kungar haft en massa hjortar som de kunnat skjuta på vid behov. Genom att inhägna dem så har skjutförmågan inte varit så viktig, är det massor av hjortar så har väl kungen alltid lyckats träffa någon.
Jag berättade också om en kaja som jag pratade med, idag träffade jag den igen. Nu lyfte jag upp den och kastade upp den i luften lite lätt och den flög, inte så bra men ändock. Den försökte landa i det träd där dess föräldrar satt och skrek åt mig, men den lyckades inte bli kvar. När jag lämnade den så satt den i en buske. Klarar den resten av dagen och natten så tror jag att den klarar sig själv från och med imorgon.
Det jag inte berättade var mina tankar om medpassagerarna på tunnelbanan. Från Hjorthagen och in till stan så var vi åtta passagerare på bänkarna där undertecknad satt, sju av dessa satt och pillade på sina Iphones eller snarlika telefoner. De såg ut som zombies, djupt försjunkna i sina appar eller vad de nu pysslade med. De kanske surfade på nätet, vad vet jag.
Förr brukade man hävda att svenskar är tysta på tåg och bussar på grund av blygsel, det är möjligen sant, men i så fall har de nu fått något att gömma sig bakom. Jag vet inte om det var tragiskt, eller om det komiska i situationen tog över, men nog ser det märkligt ut när det enda som hörs i en tunnelbanevagn är utropen vid varje station samtidigt som folk sitter djupt försjunkna och pillar på en liten manick i sin egen lilla värld.
Själv har jag ingen Iphone, jag har en Sony/Ericsson som är omkring tio-elva år gammal, den minimalistiska telefonen som är så liten att man knappt ser vad som står på displayen utan förstoringsglas. Sist jag använde den så fungerade den utmärkt, det var i februari/mars 2010, för över ett år sedan. Den är lite gisten, och jag har funderat på att skaffa mig en ny, men jag vet inte vad jag ska ha en ny till när den gamla fungerar.
Och nej, kom inte och påstå att jag är teknikovänlig, inte alls, men jag tycker att det är roligare att titta på folk istället för att titta ner på en mobiltelefon. Möjligen kommer jag ändra mig när de släpbara datorerna kommer med 19” skärmar, men där är vi inte än…
it Andra om: Iphone, Ipad, Mobiltelefon, Zombies, Tunnelbana, Stockholm, Blyghet ab ex svd dn
24 svar till “iPhone förslavar folk”
Nu är du väl ändå ute och seglar. Du tillskriver en Iphone någon slags magisk kraft den inte besitter. Låter någon sig uppslukas av sin Iphone ligger nog problemet hos den individen inte hos den ” lilla manicken”. Den där lilla manicken är användbar i många olika sammanhang.
/Lycklog Iphone och Ipadägare men absolut ingen förslavad zombie
Men sju av åtta??
enda problemet är att det är alldeles för lätt att trycka fel och så blir det ett och annat stavfel om man inte läser igenom innan man trycker på send
Lycklig ska det stå och det står jag för ;)
Säkert satt sex av de sju med Facebook eller Twitter… Twitter förresten bygger Apple nu in direkt i operativets nästa version för portabla enheter, vilket jag tar för ett tydligt tecken på att Apple peakat. (Kidding^2)
Men visst har det nog mycket att göra med som du skrev att det är lättare för svenskar födda efter 1970 att kommunicera via appar än direkt med personen bredvid. Inte minst som de under senaste årtiondet har fått lära sig via medierna hur farligt det kan vara att kommunicera med okända personer.
Jag har också en smart telefon och den är jättebra för sånt som kartor och tidtabeller. Till att kommunicera vete fan, den ringer inte bättre än en 350kronors nalle och har mycket kort batteritid. Man gör bäst i att ha en riktig telefon i andra fickan om man skulle behöva ringa ett viktigt samtal någon gång.
Nu är jag ingenjör (elektronik) och knappast teknikfientlig. Vad gäller mobiltelefon använder jag en helt antik Nokia 3310, på sin tid världens mest sålda telefon. Lagom stor för att vara hanterbar och mycket stryktålig.
Var rädd om din gamla telefon. Om några år till blir den vintage och skulle den fortfarande fungera så kan det hända att den bli eftertraktad. Tiderna förändras men efter varje vågdal kommer förr eller senare en vågtopp.
Vintage är den redan, men eftersom den är en sådan massprodukt kommer den nog aldrig att få något nämnvärt antikvärde. Kul dock att jag en gång plockade upp en sådan som legat i minst tre timmar under en halv meter oljeblandat vatten. Tog ur batteri och SIM-kort och lade allt på tork på ett värmeelement till nästa morgon. Inga problem. Allt funkade. Den telefonen tål lite stryk.
Hur gjorde ingenjören för att blanda olja och vatten?
Nåja, en jävla blanding var det i alla fall mitt i vintern i en båt som gått läck och hotade att sjunka, vilket jag lyckades förhindra. 3310 föll i alla fall ur min ficka och bärgades flera timmar senare då jag fått länspumparna under kontroll och lokaliserat läckan.
Förresten kan jag svara på frågan hur man blandar olja och vatten. Man pytsar i lite diskmedel. Standardmetod om man vid länspumpning inte vill dra på sig miljönissarnas vrede.
Har sett alla bärgare upp till och inklusive besättningen på jättekranen Lodbrok hälla i en flaska diskmedel då man beöver pumpa ut skitigt vatten.
Ja, men hellre att de glor ned i sina Iphones än att de pratar högljutt i mobilen, vilket är minst lika vanligt. Min iakttagelse är att det numera sällan är tyst på tunnelbanan, det är ringsignaler av alla slag och prat, prat. Men sällan med någon närvarande.
Det är djävligare när de pratar, ja. Vissa tror att de behöver skrika för att det ska gå fram dessutom.
Jag kanske borde skaffa en MC…
Har du Jinge någongång försökt få ett vettigt svar från någon som sitter och knappar på sin IPhone? Jag har en IPhone-freek som jag måste samtala med ibland, en förälder i ungarnas idrottslag. Om vi behöver diskutera några tider eller annat så måste jag verkligen visa med eftertryck att jag talar med människan och det gör jag genom att tjata och tjata tills hon blir tvungen att lyfta blicken från idiotdosan och tänka på vad jag sa och förhoppningsvis fattar hon något också.
”I d i o t d o s a n” !!! :-) :-)
Nej, jag har nog aldrig tyckt att det varit ngn idé! :-)
Hmm, den här blogg-artikeln fick mig att tänka på den här filmen: http://sv.wikipedia.org/wiki/Griniga_gamla_gubbar :P
Det bjussar jag på. Och LÄTT dessutom… :-)
Jo, dom där zombierna ser man överallt nuförtiden, vet inte hur många gånger man fått vika undan för att dom går ner och tittar i den även när de går, väntar bara på att de ska börja köra bil och cykla stirrandes i sina idiot-plattor (tror jag äntligen förstått vad i:et står för ;))
Det mest tragiska tycker jag är när man ser föräldrar som ”spenderar tid” med sina barn och är totalt frånvarande stirrandes i dessa påfund medan barnen desperat försöker få kontakt med dem. Och att man sen sen ser vad föräldrarna gör samtidigt när bekanta skriver att de umgås med barnen på facebook, min enda tanke är ”varför skriver du det här, ge barnet din uppmärksamhet, inte nåt tragiskt socialt nätverk där du måste visa hur duktig du är”… Men men, det är dagens opium för folket…
tror jag äntligen förstått vad i:et står för ;))
:-) :-)
Ibland går mobilsnacket mycket över styr. Minns t ex en hur synnerligen ilsken säljare av en bostadrätt satt vid grannbordet på lunchrestaurangen och skällde öronen av en mäklare.
Den arge mannen ansåg att mäklaren inte hade gjort sitt bästa för att trissa upp budgivningen. Vissa frågor kanske inte bör diskuteras högljutt och publikt.
[…] jag igår för första gången skrev om iPhone så anade jag inte att det faktiskt finns så många som reagerat på ungefär […]
Om du sett 8 ungdomar varav sju satt och läste böcker, hade du tillskrivit litteraturen samma egenskaper då?
Nä, men fåniga små spel kan inte nå hög ranking.