Idiotin på nätet


Vi som ofta är uppkopplade har stött på dem i alla former, nätbedragarna, de som tror att de ska kunna finta e-postmottagare och lura till sig ett antal dollar. Det är en sorglig samling, och det sorgligaste av allt är att den sortens kriminalitet säkerligen lönar sig.

Mejlet här dök upp igår, det ska föreställa att vara avsänt från en Jessica på Elfenbenskusten och är den första kroken som ”hon” lägger ut. Skulle jag svara så skulle ”hon” givetvis skicka en bild på en lättklädd afrikansk skönhet i sitt svar, dessutom skulle hon fortsätta att mejla och låta himla gullig i denna e-postväxling. Vad som skulle hända sedan vet jag inte, antingen så har hennes bror tagits av polisen och hon behöver några hundra dollar för att muta dem, eller så vill ”hon” att jag ska sända ett par tusen att användas till flygresa till Stockholm.

Patrik Sjöberg fick ett av Nigerieabreven (Ghanabrev) och spelade med ett tag, något som han gjort ett stort nummer av på sin blogg. Själv ids jag inte, men finns det någon som känner sig manad så skicka ”Jessica” ett mejl och berätta fortsättningen så rapporterar jag gärna vidare. ”Jessicas” brev har säkert gått ut i miljonupplaga så det finns inga risker förknippade med att skoja lite med verksamheten. Att jag skriver adressen även i tags-raden beror på att den då fiskas upp av alla spamrobotar.

it , , , , , ,


11 svar till “Idiotin på nätet”

  1. Jag hade lite kul med en spam-scammare som påstod att jag vunnit en massa pengar i ett lotteri arrangerat av Gmail. Jag svarade med några svärord, fick några svärord i tillbaks och skickade ytterligare några i retur. Då passade jag också på att påpeka att så med dålig stavning som dom hade skulle dom inte lura mig. Dessutom använde dom ett msn konto för mailet. När man jobbar för Gmail? Duh?

    Nog vet jag att man ofta ökar risken för att få mer skit i inboxen om man svarar på sånt där, men detta var lite av ett slaskkonto, så det skulle inte göra så mycket.

    Hursomhelst så instämmer jag i att man gärna kan suga ut lite av dessa idioters resurser om man inte bryr sig om att man slösar bort sin egen tid samtidigt. Det kan vara värt skrattet man kan få när man avslöjar sig till slut.

  2. Även jag får sådana mejl lite då och då. De flesta hamnar direkt i skräpkorgen, om inte skräpfiltret redan gjort sitt jobb. Men ibland roar jag mig med att skriva tillbaka, bara för att se vad jag får för svar. Och det går väldigt fort för de här ”tjejerna” att bli riktigt ”kära”. Redan i andra eller tredje mejlet kan de skriva att de älskar mig. Någon av tjejerna frågad jag hur det kom sig att hon kunde älska någon hon aldrig träffat och inte ens sett en bild på, utan bara läst (?) ett par mejl från personen. Svaret var ett till synes ”massmejl”, som säkerligen många andra förutom jag fick.

    Det märkligt är ju att det faktiskt finns folk som går på dessa mejl! Både mejl om kärlek och att man vunnit en massa pengar. Själv slutar jag inte förvånas över att det faktiskt finns idioter ”i andra änden” också. ;-)

  3. Finns en sida på nätet dedikerad till att lura lurendrejare. Där finns ju exempel på hur de fick nigerianska scammers att skriva av hela första Harry Potter-boken för hand för de sa att de jobbade med forskning om handstil och var villiga att betala för varje sida. ;)
    Scammers är tydligen förvånansvärt lättlurade om man ger intryck av att man är villiga att betala pengar till dem.

    Jag kan inte förstå hur folk kan gå på det där; jag hade en på kroken för någon vecka sedan och spelade med för att se hur de går till väga men är alla så dåliga på att luras som ”hon” var så säger det allt om de som blir lurade.

    • Mitt intryck är att det till 99% är färdigskrivna mejl som skickas som svar tillbaka. Det räcker oftast att man är något sånär läskunnig för att kunna genomskåda mejlen… Prova till exempel att fråga någon av de här ”tjejerna” något! Jag vågar nästan gå i ed på att de aldrig kommer svara på några direkt frågor! Möjligen ger de väldigt svävande svar…

      • De fall jag sett så är de första breven oftast färdigskrivna. Ibland är de dessutom översatta till Svenska med typ google translate.

        Den jag fick kontakt med pratade jag med MSN och så fort ett sådant meddelande kommer så vet man ju vad det är för en typ.

        Sedan drog hon igång med att hon varit förlovad men hennes fästman bedrog henne med hennes bästa väninna; hon var föräldralös och bodde hos sin fattiga mormor och jobbade för väldigt lite pengar på administrationen vid en (katolsk) kyrka i Manchester.
        Givetvis mejlade hon proffsigt tagna foton på en någorlunda söt tjej.
        Efter att ha chattat kort med henne några gånger (typ 3, så hon gick väldigt snabbt fram) satte hon in stöten; hennes mormor hade hamnat på sjukhus och hon visste inte vad hon skulle göra. Mormorn skulle tydligen få en pension på 70000 pund av kommunen men var tvungen att skriva på pappret vilket hon inte kunde eftersom hon var så sjuk. Själv hade hon blivit lovad 60000 av de pengarna av mormodern. Givetvis tiggde hon pengar till mormoderns behandling.

        Det var så dåligt så jag orkade inte ens försöka ha roligt med det.
        När jag frågade varför hon behövde pengar för sjukvård i ett land som har ett sjuksystem som är minst lika bra som vårt så var det givetvis på ett super-dyrt privat sjukhus. ;)

        Så recepten är ganska enkla:
        Färdigskrivna meddelanden.
        En snyfthistoria som heter duga (helst ska man ta i för kung och fosterland)
        Pengar som kan tiodubblas om man bara ger dem mer pengar.

        Det sorgliga är att det är nog ganska många som går på sånt där.

  4. Jag såg en liten dokumentär om sådana där brev ett tag och tydligen är det ofta specialskrivna brev, särskilt ”Nigeriabrev”. Det sitter alltså folk i stora lokaler eller internetcafén i diverse afrikanska länder och bara skickar ut brev till adresser de plockat upp lite överallt men de skriver alla individuellt. De har långa konversationer med den lilla, lilla andelen som varar innan själva bedrägeriet äger rum. Ganska intressant jobb ändå och på något konstigt sätt mer hedervärt än spam, där man bara öser ut miljontals mail om dagen.

  5. Självklart finns det idioter som går på det! Annars slutade hela köret av sig självt. Det är en fråga om siffror helt enkelt. Finns någon tiondels promille som är tillräckligt korkade och desperata så är det bara att skicka tillräckligt många brev. Med så lite jobb som möjligt per styck, givetvis. En idiot per hundratusen? Skicka hundratusen brev så kanske han är fast. Med osis i statistiken går det kanske åt 200 000 brev.

    Varför inte svara med samma mynt och vara först med att tigga? ”Min fru förstår mig inte men jag känner att jag får en sådan djup kontakt med dig genast, redan efter första brevet, faktiskt. Skicka 50000 spänn så jag kan pröjsa advokaten till skilsmässan så kan vi leva lyckliga tillsammans sedan! Min fru är rik, fast elak, och jag får inga fickpengar. Men om jag bara kan få till skilsmässan så måste hon dela med sig.” Vad tycks om den storyn? :-) Troligen för genomskinligt att man avslöjat dom men ett långfinger i fejset blir det väl alltid.

    Fast gör man det tillräckligt många gånger ger jag mig den på att det till slut klirrar in 50 papp!