Idag så skriver en kvinna som heter Carin Stenström en debattartikel där hon ifrågasätter tidningarnas bevakning av kungen och de affärer som redan två böcker handlat om, och som lär orsaka fler böcker än så. Hon titulerar sig själv som Journalist och ”Fri skribent”, varav det sista lär betyda – arbetslös.
Carin Stenström i SvD/Brännpunkt: ”Sedan lång tid pågår en hetsjakt utan motstycke på Sveriges kung och därmed på vårt statsskick. Den kan bedrivas i trygg förvissning om att kungen inte kommer att kunna vidta de rättsliga åtgärder som lagen tillförsäkrar varje svensk medborgare. Han måste finna sig i förtal, ärekränkning och lögn.
I denna hetsjakt, bedriven främst av de fyra stora stockholms-
tidningarna, har medierna lierat sig med en välkänd gangster, som utgör huvudkälla till de försyndelser kungen påstås ha begått, och som under månader och på stort utrymme beretts möjlighet att hota kungen och hans familj. Medierna har förmedlat hoten, och bidragit till en exempellös skandalisering, utan att haft tillgång till bilder eller andra dokument. Man har uppenbarligen inte känt tveksamhet inför samarbetet med maffiaföreträdaren.”
I motsats till den fria skribenten så tycker jag att monarken kommit undan alldeles för lättvindigt. Jag tror, liksom de flesta som läst de aktuella böckerna, att här är plats för devisen ”Ingen rök utan eld”. Det handlar inte om några guldmedaljer till utvalda despoter i Mellanöstern, det handlar snarare om att han är landets statschef och främste representant för folket, och när han stöter på kritik så ”vänder han blad och går vidare”.
Givetvis har monarken rätt till ett privatliv, men som främste företrädare för oss alla så måste han tänka på att hålla sin renommé hyfsat ofläckad. Det duger inte att gå på sexklubbar och skylla på sina kamrater, det duger inte heller att hålla sig med kaffeflickor rekryterade från porrklubbar, och saken förbättras inte av att dessa flickor är väsentligt yngre än hans döttrar. Kungen är kung för hela landet och inte bara för Östermalm och Djursholm där den sortens beteende kanske är vanligare.
Personligen så tycker jag synd om drottningen och deras gemensamma barn. Det kan inte vara lätt att se sig far dominera löpsedlarna i sammanhang som gör att det även skvätter på dem trots att de är oskyldiga. Förvånansvärt många i Sverige anser att kungen bör abdikera, en majoritet i Sveriges Riksdag är för republik men har hittills avstått från att kräva hans avgång eftersom de tvivlar på att ”folket vill” det. Nu har man trots allt gjort opinionsmätningar som visar att kungens omdöme ifrågasätts alltmer, och att det nu är dags att göra någonting åt problemen.
Det borde även ”Fria skribenter” inse, möjligen inte eftersom vederbörande kanske är ute efter ett arbete på Svensk Damtidning eller liknande…
it Andra om: Kungen, Kaffeflickor, Kungafjäsk, Gubbsjuka, Monarki, Galanta damer dn svd svt ab ex sr
Tweet
16 svar till “Avgår kungen 2012?”
Kan du inte sluta skriva om den där xxxxxxxxxx?
Hmm, borde inte en viss minister abdikera?! Tror att det möjligen skulle vara än mer värdefullt för husfriden…
Det borde väl egentligen vara den finaste av julpresenter?!
En?
Falleren falleralla…
Så sant, speciellt eftersom vi förhoppningsvis inte har samma inriktning på regerandet i evig tid, hög o låg allt eller inget, eller?!
Jag kan inte låta bli att tänka på mina egna döttrar när kungen agerar som han gör med sina vänner. Det är en kvinnofientlighet som är rent stötande.
Att fanskapet uttryckligen svamlat om inhyrda ”kaffeflickor” i samband med gubbgängets middagar är klarlagt. För gemene man skulle nog finnas en viss risk att en åklagare skulle starta en brottsutredning enligt sexköpslagen.
Dock är ju, enligt grundlagen, ”konungen och hans gärningar från allt åtal fredade”
Har vi ett civiliserat demokratiskt samhälle?
Mitt svar är att det återstår en del på vägen dit. Inte enbart p. g. a. statsskicket, men om inte demokratin fastställs uppifrån, och försvaras nerifrån, kommer nog undersåtarna även i fortsättningen att få veta sin plars.
Min gissning är att riksfånen kommer att abdikera.
Hoppeligen och äntligen kan vi då få en öppen debatt om huruvida vi ska behålla ett statskick där statschefens enda merit för jobbet, på livstid, är att vara rätt född, vid liv och vidskeplig på grundlagsenligt sätt. Den Augsburgska Trosbekännelsen är inte en pikant historia om en tysk dams intima klädesplagg. Det är en samling hokus-pokus om ”arvssynd” o. dyl. som Sveriges tillträdande regent enligt konstitutionen måste svära sin tro på.
Dags att förpassa kungar, drottningar, prinsar, prinsessor, hertigar, hertiginnor, furstar och furstinnor till sagoböckernas värld!
Vad gäller den bedrövligt dåligt fejkade bilden av kungen behöver man nog ingen foliehatt för att misstänka att den var planterad i ett visst syfte.
Man orkar knappt reta sig på kungahuset längre.
Det har jag gjort i tre decennier.
Galenskapen fortsätter per automatik.
Vi medborgare har väl strängt taget det statsskick vi förtjänar.
Om vi gjorde en revolution mot eländet,och krävde karlns avgång
skulle väl åtminstone något hända…
Samma lika här förutom att jag kanske är 10-20 år äldre än du. Ruttnade under senare halvan av 50-talet på skolfrökens orgeltrampande och sagoberättande om Gud, Jesus, kungar, drottningar, prinsar, prinsessor o annat oknytt. Läsa och skriva kunde jag långt fore skolåldern. ”Räkna och fysik”, som Povel Ramel uttryckte det, var jag nog också rätt ”bra” på.
Ett trauma för livet lämnade den auktoritetstroende skolan:
Jag är född vänsterhänt. Då (1956) jag började skolan gällde att, om man bara kan, SKA man lära sig skriva med höger hand. Ingen annan motivering gavs än att ”det är så, och så ska det vara”. Undantag kunde medges i ömmande fall. Min vänsterhänte klasskompis hade en farsa som råkade vara skolans rektor. Ingen lärare hade några invändningar mot hans pennföring. Min farsa var skogshuggare,
”I´m the son of Hickory Hollers Tramp” eller i svensk översättning ”Jag Är Timmer-Annas Äldste Son”.
Faktiskt sant. Jag är äldst av 7 syskon och jävligt stolt över farsgubben.
Det bästa jag har hört sägas om en man är att ”om du har att göra med Gunnar Kjellberg behövs inga papper, en överenskommelse, ett handslag och kanske en sup räcker”. Affärer med, på den tiden, stora pengar gjordes upp så till samtliga parters belåtenhet.
vi ska inte ha en monarki därför att Calle gustaf själv är inte kung han är AMIRAL dvs
av miltär släkt där man ärver graderingen till sina söner…eller?
alsår vi ska ha militär diktatur istället menar ju då jag.
Det för att det passar det svenska folket bäst av all politiska system som man testat ut genom historien.
Om nu denna riksolycka är militär, varför inte då hänga på honom en bössa och en uniform och skicka honom till Afghanistan? För gammal, OK men var han i Kongo? Var han överhuvud taget någonstans utanför överhetens salonger?
Svaret är, om inte annat leds i bevis, nej.
Jag råkar känna svenskar som, pä den tid det begav sig, tog stora personliga risker genom att t. ex. smuggla info och pengar till det spanska motståndet mot Franco.
De enda militära grader i Sverige som ärvs eller inte uppnås genom en någorlunda gängse karriär är de operett-titlar som statschefen tilldelar sig själv.
Ska bli kul att se vilken officersgrad Victoria väljer då den dagen kommer.
Skulle råda Victoria att inte utnämna sig till artillerist.
Jag var åsyna vittne till det svenska artilleriets historiska fiasko i september 1973 kort efter Gustav VI Adolfs frånfälle.
Jag råkade befinna mig i ett fotolab på Skeppsholmen. På väg därifrån mot fastlandet stoppades jag av polis och militär. Ett helt jävla batteri av kanoner sköt hej vilt mot kungliga slottet, men inte ett enda skott träffade :-(