Inför starten av målet mot den våldtäkts-
dömde Carl Troilius så berättar nu tidningarna hur hans kommande försvar i hovrätten kommer att läggas upp.

Det problematiska med detta är att han skyller allt på offret och presenterar en historia som verkligen inte bär sannolikhetens prägel. Men likafullt berättar media i huvuddrag vad den går ut på. Personligen tycker jag att det hela tenderar att bli förtal av mycket allvarlig art och grad. Ska våldtäktsoffer verkligen behöva stå ut med den sortens publicitet? Det är mycket tveksamt enligt mitt sätt att se saken.

Det är visserligen inte olagligt att den dömde försöker hitta på en massa lögner för att själv framstå i bättre dager, men när dessa lögner sprids av media så skadar det inte bara offret, det skadar också alla kommande offer för våldtäkt. För vem törs anmäla ett sådant brott efter att ha fått gärningsmannens lögner serverade på tidningarnas löpsedlar och på deras förstasidor?

Det känns lika obehagligt som osmakligt. Läkarkåren förbannar säkerligen Troilius för att han drar ner kårens anseende, och tidningarna hjälper glatt till för att sprida hans sexuella fantasier till en miljonpublik. Offrets stöd är att åklagaren förklarar offentligt att Carl Troilius ljuger, men varför tidningarna ska sprida lögnerna begriper jag inte. Det ska sägas att SvD ännu inte har publicerat hans nya lögner om offret.

Källor: AB AB1 AB2 AB3 DN DN1 AB4 SvD

[tags]Carl Troilius, Våldtäkt, Läkare, Sex, Etik, Mediekritik, Brottsoffer, Politik[/tags]