Jag sa ju det, det skulle bli Italien mot Spanien i finalen. Nu var det inte speciellt svårtippat så jag ska väl inte klappa mig själv på bröstet alltför mycket, men det var faktiskt rätt så givet.
Det enda som hade kunnat hända var att Tyskland skulle ha fått ett slumpmål mot sig i inledningen av matchen, då skulle den kunna ha utvecklat sig annor-
lunda, men bitvis fick jag en känsla av att man hade tvingats sätta sig på Balotelli för att dämpa resten av det italienska laget. Jag häpnar inför den mannens kapacitet inne i straffområdet, han måste vara alla målvakters mardröm.
Samtidigt så kan man ju få sig en och annan tanke-
ställare av att se matcher på den här nivån, ett mycket bra passningsspel kombinerat med ett vasst anfall (Italien) fungerar häpnadsväckande bra. Vårt eget landslag har fått instruktioner från Hamrén att passa mer, och det gör de, men både Tyskland och Italien gör det mycket mycket bättre. Med andra ord har vi långt kvar innan vi kan mäta oss med dessa lag, om vi någonsin kan göra det annat än i enstaka matcher.
Men det är väl bara att bocka och tacka för underhållningen, det var en av EM:s roligaste matcher och det var dessutom en markering gentemot Latinamerika, jag undrar verkligen om Argentina, Brasilien eller någon annan nation skulle ha en chans mot Spanien, Tyskland eller Italien i en VM-turnering om den gick av stapeln i år. Och den där Balotelli, ja jag säger då det..
it Andra om: Balotelli, Italien, Tyskland, Fotbolls-EM, TV-underhållning, Fotboll gp sr ab123 dn svd
2 svar till “Spanien måste sätta sig på Balotelli”
Det var fint att det blev Italien och Spanien i EM-final. Kan de inte sköta sin ekonomi där nere kan de åtminstone spela fotboll. Man får hoppas att MARKNADEN observerar detta och sänker dessa länders låneräntor något.
Trodde aldrig jag skulle säga detta men Heja Italien. Finalen blir en match mellan Spaniens ’antifotboll’ som mer påminner om Futsal än ’riktig fotboll’ och ett Italien som idag står för rakt och snabbt anfallsinriktat spel där man t o m slår Tyskland på fingrarna.
Att Italien dessutom har EM:s två största profiler: ’Galningen och geniet’ Mario Balotelli och hjälten Antonio Cassano som kämpat sig tillbaka från sin svåra sjukdom och nu spelar sin livs fotboll gör att jag håller tummarna för dem.
Spanien spelar ett förvisso oerhört skickligt och tekniskt fulländat spel men för mig är det lika kul att se på som målarfärg som torkar. De passar och passar och passar och … ja det framgår väl vart jag vill komma. Deras spel går ut på att antingen få motståndarna att tappa tålamodet över att aldrig få låna bollen eller att trötta ut dem mentalt/fysiskt för att sedan rulla sig fram till mållinjen.
Jag erkänner att jag är ’anglofil’ när det kommer till fotboll och är uppväxt med Tipsextra och leriga engelska fotbollsplaner där spelet var snabbt, rakt, hårt men framförallt ärligt och det är för mig raka motsatsen till framförallt Spanien och La Liga.