Utsänd av Morgontidningen, Dagens bild

Jag har just fått igång min gamla skanner som jag trodde var oanvändbar eftersom inte Epson har gjort några drivrutiner för Windows 7. Men icke, den gick att köra med de gamla drivrutinerna till Vista. Därför visar jag denna gamla bild. Jag hade sänts ut av morgontidningen eftersom en byggnadsställning hade rasat utanför den ökända sexklubben Chat Noir.

Jag hade ett par bra bilder som visade hur brandmännen hjälpte ett par äldre män ut genom bråten, och jag var helt övertygad om att någon av dessa skulle komma på tidningens förstasida dagen efter, men det blev inte så. En bild liknande denna kom in på ett par spalters bredd inne i tidningen. Vad jag inte visste var nämligen att en av männen som hjälptes ut av brandmännen var morgontidningens chefredaktör. Man kan ju inte känna igen alla…

it Andra om: , , , , ,

  6 comments for “Utsänd av Morgontidningen, Dagens bild

  1. Marcus R
    19 januari, 2012 at 11:28

    Haha lysande. :)

    • 19 januari, 2012 at 11:41

      Ja visst är det. Jag klurade på att visa den nu, gubben lär ju vara död. Men jag kom på att han väl har barn och barnbarn… :-I

  2. Björn Brohmée
    19 januari, 2012 at 12:05

    Skråen, som vi säger i Närke, vet om världen har förändrats?

  3. Leif Kjellberg
    21 januari, 2012 at 12:26

    Tragikomisk historia.
    Säkert sant som du säger.
    Hade torsken som hjälptes ut varit en för tidningen misshaglig politiker kan vi ge oss fan på att bilden fått halva förstasidan.

  4. Leif Kjellberg
    21 januari, 2012 at 14:10

    Jag var faktiskt huvudmotiv på en förstasidesbild i DN runt 1969-70. Vietnamonstration i spöregn, bilden tagen vid Slussen ? Bra bild, men jag misstänker att bilden valdes p. g. a. mitt skägg och mitt långa hår.
    På mitt industrijobb, där en och annan nålade upp bilden på väggen, uppfattades den i huvudsak positivt.

    • Leif Kjellberg
      22 januari, 2012 at 16:39

      Den enda negativa kommentar jag hörde var från någon sorts halvdirektör som började
      leva fan över att jag bar ett FNL-märke synligt på arbetsplatsen.
      Dessvärre var mina närmaste chefer så mjuka i ryggen att de vädjade till mej att ”för husfridens skull” inte visa märket på jobbet. Detta vid en tid då man inte kunde gå in i en T-banevagn i Sthlm utan att se sådana märken, Även lärare bar sådana under lektionstid.

Comments are closed.