Skeppsholmen – Dagens bild


Skeppsholmenbild

Idag var jag in till stan en sväng på förmiddagen. Jag blev stående vid dessa pollare, eller kallas de möjligen något annat? Det jag kan säga med säkerhet är att några storskarvar såg ut att ligga och ruva på ägg. Jag räknade till 12-13 fåglar, och de tycks ha anpassat sig till staden rätt väl.

Första gången jag såg Storskarv inne i stan var nog 6-7 år sedan, men antagligen behöver vi ännu inte oroa oss för en invasion, femtio meter ut i vattnet så känner de sig trygga, men kommer människorna närmare så är det inte så kul. Skarven upplevs som ett problem längre ut i skärgården, lokalbefolkningen hävdar att de äter upp all fisk, men det alla kan se är att de små kobbar som de häckar på blir alldeles förödda. Där växer inte en enda grön kvist och det ser inte trevligt ut.

Antagligen är det något i vår miljö som gör att skarven breder ut sig, jag är inte tillräckligt insatt och är det någon som vet så är vi nog fler som är intresserade. Många ornitologer motsätter sig en massiv avskjutning av fågeln, en inställning som jag också lutar åt. Annars vore det lätt att dra paralleller till inställningen till rovdjur, det allra bästa är att låta djuren sköta det där som naturen bäst ordnar.

Sedan en fråga, jag har inte kalibrerat min skärm ordentligt. Ser bilderna vettiga ut i din skärm, lagom ljus och kontrast? Tyvärr så var det solsken då jag tog dessa bilder.

[tags]Storskarv, Dagens Bild, Skeppsholmen, Kastellholmen, Foto, Stockholm, Miljö, Fåglar[/tags]

Kapellholmen

i Andra om: , , , , , , , t


10 svar till “Skeppsholmen – Dagens bild”

  1. På min skärm ser bildrna överexponerade ut, främst den övre. Fasad på husen i bakgrunden är så ljusa att detaljer har försvunit och endast fönstren kan anas. Kanske är det även en aning blåstick i bilderna.

    • Palle: På min skärm ser bildrna överexponerade ut, främst den övre.

      Min skärm är ännu inte korrekt kalibrerad, måste hitta ett vettigt program för den saken, sedan är jag nog tvungen att använda uv-filtret i alla fall, men det blir motvilligt… :-I

  2. Bilderna ser utmärkta ut. Du behöver inte göra något alls.
    ”Pollarna” kallas för dybalk och en gång i tiden fanns det en till men den blev omkulldragen när vi hade tyskt flottbesök för flera år sedan.
    Tror du verkligen att skarven ruvar på ägg vid den här årstiden?

  3. Med så låg upplösning går det inte att dra upp bilden tillräckligt för att kunna se om det vita huset är utfrätt eller ej. Däremot finns bildinformation även längst inne i de mörkaste gränderna liksom i pollarbenens skuggor. Exponeringen är bra.

    Himmelen är något mörk och saknar sin naturligt ljusblå färg både i min gamla favorit, CRT-skärmen och laptopens LCD-skärm men det är väl som du säger stark sol och ett kontrastrikt motiv som lurar kameran.

    Lästips om storskarven:
    http://www.hbl.fi/text/inrikes/2009/8/20/d31055.php

  4. Det är en dykdalb, en förtöjningsanordning uppkallade efter hertigen av Alba (duc d’Albe på franska).

    Storskarvens ökning i Östersjön kan bero av att övergödningen skapar en massa småfisk. Det är sådant som skarvarna äter. Ibland är de inne och fiskar mellan Liljeholmen och Årsta holmar också,

  5. Vi har kört hit skarvskit från Chile (=chilesalpeter), slängt ut på våra åkrar i mängder så att vi gödslat Östersjön oxå. Som Björn Nilsson #7 påpekade leder övergödningen till att det blir mer småfisk, som skarven äter, och cirkeln är sluten.

    Men det är inte hela historien.
    När en art expanderar så här kraftigt i ett nytt område kommer även dess naturliga fiender att öka, om det finns några. Expansionen kommer då att stanna upp, och med ökande mängd predatorer kommer den nya arten snarare att minska något i antal.

    I Stockholms skärgård finns numera hyfsat med havsörn. Havsörnen tar allt mer skarv så jag tror nog det kommer att bli ganska balanserat med tiden.

    Och visst ser skarvöar för bedrövliga ut, för att inte tala om lukten. Inte ens mink går iland på de öarna efter vad jag förstått!
    Det innebär att vissa fåglar som minken mer eller mindre utrotat i inner- och mellanskärgården kan lyckas med häckning på dessa öar. Jag har sett häckande svärta på en skarvö, annars är det väl Svenska Högarna och liknande ställen som krävs för att den ska få häcka i fred.

    PS
    Vad jag hört från en person uppvuxen i Blekinge skärgård så gillar inte skarven betande djur på ”sina” öar. Stämmer det så är det bara att se till att hålla får och highland cattle på öarna, vilket är positivt för miljön även i övrigt. Men de öar som skarven lagt beslag på lär det dröja innan de kan betas.

  6. Skarvdiskussionen är en gammal infekterad fråga. Fiskare hävdar att skarven äter upp deras fisk, vilket inte har varit problemfritt att försöka visa (vetenskapligt).
    Skarvökolonier har inte mycket grönt liv efter ett tag, men till saken hör att skarvarna byter bosättning (ö) efter några år. Strax efter att skarvarna lämnat ön börjar en ny succession, nu med gödslet från skarvarna, vilket leder till en enorm tillväxt av växter på ön. Ungefär som efter en skogsbrand, eller ett kalhygge.