Hubbles bilder fascinerar


NASA
[column width=”49%” padding=”2%”]Jag kan inte sluta fascineras av bilderna från Hubble-teleskopet. Varje gång jag ser nya bilder därifrån så fylls jag av funderingar, ofta existentiella, eller också bara en massa frågor om rymden som jag aldrig kommer få bevarade.

Idag skulle jag tro att jag hade satsat på att utbilda mig inom området om jag hade varit grundskoleelev, NA-linjen i gymnasiet för att sedan satsa på en forskarutbildning inom astronomi. Dessvärre så tror jag knappast att svaren blev mer uttömmande på frågorna om universum, men de skulle i alla fall bli mer begåvat ställda.

NASA: “Stars Bursting to Life in Chaotic Carina Nebula

This image of a huge pillar of star birth demonstrate how observations taken in visible and in infrared light by NASA’s Hubble Space Telescope reveal dramatically different and complementary views of an object.

The picture demonstrate one example of the broad wavelength range of the new Wide Field Camera 3 (WFC3) aboard the Hubble telescope, extending from ultraviolet to visible to infrared light.

[/column]
[column width=”49%” padding=”0″]Composed of gas and dust, the pillar resides in a tempestuous stellar nursery called the Carina Nebula, located 7,500 light-years away in the southern constellation Carina. Composed of gas and dust, the pillar resides in a tempestuous stellar nursery called the Carina Nebula, located 7,500 light-years away in the southern constellation Carina.”

Bara avstånden som man skriver om är i ordets rätta bemärkelse – astronomiska. Den mänskliga hjärnan kan inte föreställa sig hur lång sträcka ljuset måste färdas för att nå 7500 ljusår. Matematiskt klarar man att räkna ut sträckan, men talet blir inte gripbart, det går inte ens i fantasin att förställa sig sådana avstånd.

Det skulle vara intressant att veta hur en bild på jorden ser ut med Hubble. Bortsett från diverse atmosfärisk turbulens så borde man se enskilda sandkorn på havets stränder. Eller är det bara vad jag tror?

[/column]
intressant Andra om: , , , , , , , , , , Dbl123 t


11 svar till “Hubbles bilder fascinerar”

  1. Är det inte även så att om man kikar på jorden från ett sådant avstånd så ser man tillbaks i tiden? detta eftersom det tar 6 miljoner år för ljuset från jorden att nå den galaxen vi ser på bilden?

    • 7,5 miljoner ljusår. (Jag bytte bild..). Visst, Hubble ser hur det såg ut för 7,5 miljoner år sedan. Hur det ser ut idag kan vi se om 7,5 miljoner år.. :-P

  2. Inte för att vara petig Jinge men 7500 ljusår står det och inte 7,5 miljoner. Med det sagt är det plötsligt inte så långt bort. Med en bra raket som kommer upp i tiondels av ljusets hastighet skulle det ta 75 tusen år att åka dit, så med andra ord hinner skägget växa rejält innan man kommer fram.

  3. Ljuset färdas i 300 000 km per sekund, hur långt bort i kilometer ligger då det som syns på bilden, i kilometer?

    • Lite drygt 7*10¹? km (en sjua följt av 19 nollor) eller 2*10¹? varv runt jorden eller 500miljarder gånger avståndet mellan jorden och solen (=a.u.).

    • Ett ljusår är runt 9 460 730 472 580 800 m (cirka 9,461 petameter) (= ca 9,461 biljoner km) enligt wiki (jag orkade inte räkna på det själv).

      Andra astronomiska siffror som är svåra att förstå är att uppskattningsvis finns det 100 miljarder stjärnor i Vintergatan och det finns uppskattningsvis 100 miljarder galaxer i universum.

      Antalet atomer som universum är uppbyggt av är 10^80 (80 nollor, det är nästan lika många som i riksdagen).

  4. Det är långt dit. Som från Handens station till Jordbro och en liten bit till. Ta med termos och smörgåsar om du skall göra en expedition ditbort.

    Anledningen till att Hubble är uppe i rymden är väl att det ligger en störande atmosfär mellan oss och sagda rymd? Och det borde innebära att även om Hubble kan ta väldigt knivskarpa bilder av saker långt borta i en lufttom rymd kan teleskopet kanske inte ta så knivskarpa bilder av hur det ser ut på Jorden, hur sandkornen ligger på Waikiki Beach eller så. Dallrande luft ligger emellan och stör. Tror jag i alla fall.

  5. Det är klart att siffrorna lätt blir astronomiska när man studerar universum, men är det något att förvåna sig över?

    Jag tycker bilden är fantastisk, men oxå våra ögons förmåga att tolka in det välkända i det slumpmässiga.
    Min ögonblicksbild var att det ser ut som ett foto av en sur gubbe som ger betraktaren fingret med vänster pekfinger. Gubbe för att det under den sura munnen, svart halvcirkel, är ett rejält bockaskägg. Kanske har Hubble till slut lyckats plåta ”gud”, och då blev han sur?
    Men letandes efter flera ”gubb”-likheter vändes bilden till en frustande springare med grimma och flygande man, och älgöra. (Och vad säger det om mig om detta vore ett Rorschach-test!)

    Tänk vad naturvetenskap är ql!