Anders Romelsjö på jinge.se

Boktipset – Unni Lindell – Honungsfällan

Igår använde jag termen ”Triviallitteratur” när jag skrev om Gretelise Holms nya bok, Ministermordet. Det skulle jag inte ha gjort menade ett par som e-postade mig.


Men jag tror att dessa skribenter misstolkade mig grovt. Jag älskar triviallitteratur, böcker som är skrivna för att underhålla läsaren, och som dessutom lyckas, har ett mycket stort existensberättigande. Det gäller även Unni Lindells sjätte bok som kommer ut i dagarna. Enligt förlagets pressmeddelande så är Unni Lindell på besök i Stockholm idag, något som också gäller Gretelise Holm som jag skrev om igår.

Den som tidigare läst Unni Lindell känner igen några av personerna i boken, kriminalpolisen Cato Isaksen är en av dessa. Den här gången inleds dramat med att en pojke försvinner, en liten grabb som senast sågs av två stycken studsmattehoppande flickor och en kvinna i ett grannhus. Den lokala glassbilen fanns också på plats när gossen försvann. Nästa gång grabben syns till så är det en restauranganställd kvinna, Elna Druzika, som ser honom i restaurangens frysrum, något som givetvis leder till ytterligare dramatik.

Cato Isaksen har varit sjuk och när han återvänder som chef till polisens våldsrotel så har ytterligare en polis anställts, det är den unga Marian Dahle, något som irriterar Cato mycket. Han har inte deltagit i rekryterings-
arbetet, något som leder till parallella handlingar vid sidan av de mordfall man har att reda upp. Just detta faktum ska senare visa sig vara fruktbart, men hur får andra lista ut.


Unni Lindell har, som jag skrev tidigare, nu skrivit sin sjätte polisroman om Cato Isaksen. Hennes böcker är översatta till fjorton språk och Cato har också blivit TV-serie. Hon skriver flyhänt och behärskar dramatiken väl, själv är sådant inget jag reflekterar över på något sätt, jag märker det bara på det faktum att jag måste läsa klart boken trots att klockan i morse var 02.45 innan jag kunde slå ihop den.

Jag hade tidigare inte läst något hon skrivit, men är nu övertygad om att jag kommer att göra det igen. // Här kan du hitta vad andra bloggare skriver om Honungsfällan av Unni Lindell

Andra om , , , , , , , , ,

[tags]ISBN, 789164202581, Unni Lindell, Honungsfällan, Boktips, Böcker, Litteratur, Kriminalroman, Triviallitteratur, Cato Isaksen[/tags]

Jinge

, , , , , , , ,

10 svar till “Boktipset – Unni Lindell – Honungsfällan”

  1. Just ”Triviallitteratur” är väl en utmärkt beskrivning av denna typ av litteratur. I P1 programmet ”Nya Vågen” 26/2 diskuterades varför romaner numera är så tjocka, och de flesta är väl överens om att det beror på det uppskruvade tempot där författarna måste publicera sig varje år och därför inte har tid med det mödosamma arbetet att bearbeta sitt språk. Programmet innehåller också en underbar intervju med Professor Dick Harrison, där han kallar de flesta författare och akademiska kollegor lata!

  2. Jag är så avundsjuk på dig, Jinge, som har förmånen att få recensionsexemplar från förlagen!
    Vi andra dödliga får beställa genom biblioteket, betala en slant och vänta, vänta…
    Jag har inte fått Naomi Kleins Chockdoktrinen ännu fastän det snart är över en månad sedan jag beställde den.

  3. Ja det är givetvis en fördel. Men det kan få motsatt effekt oxo :-) Just nu har jag fyra böcker liggande på bordet, lyckligtvis ska ingen av dessa komma ut förrän i slutet av månaden, men du ska veta att det oxo innebär att jag känner att det blir ett slags arbetsuppgift att läsa.

    Möjligen kommer jag att hålla mig ifrån deckare/thrillers framöver och enbart skriva om faktaböcker och politisk litteratur av olika slag. För utöver det jag får från förlagen så lånar jag fortfarande böcker på bibblan. Läste häromdagen slut sista boken av Stieg Larsson om hans Lisbeth Salander, och den är på 700 sidor… :-I

    Slutsats: Det är bra att det var den sista. Den mannen var utomordentligt skicklig på dramatiken, en av de vassaste svenskarna, men samtidigt är jag missnöjd innehållsmässigt. Salander är föör mycket psykopat, och böckerna utspelas inte i någon politisk verklighet, och 700 sidor ??

    Grejen är att det tar tid att läsa böcker, dessutom tycker jag att det är knepigt att skriva om dem. Jag kan egentligen bara berätta om jag själv tyckte de var läsvärda eller inte, smaken är som baken som bekant. Men nu har jag två böcker som ska ges ut i mars som jag sannolikt kommer att skriva en speciell slutkläm på – MÅSTE LÄSAS! :-)

    Då känns det extra kul!

  4. Hmm Sara..

    Jag kanske skulle lotta ut några av de böcker jag får. Dessärre så har annonsinkomsterna stagnerat, men jag kanske ska höra med de förlag jag får böcker ifrån ifall de vill skänka en bok lite då och då. DEt skulle nog bli poppis… :-)

  6. Jag älskar just nu att läsa deckare så det här var bra tips Jinge, båda två. Är överhuvudtaget en bokmal med överfyllda bokhyllor, med blandat innehåll av fack- och skönlitteratur. Numera mest pocket, men det går inte att slänga dem heller så det fylls på hela tiden. Den som gillar lite tokiga böcker (humor och distans) rekommenderas dels Douglas Coupland men också JAnet Evanovich böcker om Stephanie Plum. Det är kanske inte stor litteratur, men fan så roligt och det ska man också ha, eller hur?

  7. Deckare och thrillers är helt ok. Man behöver inte jämt läsa samhällsinriktade böcker, politik och annat. Det kan vara hyfsat hög tråkfaktor på sådant. Men JUST IKVÄLL läser jag Pierre Schoris bok ”Draksåddens År” som handlar om händelserna efter 9/11. Tyvärr får jag inte skriva mer om den innan 18 mars som är första recensionsdag. Men jag ska maila Leopard Förlag och fråga om jag inte kan få en extra att lotta ut bland användarna här.

    Jag har inte kommit så långt i den men grundtipset är att jag kommer att hävda att den är minst sagt – intressant.

    Schori var ju Sveriges FN-ambassadör 2000-2004. Personligen tror jag att en del av det han tar upp kommer att läckas till media innan boken släpps, om det nu blir 19 mars eller vad det blir.

  8. Själv har jag precis köpt Lars Danielssons bok, den har ju lite tid på nacken nu iofs men jag väntade på pocketupplagan.

    Schori är en intressant person på många sätt faktiskt.

  10. Vad vore ett liv utan böcker? Litteraturen ger oss en unik möjlighet att komma nära andra människors tankar, erfarenheter och liv.Jag har sedan sex års ålder slukat böcker som om de vore min livsluft…
    Böcker ger också trygghet, jag har ”boat” in mig med massvis med hyllmetrar och läser ungefär 5-6 böcker per vecka.
    Det finns många bra deckare, men ibland tycker jag det verkar som om förlagen vill att SAMTLIGA författare, kända som okända uteslutande ska skriva deckare istället för skönlitteratur. Resultatet blir alla gånger inte så lyckat.