Copyright och kapitalismens framväxt


Det här inlägget är författat av Björn Nilsson, tidigare industritjänsteman, på senare år politices magister, bloggare, med mera. Hans huvudblogg heter Björnbrum, http://bjornbrum.blogspot.se/.

”Copy-wright och industriell utveckling: Tyskland mot England”
En artikel i tyska der Spiegel (lugn, den är på engelska!) behandlar ett ämne som intresserat ekonomer och ekonomhistoriker länge, nämligen förhållandet mellan intellektuell äganderätt och utveckling. Som bekant lever den debatten också sitt eget liv hos pirater och fildelare!För att göra en lång historia kort så hävdar en ekonom-historiker att Tysklands snabba frammarsch som industrination under 1800-talet berodde av att de tyska staterna länge inte hade några copyright-lagar. Det var fritt att skriva, publicera och kopiera ända in mot mitten av 1800-talet. Förläggarna vräkte ut publikationer som handlade om vetenskap och teknik, även i billighetsupplagor. Det var lönsamt för vetenskapsmän att skriva. Den aktuella forskningen kunde alltså nå ut även till en inte så köpstark men intresserad allmänhet.

I England var situationen annorlunda. Lagarna om copywright gjorde att förläggarna tryckte små och svindyra upplagor utan risk för billigare konkurrens. Köparna var därmed få och kanske inte ens rätt mottagare för vetenskaplig information. Dessutom hade publikationerna mer sällan den praktiska inriktning som man hade i Tyskland. Därmed spreds ny kunskap långsammare i England.

Slutsatsen bör vara enkel att dra som jag ser det: Tyskland kunde skapa en massbas av någorlunda tekniskt och vetenskapligt insatta människor. På den basen byggdes sedan raskt de nya industrierna upp, alltmedan England mer och mer stagnerade. Siemens som började med telegrafutrustning 1847 och blev en världsindustri inom elektronik skulle kunna vara ett exempel på vad som skedde när kunskaper om den nya tekniken raskt spreds.
Bilden visar en tidig telegraf som visserligen inte uppfanns hos Siemens men som de producerade bara några år efter att idén kläckts (den ursprungligen uppfinnaren var engelsman …).
Nu tvivlar jag på att bara ett förhållande kan förklara hela industrialiseringsprocesser, men att produktion och spridning av kunskap spelar en viktig del-roll kan knappast betvivlas. Det är en poäng som jag tror att den enklaste pirat och fildelare idag förstår, men insikten har inte trängt igenom bland nationalekonomernas huvudgrupp. De hänger fortfarande kvar vid ett äganderätt-begrepp där man inte tar med i beräkningen att instängda kunskaper blir illa utnyttjade kunskaper.

Den kände marxistiske kopparslagaren och ekonom-historikern Harry Braverman skrev en del om detta, men från en annan synvinkel: i England förhindrades hantverkare att aktivt ta del av nya vetenskapliga rön. Kunskapen skulle stängas in hos överklassen, kunnandet hos yrkesfolk togs inte till vara. Slutänden på den processen blev de USA-grundade systemen som i princip idiotförklarade arbetarna och tog ifrån dem alla möjligheter att påverka arbetsprocessen enligt eget huvud. Den som är intresserad av detta bör försöka få tag på Bravermans ”Arbete och monopolkapital”.”


i , , , ,, , , ,,

Der Spiegel Copyright Copyrightfrågor Piratpartiet

  22 comments for “Copyright och kapitalismens framväxt

  1. Besviken
    15 augusti, 2012 at 07:47
  2. Jens O
    15 augusti, 2012 at 08:32

    Idén är varken ny eller kontroversiell. Det är välkänt att efterkrigstidens Japans, och i stor mån det moderna Kinas, teknologiska och industriella utveckling till betydande del bygger på en tämligen låg respektnivå för upphovsrätt, patent, etc. Även USA:s utveckling, bör tilläggas.

    Däremot har jag lite svårt att förstå hur det tysk-brittiska resonemanget är tillämpbart på dagens förhållanden. Jo, jag begriper hur exempelvis patentskydd av AIDS-mediciner kan orsaka död och lidande i tredje världen. Men vi befinner oss knappast längre i en verklighet där bristande tillgänglighet på information förhindrar den vetenskapliga utvecklingen.

    Det är det här jag aldrig lyckats ta till mig i den hopplösa piratdebatten. Att folk gärna slipper betala för att lyssna på musik, läsa böcker och titta på film fattar jag. Men inte hur man kan försöka framställa det som VIKTIGT.

    • Marcus R
      15 augusti, 2012 at 11:39

      Folk tycker det är viktigt för att underhållning är kul och det ska helst vara gratis.

      Att mjukvarupatent och liknande är galet och att vissa upphovsrättslagar varar för länge är en sak, men jag ser inte varför musik, böcker och film ska vara gratis om inte upphovsrättsmakarna vill att det ska vara gratis.

  3. kao
    15 augusti, 2012 at 09:07
  4. Jan Wiklund
    15 augusti, 2012 at 11:34

    Länder som sitter på många patent har intresse av upphovsrätt. Länder som inte gör det har intresse av att det inte finns upphovsrätt. Alltså upphovsrätt gynnar den rikare. Så långt är det enkelt.

    Men nu handlar artikeln inte om detta, utan om att copyright kan minska bildningen i samhället. Eller i alla fall gjorde det på 1800-talet.

    Det är knappast pengarna som är problemet – dvs det är knappast pengar som hindrar en från att läsa. Däremot är det ett problem att den som har copyright kan ha ett intresse av att hindra att en skrift sprids. Exempelvis förekommer det att förlag vägrar att trycka nytt något som inte längre finns på marknaden, och också vägrar andra att trycka nytt. Det förekommer till och med att vetenskapliga uppsatser inte publiceras digitalt för att ett förlag vill tjäna pengar på att trycka dem i hundra exemplar. Och vem gagnar det?

    • Jens O
      15 augusti, 2012 at 20:32

      Som verksam i branschen känner jag inte riktigt igen problembeskrivningen. Vad menas med att ”vägra trycka nytt”? Ett förlag äger ju sällan mer än ett begränsat antal utgivningsrätter. Om man vill eller behöver ge ut något på nytt måste man oftast betala författare och upphovsrättsinnehavare igen.

  5. 15 augusti, 2012 at 11:37

    Tack för länktipsen. Bra att Braverman finns tillgänglig, han skriver också en del intressant om data-branschen som den såg ut på hålkortsmaskinernas tid. De resultaten kan nog delvis översättas till dagens erfarenheter. Hans hårt drivna teser om arbetets utarmning har diskuterats – jag anser att han i huvudsak har rätt!

    Angående instängningseffekter vad det gäller kunskap finns sådana fortfarande, men där pågår ett sorts krig som inte handlar om kriminella fildelare. En del stater tar beslut om att offentligt finansierad forskning skall vara fritt tillgänglig (intressant nog alldeles nyligen det nyliberala Storbritannien!). Kostnaderna för att komma över viktiga artiklar i vetenskapliga tidskrifter har varit ett svårt hinder för exempelvis forskare i Tredje världen som vill följa med i utvecklingen. Tidskrifterna är svindyra och långsamma att publicera. Förutom att mer och mer offentligt finansierad forskning blir allmänt tillgänglig så finns det helt öppna elektroniska tidskrifter som PLoS som bidrar till spridningen av ny forskning.

    Vad finns kvar? – Den forskning som bedrivs/betals av företag och där resultaten av olika skäl kan gömmas undan. Där har vi ‘fiendesidan’ i kunskapskriget!

    • Martin Kullberg
      15 augusti, 2012 at 12:49

      Det är kanske inte Lady Gagas senaste hit och tillgången på den som är problemet med IP, nej. Men överallt det inte finns pirater så kvarstår problemet. Svårt att få artiklar i tredjevärlden, javisst. Men det är inte så lätt för en svensk uppfinnare heller. Ett par hundra per artikel kan lätt dra iväg, för kolla publiceringsvolymen, tiden för den enda epokgörande artikeln är slut, för vilket projekt som helst kan det krävas uppemot hundra artiklar. Betänker man att det publiceras så mycket skitartiklar så lär man redan tidigt i ett projekt slängt bort 10-tusentals kronor på artiklar, inte precis något som en enskild uppfinnare känner sig bekväm med. I Sverige har vi förnämliga bibliotek dock, så man kan sitta där och kolla på papperupplagorna iaf, men det blir mer instängt iom att de flesta bibliotek sagt upp sina pappersprenumerationer och reserverar tillgången till onlinedokument till lärare och studenter vid universitetet, så dörrarna slängs igen i ansiktet på allmänheten varje dag.

      En artikel på nätet kostar 32 dollar stycket, den har aldrig tryckts på papper, ingen författare har fått betalt för arbetet, peer reviewen av artikeln har varit gratis. Någon mer en jag som ser en orimlighet i priset?

      • 15 augusti, 2012 at 15:56

        Jag har läst någonstans att årsprenumerationer på en del facktidskrifter kan dra iväg på tiotusentals kronor, och då är det klart att bibliotek med strama kostnadsramar drar öronen åt sig. Finns artiklarna däremot tillgängliga för studerande så kan man väl skriva upp sig på någon kurs, eller be någon bekant att göra det, och därmed kunna kliva över staketet till de goda frukterna.

        Skämt (?) åsido: att bok- och tidningsförlag tjänar grova pengar på vad ofta offentligt avlönade och finansierade forskare har gjort verkar inte riktigt bra! Dessutom utvecklas väl en del forskning så snabbt numera att det kanske inte finns tid att sitta och vänta ett år eller så innan fack-artiklarna kommer i tryck?

        • Martin Kullberg
          15 augusti, 2012 at 19:33

          Ja, en vanlig människa eller ett litet företag har inte råd att prenumerera på sådana tidskrifter. Skulle vi ta in de databaser och tidskrifter vi behöver för vår lilla firma med en handfull lirare i, så skulle det gå loss på 1-2 miljoner per år. Så vi nöjer oss med en databas för 200 kkr per år och sedan får man fara runt till de olika biblioteken i Stockholm och tracka sina kontakter vid universiteten.

          De flesta har väl nästan helt slutat med att skicka runt en bibba papper i världen. Priset har dock inte påverkats av detta, märkligt.

        • Jens O
          15 augusti, 2012 at 20:47

          Det är korrekt att forskningstidskrifter kan kosta så där stora summor pengar. Publiceringshastigheten är däremot inget problem eftersom de flesta sådana tidskrifter även finns i digital form. Dessutom finns också särskilda, avsevärt billigare student- och pensionärsabonnemang, etc.

          Forskningsvärldens lite speciella problematik är att det anses viktigt att bli publicerad i en ANSEDD vetenskaplig tidskrift. Det är snarare detta än copyright-lagarna som dimensionerar tillgänglighet och tidskrifternas prisnivåer.

          En forskare som publicerar sig i andra sammanhang hamnar snabbt och obönhörligt i samma liga som fiskrensspåmän och sponsrade klimatförnekare.

  6. 15 augusti, 2012 at 12:06

    Ett PS: man bör vara beredd på att det som så kallat vanligt folk betraktar som icke kontroversiellt kan vara synnerligen kontroversiellt hos det nu dominerande skiktet av neo-klassiska nationalekonomer. Det var ungefär det som Spiegel-artikeln handlade om. DS

  7. Martin Kullberg
    15 augusti, 2012 at 12:33

    Patent gynnar inte precis utvecklingen som vissa hävdar. Då jag jobbar en del med IP så kan jag intyga att det närmast blivit en smutsig hantering med sabotage, utpressning och locket på för ny teknik, IP är inte längre främst ett redskap för göra teknik livskraftig. Klart uppfinnarna skall få betalt för vad de gör brukar man också framhålla som argument för att bevara systemet som det är nu. Men det är en global värld idag, ett patent i Sverige kan kanske en uppfinnare spara ihop till, men det ger inget verkligt skydd och skall man försöka bygga en verksamhet på uppfinningen, då skall det patenteras globalt, då snackar vi lite större kostnader. Så uppfinnaren idag ställs inför faktum att dagen hen lämnar in sin ansökan så börjar klockan ticka och hen har ett eller två år på sig att ordna fram dryga miljonen. Det är det få uppfinnare som kan slanta upp ur egen ficka, så patent centraliserar uppfinningarna genom att i princip tvinga in uppfinnare i famnen på de stora aktörerna eller finanskapital, vilket ofta leder till att det inte främst är uppfinnaren som gör sig en hacka på patentet.

    Patent förvandlar uppfinningar till finansinstrument ibland andra.

    Nej, det behövs IP-reform på alla fronter, som det ser ut idag går det inte ha det, varesig vad gäller copyright eller patent.

    Jens skriver ovan att det inte är något problem med informationsspridning idag. Det missar lite poängen, att tjäna pengar på copyright och på patent handlar inte om att öka spridning idag, det handlar om att stänga in information, teknik och tjäna pengar på att begränsa tillgången. Det är så mediabolagen jobbar idag, det är så patent används idag och det säger sig självt att det inte är en hållbar affärsmodell för samhällets tekniska och kulturella utveckling.

    • Jens O
      15 augusti, 2012 at 14:46

      Vad är då en hållbar affärsmodell?

      De som tjänar de stora pengarna på informationsspridning idag är exempelvis internetleverantörerna. Skillnaden mellan dem och de traditionella förlagen och distributionsmedierna är att de inte har en affärsrelation med upphovsrättsinnehavarna. Man kan alltså tjäna pengar på informationsspridning utan att behöva betala något för produktionen.

      Att information sprids för vinden istället för att ”stängas in” är naturligtvis jättebra, men man får ju inte inbilla sig att det kan bli gratis. För att information ska produceras och tillgängliggöras kommer någon att ta betalt. Någonstans.

      Jag har full förståelse för att det finns en massa tonåringar vars internetuppkoppling betalas av mamma och pappa – och som därför tror att internet är ett enda jättestort ideellt projekt som faller ner från skyarna. Men så är det ju inte i verkligheten. Det finns redan en ny affärsmodell för det som beskrivs här. Problemet med den är att den ännu inte är just hållbar.

      • Martin Kullberg
        15 augusti, 2012 at 19:29

        För något värde på hållbar. Jag definierade vad jag avsåg med hållbar. Vad betyder det för dig? Eller tar du ekonomernas definition rakt av?

        • Jens O
          15 augusti, 2012 at 20:58

          Tyvärr uppfattar jag inte den definitionen. Jag ser bara hur dina ideologiska perspektiv går telekom- och IT-branschens ärenden. Förklara på vilket sätt deras affärsmodell är bättre än förlagens och ”mediabolagens”.

          • Martin Kullberg
            15 augusti, 2012 at 22:51

            Ideologi? Nej, det har inget med ideologi att göra. Jag springer ingen bransch ärende, för det är det du som gör, du vill bevara en bransch som redan är död, som med reglering, lagar och polismakt vill stänga in information. Det är en affärmodell som dog för längesedan, vi väntar på att dödsryckningarna skall avta.

            Problemet är ett gammalt problem, en organisation kan inte avveckla sig själv, en organisation är främst lojal emot sig själv, den kommer fortsätta slåss för sin överlevnad långt efter det att syftet den skapades för inte längre är relevant.

            • Jens O
              16 augusti, 2012 at 08:08

              Tack, dogmerna kan jag. Det jag vill veta är varför det är rätt att internetleverantörerna tjänar storkovan på informationsspridningen istället. Bevisligen är deras affärsmodell ”bättre”, eftersom de inte behöver pröjsa upphovsrättsinnehavarna, men hur rättfärdigas den?

              • Martin Kullberg
                18 augusti, 2012 at 23:46

                De idkar inte informationsspridning, det gör deras kunder och det är det kunderna betalar för att kunna göra. Skall du klanka på andra bör du ha koll på vad det är de säljer. Skärpning.

                Ta dig en titt på din egen bransch och vad den sysslar med. Lite självkritik från er vore fint, eller är ni ofelbara och världen skall dansa efter er pipa och betala skatt till er för både IT och stenar där man kan rista upphovsrättskyddat material på?!

  8. 15 augusti, 2012 at 21:17

    Vad säger att en framtid som skall vara ‘hållbar’ kan bygga på ‘affärsmodeller’? Kanske affärerna gör att vi tappar väsentlig information och kunskapsutveckling så att det inte blir mycket framtid att tala om. Privat och samhällelig vinst behöver inte vara synonyma.

    • Martin Kullberg
      15 augusti, 2012 at 22:58

      Så är det förvisso och jag hävdar inte att de måste vara det. Jag pekar bara på att en viss affärsmodell, den att stänga in information, är för samhällelig utveckling destruktiv. Branschen skapades för att distribuera information, när den övergått till att stänga in information, så har den överlevt sitt eget syfte och skall då slås ihjäl.

      Det är ingen rättighet att få tjäna pengar på ett specifikt sätt, inom IP är det dock det, för det är inkomstmetoder som numera bara finns på basen av polismakt. Tänk om Luddisterna haft polismakt i ryggen…

      • 16 augusti, 2012 at 16:42

        ”Det är ingen rättighet att få tjäna pengar på ett specifikt sätt, inom IP är det dock det, för det är inkomstmetoder som numera bara finns på basen av polismakt.”

        Intressant reflexion. Tänk om L M Ericsson och andra telefoni-tillverkare 1970 hade bestämt att då gällande teknologi (med datastyrda växlar fulla av mekanik som rasslade och som fick sina instruktioner via hålremsor av papper!) skulle vara den allenarådande, och att man haft makt att bussa myndigheterna på folk som försökte bygga något modernare, exempelvid med hjälp av den nyss uppfunna mikrodatorn!

        En reflexion till, om vi går tillbaka till det ursprungliga inläggets grundtankar: under industrialismens tidiga år bidrog kunskapsspridning till att främja kapitalismen. Men är det lika säkert att kunskapsspridning i ett högt utvecklat industrisamhälle fortfar att främja just kapitalism?

Comments are closed.