|
Frågan gäller förstås varför högeralliansen inte syns till i Almedalen, den mest överskattade tummelplatsen för landets alla lobbyister.
Ena dagen lovar miljöminister Andreas Carlgren (c) höjda bensinskatter, andra dagen säger socialminister Göran Hägglund (kd) motsatsen. Ena stunden välkomnar kommunminister Mats Odell (kd) ansvarskommitténs idéer om nya regioner, andra stunden avfärdar partisekreteraren Per Schlingmann (m) samma tanke.” Att högerregeringens fyra partier inte ställer upp gemensamt i något sammanhang i Almedalen hävdar DN kan få konsekvenser. Man avslutar artikeln med att skriva att väljarna förr eller senare kan komma att straffa detta. Men DN gör det alldeles för enkelt för sig. Att väljarna kommer att straffa högeralliansen är helt oberoende av någon park i Visby, det kan jag försäkra. Väljarna kommer att straffa högeralliansen därför att den huvudsakligen för en politik som gynnar höginkomsttagare och/eller människor som har en rejäl förmögenhet. Att högern vann berodde helt och enbart på Göran Persson. Hade socialdemokraterna bytt partiledare direkt efter det senaste valet så hade inte folk köpt Reinfeldts tal om det ”nya arbetarpartiet”, lika liten betydelse hade hans ”pippiplåster” haft i den direktsända TV-debatten. Men folk valde mellan en trött borgare som falskeligen utgav sig för att vara socialdemokrat, och en betydligt piggare borgare som gav intryck av att vara mänsklig trots sina högeråsikter. Valet blev enkelt, kunde man undvika Persson så gjorde man det. I nästa val, som inträffar senast om 1164 dagar, så kommer folkets dom över den sittande regeringen. Och den kommer inte att vara mild. Sannolikt får minst ett borgerligt parti lämna riksdagen (kd) och eventuellt kommer rottingmajorens inträde på (fp)-scenen att fälla det partiet också. Maud ”Skrikan” Olofsson och Fredrik ”Blyger” Reinfeldt kommer troligen duga i några år till. Men att redan nu påstå att den valförlusten skulle ha något med Almedalen att göra är absurt. Men sett från en annan vinkel, att Almedalen är en scen där man kan visa upp någon form av |
enighet, ja då har DN givetvis rätt. Men att sammanföra högerns olika partiledare framför ett antal kunniga journalister är att ta betydande risker. Och det är också det mest sannolika skälet till att man avstår. Dagens Nyheter räknar upp några av de motsättningar som visats upp inför publik den senaste veckan, snart kommer troligen en ordentlig sammanfattning av högerpartiernas olika budskap, men det blir nog inte DN som listar vem som sagt vad och när det sagts. Nu har det dessutom visat sig att vår borgerliga regering står lika flat, och med mössan i handen, inför EU precis som den tidigare socialdemokratiska. Vår statsminister vill inte förstöra stämningen när han träffar sig egen motsvarighet i andra länder, det är ett så tydligt tecken som något. Det första val som vi med säkerhet har är valet till EU-parlamentet år 2009. Den dagen kommer alliansen att straffas rejält om man inte låtit svenska folket folkomrösta om EU:s nya konstitution. Man kan givetvis också se hur folkopinionen svängt till förmån för oppositionen. Att vänsterpartiet, miljöpartiet och junilistan kommer att få stor framgång kan de givetvis tacka alliansen för. Alliansen satsar på de rika DN + Dagens Nyheters ledarsida idag + Guldläge för alliansen? SvD
Andra bloggar om: Reinfeldt, Olofsson, Hägglund, Björklund, Högeralliansen, Alliansen, Val 2010, EU-valet, Politik [tags]Reinfeldt, Olofsson, Hägglund, Björklund, Högeralliansen, Alliansen, Val 2010, EU-valet, Politik[/tags] |
6 svar till “Vart tog alliansen vägen, undrar DN”
Efter att ena stunden hört Torsten Jansson (New Wave) berätta att bland de ca 50 länder de bedriver verksamhet i så är Sverige bland de företagsvänligaste……och andra stunden höra Urban Bäckström tala om hur ruskigt taskigt det är att vara företagare i vårt land, undrar man om Svenskt Näringsliv tror att folket är fullkomliga idioter. Men ambivalens i retoriken har å andra sidan alltid legat nära högern. Vi minns ju debatten om att svenska företagare i ena intervjun behövde högre löner för att inte rymma utomlands, och i samma veva drev man frågan om fallskärmar för att de stackars direktörerna inte skulle bli helt utan försörjning om de blev arbetslösa..Alltså hur var det nu?…fanns det så gott om jobb så att de rymma landet och tjäna storkovan utomlands….eller var det tvärtom, att de var tvungna att ha fallskärmsavtal för ingen ville ha dom…..
Om högern åker till Almedalen eller inte spelar nog ingen roll……de och deras påhejare har blivit så giriga att syftena blir alltför uppenbara. Arbetarparti…pyttsan!
Jinge, jag är nog inte lika optimistisk som du dessutom gör du det lätt för dig när du hävdar ”Att högern vann berodde helt och enbart på Göran Persson.”
Nja, orsaken står mer att finna i nedrustningen av arbetarrörelsens partier under en lång tid – tom idag när läget borde vara utmärkt för opposition har vi en LO-ledare som vill föra samtal om arbetsrätten med arbetsgivarna, en (s)-ordförande som tassar på tå och en (v)-ledare som knappt hörs.
Det säger en hel del.
När borgarna vann 1976 förde man en extremt tafflig politik med öppna motsättningar och splittring. Dock, trots att det var upplagt för (s) och hundratusentals demonstrerat mot dåtidens borgerliga ministrar, vann borgarna på nytt och Fälldin tog över.
Spåren förskräcker. Det kan mycket väl bli en ny borgarministär 2010 och då med en än starkare moderat prägel. Jag hävdar att (m) styr skickligt från kulisserna. De tog de avgörande posterna; utrikes-, finans-, justitie-, försvars- och statsministerposterna. Idag låter de de övriga allianspartierna ta smällarna i de mindre viktiga, men i debatten mer öppna departementen; miljö, utbildning, integration, arbetsmarknad och sociala. Notera fullträffen när kd fick ansvara för abortfrågan – en lysande desarmering signerad (m).
Som jämförelse; när kommunister genom historien fått delta i regeringar har de så gott som uteslutande fått departement där de riskerar att få folket mot sig – som arbetsmarknadsministerposten – aldrig finans-, utikes- eller justiedepartementen – dessa har alltid (s) i olika tappningar behållit.
Så förvånas ej om borgarna vinner 2010. Med den tystnad och stiltje som råder på oppositionssidan är scenariot mycket troligt. I synnerhet i denna högkonjunktur vilket dock regeringen inte alls ansvarar för, den kan den tacka den kinesiska marknaden och de kinesiska arbetarna för.
Därför, varje käpp i hjulet på regeringsförslag genom namninsamlingar, demonstrationer, strejker eller andra konfliktåtgärder eller varför inte publika avslöjanden (som du och andra bloggare är duktiga på), tär på regeringen och bäddar för oppositionen.
Låt oss inrikta oss lite mer på de moderata ministrarna. Locka på Reinfeldt, Bildt, Borg, Ask och Odenberg!
Men det som ororar mig mest är att människan har så lätt för att glömma. Och med vanans avtrubbande, orefleketerande tillvänjningmekanismer kommer svenska folket efter fyra år med Högerarrogansen att som en allt mer självklarhet acceptera den nedmontering av den en gång världsbästa svenska välfärden som sker och den samtidiga överföringen av pengar från de arbetslösa, sjuka och pensionärerna till en redan rik överklass!
Demokratin och vår offentligt drivna välfärd är verkligen en färskvara som det gäller att för varje dag försvara och försöka återvinna från den alltmer kommersialiserande och utsugande Högerarrogansen!
men snälla ni om man sänker skatten kan fler göra karriär och en klass resa och hög utbildning måste löna sig .men om man bara jagr de som man tycker är rika så motarbetar man också de som vill ta sig upp och de som jobbar övertid
det är lätt att slå sig till ro när man får massa bidrag när man i stället hade kunnat göra karriär och gjort en klass resa genom egen anstängning medns den som jobbar mindre pga av bidrag kommer att vara kvar längs ner
Vilken allians, det är ju samma gamla patrask som tidigare. Att de kalla sig alliansen var ju bara för att åka snålskjuts på andras framgång. Det märkliga i saken är att varken s, vp eller mp belyste detta under valrörelsen.
I och för sig visar det också på \
Fan, det går inte använda citattecken och liknande.
Följande försvann;
vänsteralliansens oförmåga att hantera förändrad politisk speltaktik.