I höstas avböjde den demokratiskt valde presidenten Janukovits och hans regering ett ekonomiskt förslag från EU. Rysslands förslag var 25 gånger större än EU:s bud och innebar bland annat att Ryssland erbjöd sig att betala Ukrainas statsskuld på motsvarande 15 miljarder dollar. Därtill erbjöds gasleveranser till rabatterat pris.
*Vilken ansvarsfull politisk ledare skulle avvisa ett 25 gånger bättre ekonomiskt bud?
Sedan länge är Ryssland Ukrainas dominerande handelspartner, och Ukrainas industri är anpassad till detta i betydande grad. I övrigt har landet en stor jordbrukssektor.

New York Times skrev tänkvärt 12 december 2013 att ”I månader har IMF vägrat att de Ukraina ett lån på närmare 15 miljarder dollar som Ukraina behöver i mars 2014 för att betala sina skulder. IMF kräver att Ukraina ska acceptera hårda villkor som ökade priser på gas och budgetnedskärningar. Dessa villkor kan också medföra politiska protester och oro.” Från USA och EU kom nu en hetskampanj som misstänkliggjorde Ryssland och dess bud.

Därefter skedde en av USA och EU i ord accepterad överenskommelse mellan Ukrainas regering och den västuppbackade oppositionen, följd av en fascistinfluerad statskupp följande dag. En statskupp med flera kända medlemmar i högerextrema eller fascistiska organisationer, snabbt accepterat av västs politiska ledare och dominerande massmedia.

Kuppen var också en framgång för USA:s utrikespolitik. USA har enligt vice utrikesministern Victoria Nuland satsat motsvarande 5 miljarder dollar för att främja sina intressen.

Victoria Nuland ses tillsammans med Arseny Yatseyuk på en bild med texten ”Jag anser att oppositionsledaren Arseny Yatsenjuk är mannen att leda den ekonomiska utvecklingen tillsammans med Klitschko och Oleh Tyahnybok, en annan oppositionsledare” (för fascistpartiet Svoboda, min anmärkning).

Hur har det nu gått med Ukrainas ekonomi?

Detta inlägg bygger främst på en rapport på Pål Steigan och på en nedkortad och delvis omskriven artikel i Counterpunch nyligen av Michal Hudson, med referenser. Denne har skrivit böckerna “The Bubble and Beyond” och ”Finance Capitalism and Its Discontents” och kan nås på hemsidan mh@michael-hudson.com. Artiklar i massmedia är konsistenta med beskrivningen av Ukrainas ekonomi i detta inlägg. DN skrev 30/7 ”Ukrainas recession har fördjupats betydligt mer än väntat i skuggan av den upptrappade konflikten med separatister och grannlandet Ryssland. Ukrainas recession har fördjupats betydligt mer än väntat i skuggan av den upptrappade konflikten med separatister och grannlandet Ryssland. Den ukrainska ekonomin krympte med 4,7 procent i årstakt under andra kvartalet, enligt landets officiella statistikbyrå. Under första kvartalet i år var BNP-minskningen i Ukraina 1,1 procent.Enligt många bedömare innebär den djupa recessionen att det kan bli svårt för Ukraina att uppfylla villkor i IMF:s stödprogram, med nödlån på 17 miljarder dollar (cirka 120 miljarder kronor) till det konfliktdrabbade landet.”

Katastrofal försämring av Ukrainas ekonomi (från Pål Steigan)
Enligt Olga Shelkova, en oberoende ekonomi-journalist så är det värsta med Ukrainas ekonomi inte att BNP fallit med 4,5 % första halvåret 2014, men att ekonomin har orsakats skada som kan vara svår att reparera.

Under första halvåret föll industriproduktionen med 5,8%, medan den föll hela 12 % ytterligare i juli. De största nedgångarna har skett i kolproduktion (-28,7%), bilindustri (-23,8%), kemisk industri (-22,2%) och i oljeraffinering (-15,9%). Lugansk-regionen har tappat 56% av sin industriproduktion och Donetsk 28,5%. Industrigiganten Zaporozhie har tappat 99% och kommer att friställa 21.000 arbetare. Exporten till Ryssland har fallit dramatisk. Bilindustrin har förlorat 40% av sin export, metallurgisk industri 32,6% och jordbruket 37%.

Maidan-aktivisterna hade förhoppningar att EU skulle få fart på Ukrainas ekonomi. Men EU har andra stora problem, då flera medlemsländer är i svår ekonomisk kris.

Från Michael Hudsons artikel ”The-imfs-new-cold-war-loan-to-ukraine”.
I april i år efter statskuppen 22/2 och före massakern i Odessa, gav IMF ett lån på motsvarande 17 miljarder US dollar (omkring 100 miljarder svenska kronor) till Ukrainas regering. Praxis i IMF är att låna maximalt två gånger ett lands kvot under ett år – men detta belopp motsvarar åtta gånger kvoten. Fyra månader senare 29/8 tecknade IMF sitt första lån någonsin till ett land i inbördeskrig. Lånet gav Ukrainas oligarker tid att flytta tillgångar till storbanker i Väst innan värdet minskade ytterligare.

Detta lån visar hur beroende IMF är av USA:s utrikespolitik. Kiev kunde använda lånet till kriget i östra Ukraina. Lånet är förknippat med villkor om minskade statutgifterna, som i Grekland, (och innebär motsatsen till den politik USA väljer i kristider.) I östra Ukraina har infrastrukturen skadats allvarlig till följd av krigets brutalitet. Nästan en miljon civila har flytt till Ryssland. En fjärdedel av Ukrainas export kommer från östra delen av landet och går till största delen till Ryssland. Men Kiev har bombat industrin i Donbas och lämnat dess kolgruvor utan elektricitet. Kraftförsörjningen är skadad och en kall vinter lär vänta för många.

Lånet till Ukraina kan ge större misstämning inom IMF än det katastrofala rekordlånet på 48 miljarder dollar till Grekland. Enligt ett internt IMF-dokument som läckt ut till Wall Street Journal medger IMF att man allvarligt underskattat den skada som dess villkor åsamkat Greklands ekonomi. IMF kritiserade olika länder för att skydda sina banker med stora skulder från Grekland. IMF hade räknat med att Grekland skulle förlora 5,5% av sin BNP mellan 2009 och 2012, men nedgången blev 17 %. IMF hade beräknat en arbetslöshet på 15 % år 2012, men arbetslösheten blev 25%.(1)

Hudson befarar att en betydande del av lånet satsas utomlands eller kommer personer i regeringen eller oligarker tillgodo. Regeringens bakgarantier har ökat från 28 % av BNP i slutet av 2010 till 56 % i slutet av 2014.

IMF och USA har planer på privatiseringar i Ukraina.

Det verkar bara finnas ett sätt för Ukraina att kunna betala tillbaka skulderna till IMF – utförsäljning av naturtillgångar.

Vice President Joe Bidens son Hunter Biden har blivit medlem i styrelsen för Burisma, ett Cypern-registrerat Ukrainskt olje- och gasföretag. Med hjälpa av trupper från Ukraina har man börjat installera utrustning för olje-fracking i Slavyansk, trots omfattande lokala protester bl.a. då man ser det som ett utländskt rofferi av gas eller olja från Ukraina.(2) Länder som Tjeckien, Nederländerna och Frankrike samt Tyskland beslutat att inte ge sig på miljöförstörande olje-fracking. (3)

USA och IMF verkar inriktade på att minska Europas beroende av gas från Ryssland bl.a. för att minska Rysslands handlingsutrymme i det nya kalla kriget. Detta tycks kunna innebära en allians med neo-nazisten Kolomoyskyy, huvudägare till Burisma via sin Privat Bank. Han förknippas med finansiering av brutala paramilitära styrkor som dödat etniska ryssar och de som protesterat mot frackingen i östra Ukraina. (4)

Det förekommer också försäljning av jordbruksland, bl.a. till Monsanto, som satsat på att tillverka genmodifierad utsäde (GMO) i Ukraina, som de ser som Europas Akilleshäl i motståndet mot GMO. IMF och Världsbanken pressar också på för att Ukraina ska sälja ut jordbruksmark till utländska intressen. (5) Framöver kan komma press från USA att länder i Europa ska köpa GMO från Ukraina, vilket kan bidra till välbehövlig spricka mellan USA och EU.

USA:s strategi för att Ukraina inte ska behöva betala tillbaka lånet till Ryssland.
Ukraina är skyldig Ryssland ett belopp som motsvarar hela IMF-lånet för skulder för gas och annat. Lånet till Ryssland på marknadsmässiga villkor förfaller om Ukrainas skuld blir mer 60 procent av BNP. USA försöker finna rättsligt argument för att minimera betalningarna till Ryssland på olika sätt. (6) Problemet med detta knep är att Rysslands statsfond lånade Ukraina euro med strikt ekonomiskt skydd för att begränsa landets totala skuld till bara 60 procent av landets BNP. Om skulden stiger över denna nivå, har Ryssland rätt att kräva fullständig omedelbar betalning.

Så sent som vid årsskiftet 2013 uppgick Ukrainas statsskuld uppgår till drygt 40 procent – motsvarande till synes hanterliga 73 miljarder US dollar. Men med tanke på det faktum att Ukraina hade bara en B + rating har Ryssland klokt nog skyddsklausuler som nämnts.

Växelkursen på den svarta marknaden uppges ha störtat med en tredjedel. Om detta erkänns uppgår skulden till 60 procent av BNP, vilket gör att skulden till Ryssland måste återbetalas omedelbart. Hudson nämner att det finns diskussion om hur Ukraina skulle kunna försöka slingra sig ur denna situation, t.ex. genom att hävda att avtalet ingåtts med korrupt ledare (Janukovits, ej andra korrupta ledare). En nackdel är att detta skulle kunna falla tillbaka på USA som stött så många korrupta ledare och diktatorer.

Men Ukrainas avtal var underskrivet av en demokratiskt vald regering, i motsats till en del IMF-lån till diktaturer och under villkor som var gynnsamma för den inhemska industrin och även hushållens konsumtion. Om det ukrainska lånet anses felaktig vad ska man då säga om euro-lån till Irland och Grekland eller amerikanska lån till Argentinas generaler installerade under Operation Condor? Professor Gelpern som arbetat i finansdepartementet erkänner i en artikel att om Ukraina vägrar att betala sin skuld är detta förenat med juridiska, politiska och marknadsrisker, som alla skulle spela in i Rysslands händer.

Den mest lovande lösningen för att skada Ryssland kan vara att Storbritanniens parlament antar en sanktionslag som ogiltigförklarar Janukovitj obligationer. En sådan sanktionslag skulle minska Rysslands förmåga att sälja skulden på marknaden helt enkelt genom att förneka Ryssland lagliga rättigheter till ukrainska tillgångar. Å andra sidan skulle detta också förstöra London som en ledande global finansiellt centrum.

Professor Gelpern avslutar sin artikel med att föreslå att kontrakt som används för att främja militära och politiska mål skulle förlora sin juridiska ställning. Hon bortser då från det faktum att Storbritannien och USA har använt militär styrka för att skuldsätta och påverka svagare länder. Och är inte de flesta mellanstatliga skulder antingen militära eller politiska karaktär?

Inför IMF årsmöte i oktober: Vad säger lånet till Ukraina om IMF:s trovärdighet?

Hudsons referenser.
(1) Matina Stevis, “IMF Admits Mistakes on Greece Bailout,” Wall Street Journal, June 5, 2013.
(2) PEU report, July 27, 2014, “USAID to Help Young Biden: The Burisma File,” citing an Economic Policy Journal article. http://peureport.blogspot.com/2014/07/usaid-to-help-young-biden-burisma-file.html. The report adds: “Further supporting the ‘natural gas motive’ is the fact that it was Vice President Joe Biden who demanded that President Yanukovych pull back his police on Feb. 21, a move that opened the way for the neo-Nazi militias and the U.S.-backed coup. Then, just three months later, Ukraine’s largest private gas firm, Burisma Holdings, appointed Biden’s son, Hunter Biden, to its board of directors.”
(3) Tyler Durden
 “Biden’s son a director in shale gas firm set to drill in East Ukraine,” Truthstream Media, July 27, 2014, Zero Hedge. http://truthstreammedia.com/bidens-son-a-director-in-shale-gas-firm-set-to-drill-in-east-ukraine/
(4) Robert Parry, “The Whys Behind the Ukraine Crisis,” Consortiumnews.com, September 3, 2014.
(5) http://www.oaklandinstitute.org/press-release-world-bank-and-imf-open-ukraine-western-interests
Press Release: The World Bank and the IMF Open up Ukraine to Western Interests, Monday, July 28, 2014.
(6). Anna Gelpern, “Debt Sanctions Can Help Ukraine and Fill a Gap in the International Financial System,” Peterson Institute for International Economics, Policy Brief PB14-20, August 2014. http://www.piie.com/publications/interstitial.cfm?ResearchID=2654.

intressant.se Ukraina, Ryssland, fascism, politik, USA, statskupp krig, desinformation ekonomi imperialism, kapitalism Kina EU, Ryssland IMF, kriminalitet,

DN Debatt 13/9 M Hudson i CounterpunchPål Steigan Counterpunch om USA:s UkrainapolitikYatsenjuk och Nuland DN 30/7DN 23/2
DN 19/2 SvD 19/2 Moscow Times Youtube-klipp Artikel med bild av Nuland och oppositionsledaren Globalresearch DN 23/1 Nyhetsbanken 26/1 DN 25/1 Kildén & Åsman Infowars 23/1 AB-intervju med Bildt omkring 25/1 DN 19/12 2013 Globalresearch Nyhetsbanken 5/12 Nyhetsbanken 11/12 Proletären 20/12 SvD 5/1 2014 Sveriges Radio 17/12
Rozoff i Globalresearch Knut Lindelöf 7/2