Jag läser just en bok av den gamle lapplandsdoktorn Einar Wallqvist. Han berättar om den tid då han var provinsialläkare uppe i väglöst land.

En liten lustighet i boken är att han berättar om mitten av förra seklet. Då neg alltid sjuk-sköterskorna för doktorn på sjukstugan, och han säger sig sakna den tiden. Nejdå, boken är tryckt så sent som 1977 så han kvalar nog in som stofil av megaformat.

Men samtidigt kommer jag att tänka på 50-talet då jag själv växte upp. Att flickor i min ålder neg för vuxna var en själv-klarhet. Det skulle nog anses som opassande annars. Likväl som vi gossar skulle bocka när vi tog i hand.

Det har förändrats minsann.. Idag om man träffar en kvinna, alldeles oavsett ålder, så blir det ofta ett grabbaktigt handslag och

Men jag tror att det enda som förändrats är det yttre synbara beteendet.

Hierarkin är nog densamma nu som då.

Läkarna är allenarådande och sitter på en piedestal, och sätter de sig inte där själva så placerar resten av sjukvårdspersonalen dem där.

Eftersom jag själv numer uppnått den ålder där småflickor bör titulera mig ”farbror” så vore det ju rart om de små liven passade på att niga när de hälsar.. :-)

Vilket egentligen bara betyder att jag nu kvalat in som stofil av mega-format.. :-)