Anders Romelsjö på jinge.se

Var går gränsen för vad vår demokrati klarar?

Den utredning på över 3000 sidor som kritiserade polisens hemliga avlyssning och andra metoder som hemlig husrannsakan ledde inte till någon förändring.

I stället förklarade Bodström att man måste lagstifta så att dessa nu ”blir lagliga”, som han uttryckte saken.

Det innebär i praktiken att polisen kommer att ges rätt att installera utrustning för positionsbestämning på bilar vars ägare inte är misstänkta för brott.

Ett förkortat citat av Advokatsamfundets kritik av lagförslaget:

”Advokatsamfundet kan godta att utrustning för positionsbestämning används när det gäller fordon… …Den föreslagna lagtexten medger att utrustning för positionsbestämning placeras också i en persons kläder.”

De kommer dessutom att få placera sådan utrustning i folks kläder…

Det är ju omöjligt säger du!?

Inte alls. Den teknik som passar utmärkt för sådant är de tidigare omskrivna RFID-chip som redan används i USA på vissa kreditkort och för närvarokontroll i vissa skolor.

I praktiken kan ett sådant chip göras så litet att man måste ha ett mikroskop för att upptäcka det. När man sedan passerar en sensor så talar den om vilket chip som passerar var och när.

Sitter det sådan utrustning på tunnelbanestationer och vid trafikleder så går det bra att kontrollera vilka ”chipbärare” som passerar och när de gör det.

Det är ett skräckscenario som är en del av framtiden som kommer att bli verklighet
RFID, sändare, mottagare och datacentral

om inte folk själva reagerar och sätter ”P” för en sådan utveckling.


Tre RFID-chip. De går att göra mindre..

Vi vill ju inte tro att något sådant kommer att hända, men kommer det verkligen inte att hända?

Jinge

4 svar till “Var går gränsen för vad vår demokrati klarar?”

  1. Detta är faktiskt ”Brave New World”… :-(

    (Och på text-TV stod det att fågelinfluensan är på väg hit till Europa; den kommer förresten SÄKERT att mutera i Bryssels korridorer!)

    Nej, men denna teknik (och vad den innebär i fell händer kanske) är ju nåt som man lätt kan bli Guillou-pessimist på, åtminstone utan att ha tänkt igenom saken så djupt…

    Men motmedel kommer man nog att skapa också. Ett konkret vardagsexempel i dag är ju positionering i mobiltelefoner. Funktioner som man kan stänga av. Borde man inte kunna fixa personlig kontrollutrustning för att kontrollera sitt chipsinnehåll? (Intresasnt annars att man funnit genen som påverkar åldrandet och kanske när man med hjälp av nanoteknik och små processorer kan skapa nya superhäftiga mediciner! :-) Nej, jag tror att någon opererat in ett chips i min tand som jag måste gå och dra ur nu… Vi hörs!

  3. Ett tänkbart motmedel mot RFID vore att börja tillverka RFID-scanners och marknadsföra dem mot kreti och pleti. Helst borde en sån göras liten, lättanvänd och så billig som möjligt.

    Vitsen vore att 1:göra sig en hacka,och 2: statuera ett exempel på varför det är läskigt. Om RFID kommer på bred front som t.ex. ersättare för streckkoder på varor så blir såna här läsare drömverktyg för allsköns läskiga typer som stalkers, idioter som jagar sina ex, lejda mördare och så vidare.