Valet i USA och Iran – vilket är mest demokratiskt?



I föregående inlägg har vi jämfört valet i Iran med valen i Afghanistan, Irak och Libyen. Vi avslutade jämförelsen med två frågor och lovande en jämförelse med val i USA. Frågorna löd:

Var de av väst lovordade valen i Afghanistan, Irak och Libyen mer demokratiska än valet i Iran?
Vad säger de helt motsatta rapporterna om dessa val och valet i Iran om det etablerade ”Västs” och massmedias demokratisyn?

Jag gör nu en jämförelse mellan valen i Iran och USA i viktiga avseenden. Vilket val är mest demokratiskt? Frågan kanske anses provocerande eller onödig av vissa, men det anser alltså inte jag. Och vad är egentligen demokrati, folkstyre?

1. En stark ekonomi behövs hos presidentkandidaterna i USA, med ekonomiskt stöd från näringslivet. Obama fick 14,9 miljoner USD (100 000 000 kronor) från Wall Street inför valet 2008. Enligt morgonekot 25/9 2012 beräknas valkampanjen totalt kosta 10 000 miljoner USD – ungefär 65 000 000 000 kr i dagens penningvärde. Detta ger lätt ett beroende, och inte för inte kommer många av GW Bush och Obamas män från näringslivet. Samma beroende av näringslivet finns inte alls i Iran, men väl beroende av prästerskapet.

Teheran imagesCA5ARIVU

2. Svårigheter att få rösta. I USA måste man registrera sig före en tidpunkt före valet. Dagens Nyheter skriver 25/9 att ”Nya vallagar gör det svårare för minoriteter att rösta” och ”Vid valet 2008 missade 6 miljoner amerikaner sista datum för registrering och kunde ej rösta.” Vid valet 2008 var bara 71 % (146 miljoner invånare) av alla röstberättigade registrerade enligt USA:s SCB. Samma begränsning finns inte i Iran.

3. Lågt valdeltagande i USA gör att presidenten har mindre aktivt befolkningsstöd. Vid president- och kongressval röstar sedan decennier 50-60 % av de röstberättigade. Vid presidentvalet 2012 röstade 59 %, varav 51 % på Obama. Han stöddes alltså aktivt av 30 % av de röstberättigade. I Iran röstade 85 % år 2009, varav knappt 63 % på Ahmadinejad. Obama stöddes alltså av 30 % av de röstberättigade och Ahmadinejad av 53 %.

4. Elektorsystemet i USA medförde att GW Bush med 47,9 % av rösterna valdes till president och slog Al Gore som fick 48,4 % av rösterna. Iran saknar elektorssystem efter vad jag vet.

5. Smutskastning av motståndaren i annonser och reklam dominerar i USA. Vid presidentvalet 2008 användes 2 800 miljoner dollar till TV-reklam, medan beloppet i år beräknas bli 5 000 miljoner dollar.Forskning visar att andelen negativa politiska TV-inslag, inkl. de med smutskastning, ökat från 50 % år 2000 till 60 % år 2008. Och man vet från presidentvalen 1988 och 2004 att smutskastning har effekt. Smutskastning är inte lika väl utvecklad i Iran.

6. Iran har före valet utsatts för olagliga sanktioner under lång tid som allvarligt skadat landet av USA, något som rimligen påverkat människors inställning till olika politiska alternativ. USA har inte utsatts för sanktioner före sitt val.

Är valet i USA eller Iran mest demokratiskt?Är skillnaden mellan kandidaterna i politiskt avseende större eller mindre i Iran än i USA?Motiverande kommentar önskas.


i Andra om: , ,, , , , , , ,

Per Jönsson DN 14/6 DN 14/6 SvD 14/6 Gunnar Jonsson DN 4/11 DN 4/11 DN 2/11 DN 4/10SvD 4/10 a href=”” target=”_blank”>
Globalresearch 25/3 Gunnar Westberg Newsmill 2011-11-10Björnbrums rescension 2/4 Pierre Gillys hemsidaBjörnbrums rescension av boken ”Bombdiplomati” Verbal förlag Globalresearch 22/9 2012 Globalresearch 27/5 2012 Nils Bowie Russia Today 8/4 2013 Björnbrum 13/4DN1
DN2
Svenska Dagbladet
Expressen
Aftonbladet
Dokument utifrån 30/9 FIB-Kulturfront DN 22/8 Economy Watch 24/8 Globalresearch 21/8 SvD 22/8 Aftonbladet Expressen 23/8 New York Times 3/8 SvT GP Pierre Gilly


4 svar till “Valet i USA och Iran – vilket är mest demokratiskt?”

  1. Alltså du är bara för rolig du. Här är favoriten ”Iran saknar elektorssystem efter vad jag vet” Vad jag vet, men vad bra att du inte tog reda på det innan du kritiserade det. Anledningen till elektorssystemet spelar ingen roll den heller eller hur?
    Du kritiserar företeelser i Usas system men du hittar många av dessa problem i dom flesta demokratiska system vilket du verkar ha missat.
    Och användandet av reklamfilmer ja du ta och titta på några Ryska politiska valfilmer och kom igen och snacka om smutskastning.
    Varför inte ta upp rättigheter också yttrandefrihet till exempel eller mötesfrihet.Hur står det till med yttrandefriheten i Iran?

  2. Elektorssystemet är en underordnad fråga, men medför att den som fick klart flest röster vid presidentvalet i USA år 2000 inte blev president. Var det bra? Detta har naturligt historiska orsaker, men kan väl ändras.
    Du har rätt i att många av problemen i USA finns i de flesta demokratiska system. Inte minst beroendet av kapitalet, är klart mest uttalat. Min uppfattning är att dagens demokrati är ofullständig. En central fråga, som jag behandlat i andra blogginlägg är att produktionsmedlen och jordens resurser inte finns under demokratisk förvaltning utan är i händerna på en liten, liten grupp kapitalister som fattar beslut utan demokratisk insyn, med egen vinstmaximering som rättesnöre.
    Vi behöver ett bättre demokratiskt system!
    Att smutskastning finns i val i andra länder än i USA har vi väl alla sett, men de har knappast på andra håll den omfattningen i annonser etc. som där. Yttrandefrihet är bra – även om den är synnerligen övervakad av USA under hemlighållna former. Yttrandefriheten är säkert mindre i Iran.

  3. Bestämmer sig en majoritet av befolkningen i USA för att rösta fram en viss kandidat och en viss politik så kommer den att segra oavsett vad ”kapitalet” tycker. I Iran kommer den politik som väktarrådet förespråkar att segra oavsett vad folket tycker. Det är skillnaden. Att du indirekt hävdar att Iran skulle vara mera demokratiskt än USA göra mig oerhört orolig över vad det är för något ”utvidgat demokratiskt system” du vill införa.

    Dessutom kan faktiskt hävda att elektorsystemet är mera demokratiskt än det valsystem vi har i Sverige. För att vinna ett riksdagsval i Sverige idag måste man vinna storstadsväljarna, vilket gör att alla partier försöker utveckla en politik för att attrahera dessa. Därmed hamnar landsbygden i periferin då dessa röster blir mer eller mindre meningslösa. Denna problematik finns inte i lika stor utsträckning i USA då tack vare elektorsystemet blir alla röster mer betydelsefulla.

  4. Jag tror att du gör en rejäl felbedömning. Uppgifterna från USA visar tydligt kapitalets avgörande inflytande, vilket återspeglas i den likartade ekonomiska politik presidenterna för. De förespråkar kapitalets politik, som inneburit hög arbetslöshet, stor utslagning, ökade ekonomiska klyftor i USA, lägre medianlön än för 40 år sedan. Det fanns 6 kandidater i Irak, visst med olika varianter av en politik som väktarrådet accepterat.Eftersom en man har en röst är ”landsbygdsväljarna” fler om man med storstad menar Stockholm, Göteborg och kanske Malmö, vilket är en vanlig indelning.

    Ser du inte de stora bristerna i USA:s valsystem? Landet som en del till och med tror är ett demokratiskt föredöme, trots alla de demokratier de störtat och alla diktaturer USA stött och/eller upprättat.